Hej, har läst en hel del i tråden och tänka delge lite av min egen resa…
Har haft alkoholproblem i över tio år skulle jag säga, i varierande omfattning. I fjol eskalerade det och blev till slut ohållbart, tänk utslagna framtänder, stukat finger, ramlat och slagit i bakhuvudet, flertal ambulansfärder till olika sjukhus osv. Fick en LVM-anmälan på mig och var hos socialen men bestämde mig att söka hjälp via företagshälsovården i december i fjol då de har en större “verktygslåda”.
Längsta tiden jag varit nykter på över tio år var tio dagar när jag var inlagd på psyket utan permission och sen någon vecka efter att min sambo sagt något i stil med att “du är så alkad att du inte ens kan vara nykter i en vecka” och jag ville motbevisa. Efter det gick det bra några dagar/veckor i taget med återfall och sen hela februari nykter. Vilket jag då valde att “fira” med att dricka “bara en öl” och vips så låg jag i en ambulans igen på väg till sjukhus, blev utskriven, gick direkt till bolaget och sen en ambulans igen då med påföljande vårdintyg och sjuktransport till psyket där jag låg en vecka ungefär (skulle säga att jag har 50/50 alkoholproblem och depression/stress/ångest vilket snurrar runt i en ond cirkel).
På psyket träffade jag en fantastisk sjuksköterska som tipsade om AA (jag känner såklart till sedan tidigare men nu kändes det som att det var sista utvägen) och fick Antabus. Tyvärr mådde jag djävulskt dåligt på den så kom överens med läkare senare att pausa och försöka på egen hand med AA och andra verktyg med Antabus som möjlighet om det inte räcker framöver. För övrigt fascinerande och fint hur många ssk och läkare som själva haft diverse alkohol/ångestproblem och tagit tag i dem/utbildat sig för att hjälpa andra!
Så jag gick till mitt första AA-möte för typ två veckor sen (hade fortfarande permission från psyket) och även om det var lite sektkänsla så har det verkligen funkat för mig. Har gått en tvådagarsworkshop och tagit alla 12 steg och skaffat en sponsor, går på ca 4 möten i veckan. Promenerar ca 8 km om dagen (älskar att gå) och går på gymmet ca 4 ggr i veckan och äter ganska hälsosamt (dock blir det mer sug efter annat onyttigt utan alkohol och med ångestmedicin men det är mycket bättre än spriten).
Har en väldigt bra företagshälsovård och chef som båda är “hårda men rättvisa” och inga stora krav förutom att försöka hålla mig nykter en dag i taget och vara på jobbet så mycket som möjligt ett tag framöver vilket känns bra för min egen del också. Har kommit överens med alla och mig själv att ta tre månader i ett första skede vilket skulle vara personligt rekord och en rimlig tidshorisont. Då har vi inte sagt att jag kan dricka igen efter det utan mer att jag förlänger med en eller fler månader i taget och har något att se fram emot (fler nyktra månader).
Just nu känns det toppen och jag har sällan sug, har även slutat röka. Min sambo som har en ängels tålamod kan ändå kännas lätt fascistisk med inspel om att jag även borde undvika kaffe/energidrycker/koffein, nikotin (snus t.ex.) och alkhoholfri öl helt, men jag vill ändå ha några glädjeämnen kvar. Dock har jag dragit ner mycket på det mesta och tar kanske en kaffe eller två istället för fem, en energidryck istället för fyra, tre snus istället för… osv. Och alkoholfri öl känns lite fånigt nu nästan, men ibland är det trevligt att ta en ändå bara för smaken och som törstsläckaren samt att sitta i en trevlig lokal och titta på folk.
Så, kämpa på alla och här ser jag fram emot en månad och 1 dag nykter snart (nytt rekord)!