Mår skit men är nykter nu. Väntar på utredningar från psyk adhd, komplex ptsd och bipolär sjukdom men dom gjorde något fel som vanligt och jag har väntat 3 månader utan att det hänt något pga en läkarmiss dom erkänt.
Även om jag får adhd piller känns det som att ja det hjälper väl lite men det är så långt borta känns det som nu.
Sömnen är så dålig att jag blir gränspsykotisk och riskerar epilepsianfall igen. Dock har inget skett än.
Nekas såklart benzo. Skulle behöva det för att hålla mig nykter från alkohol och samtidigt kunna jobba och bygga upp mig själv under en period.
Istället vill dom att jag ska fortsätta med antipsykotika som jag gick upp 26 kg av förra året.
Behöver nog en sponsor tror jag.
Har sakta börjat träna och går 10 000 steg när jag orkar men när jag mår som mest psykist dåligt orkar jag knappt ta mig ur sängen.
Mest av allt har jag en enorm ångest för allt dåligt jag gjort under påverkan och hur det har skadat människor även om dom säger att dom förlåter mig och är så glada att jag är bättre nu.
Jag kommer att få svårt att få ett vettigt jobb i framtiden känns det som men just nu klarar jag knappt av att jobba alls utan att stålsätta mig och då fastnar jag i det läget och kan inte gå framåt, ångestdämpningen har ju varit flaskan då.
Kan nån bjuda på en solskenshistoria om hur dom tog sig ur missbruk, hittade ett vettigt jobb och en bra fru?
Även om jag får adhd piller känns det som att ja det hjälper väl lite men det är så långt borta känns det som nu.
Sömnen är så dålig att jag blir gränspsykotisk och riskerar epilepsianfall igen. Dock har inget skett än.
Nekas såklart benzo. Skulle behöva det för att hålla mig nykter från alkohol och samtidigt kunna jobba och bygga upp mig själv under en period.
Istället vill dom att jag ska fortsätta med antipsykotika som jag gick upp 26 kg av förra året.
Behöver nog en sponsor tror jag.
Har sakta börjat träna och går 10 000 steg när jag orkar men när jag mår som mest psykist dåligt orkar jag knappt ta mig ur sängen.
Mest av allt har jag en enorm ångest för allt dåligt jag gjort under påverkan och hur det har skadat människor även om dom säger att dom förlåter mig och är så glada att jag är bättre nu.
Jag kommer att få svårt att få ett vettigt jobb i framtiden känns det som men just nu klarar jag knappt av att jobba alls utan att stålsätta mig och då fastnar jag i det läget och kan inte gå framåt, ångestdämpningen har ju varit flaskan då.
Kan nån bjuda på en solskenshistoria om hur dom tog sig ur missbruk, hittade ett vettigt jobb och en bra fru?
Citat:
Fan va bra! Kämpa på nu - det kommer kännas bättre med tiden.
Mår skit men är nykter nu. Väntar på utredningar från psyk adhd, komplex ptsd och bipolär sjukdom men dom gjorde något fel som vanligt och jag har väntat 3 månader utan att det hänt något pga en läkarmiss dom erkänt.
Även om jag får adhd piller känns det som att ja det hjälper väl lite men det är så långt borta känns det som nu.
Sömnen är så dålig att jag blir gränspsykotisk och riskerar epilepsianfall igen. Dock har inget skett än.
Nekas såklart benzo. Skulle behöva det för att hålla mig nykter från alkohol och samtidigt kunna jobba och bygga upp mig själv under en period.
Istället vill dom att jag ska fortsätta med antipsykotika som jag gick upp 26 kg av förra året.
Behöver nog en sponsor tror jag.
Har sakta börjat träna och går 10 000 steg när jag orkar men när jag mår som mest psykist dåligt orkar jag knappt ta mig ur sängen.
Mest av allt har jag en enorm ångest för allt dåligt jag gjort under påverkan och hur det har skadat människor även om dom säger att dom förlåter mig och är så glada att jag är bättre nu.
Jag kommer att få svårt att få ett vettigt jobb i framtiden känns det som men just nu klarar jag knappt av att jobba alls utan att stålsätta mig och då fastnar jag i det läget och kan inte gå framåt, ångestdämpningen har ju varit flaskan då.
Kan nån bjuda på en solskenshistoria om hur dom tog sig ur missbruk, hittade ett vettigt jobb och en bra fru?
Även om jag får adhd piller känns det som att ja det hjälper väl lite men det är så långt borta känns det som nu.
Sömnen är så dålig att jag blir gränspsykotisk och riskerar epilepsianfall igen. Dock har inget skett än.
Nekas såklart benzo. Skulle behöva det för att hålla mig nykter från alkohol och samtidigt kunna jobba och bygga upp mig själv under en period.
Istället vill dom att jag ska fortsätta med antipsykotika som jag gick upp 26 kg av förra året.
Behöver nog en sponsor tror jag.
Har sakta börjat träna och går 10 000 steg när jag orkar men när jag mår som mest psykist dåligt orkar jag knappt ta mig ur sängen.
Mest av allt har jag en enorm ångest för allt dåligt jag gjort under påverkan och hur det har skadat människor även om dom säger att dom förlåter mig och är så glada att jag är bättre nu.
Jag kommer att få svårt att få ett vettigt jobb i framtiden känns det som men just nu klarar jag knappt av att jobba alls utan att stålsätta mig och då fastnar jag i det läget och kan inte gå framåt, ångestdämpningen har ju varit flaskan då.
Kan nån bjuda på en solskenshistoria om hur dom tog sig ur missbruk, hittade ett vettigt jobb och en bra fru?
Hade fru, barn och jobb under tiden jag söp men genom någon sorts mirakel har jag fått behålla allt. Det absolut viktigaste för mig var nog att jag tog tag i mina mentala problem (depression i mitt fall), tog all hjälp missbruksvården erbjöd och så förstås mindfulness. Det går uppåt och neråt även nu såklart men överlag är allting bättre nu än när jag drack. Är en bättre make, pappa och kollega, mår bättre mentalt nu än jag någonsin gjort i vuxenlivet.
Tycker du ska ta en dag i taget, oroa dig inte för framtiden och jobb, älta inte det förgångna. Ta var dag som den kommer
Du fixar detta!
Citat:
Fan va bra! Kämpa på nu - det kommer kännas bättre med tiden.
Hade fru, barn och jobb under tiden jag söp men genom någon sorts mirakel har jag fått behålla allt. Det absolut viktigaste för mig var nog att jag tog tag i mina mentala problem (depression i mitt fall), tog all hjälp missbruksvården erbjöd och så förstås mindfulness. Det går uppåt och neråt även nu såklart men överlag är allting bättre nu än när jag drack. Är en bättre make, pappa och kollega, mår bättre mentalt nu än jag någonsin gjort i vuxenlivet.
Tycker du ska ta en dag i taget, oroa dig inte för framtiden och jobb, älta inte det förgångna. Ta var dag som den kommer Du fixar detta!
Hade fru, barn och jobb under tiden jag söp men genom någon sorts mirakel har jag fått behålla allt. Det absolut viktigaste för mig var nog att jag tog tag i mina mentala problem (depression i mitt fall), tog all hjälp missbruksvården erbjöd och så förstås mindfulness. Det går uppåt och neråt även nu såklart men överlag är allting bättre nu än när jag drack. Är en bättre make, pappa och kollega, mår bättre mentalt nu än jag någonsin gjort i vuxenlivet.
Tycker du ska ta en dag i taget, oroa dig inte för framtiden och jobb, älta inte det förgångna. Ta var dag som den kommer
Du fixar detta!Tack! Jag behövde det där! Får hjälp i kyrkan men problemet nu är att sömnen är så dålig att jag inte orkar gå dit ens.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera