Varför är objektifiering av kvinnokroppen ett problem?

Du låter ungrfär som en kommunist som diskuterar kapitalismens orättvisor. Om bara världen styrdes av proletärer skulle allt vara helt annorlunda, arbetarna skulle ta makta, rättvisa skulle råda etc.

Om du tänker efter är det mest du säger väldigt vinklat, jag kan komma på en handfull exempel där mansidealen är lika snedvridna.Om en man objektifierar en kvinna rent i allmänhet bör han få bollarna kokade i kycklingfett i kvinnokampens sanna anda. Här skola icke någon bestialisk man snegla trånande efter hårt arbetande frisinnade kvinnor icke! Om en kvinna däremot dreglande objektifierar EN man(som fallet ofta är, ta valfri känd man med skäggstubb) så ska männen ta det som en klapp på axeln.

Det märks väldigt tydligt att du och jag haft helt skilda uppväxtmiljöer.

För mig är inte ideal ett dugg komplicerat, p.g.a att mina föräldrar lärde mig att inte lägga något värde i det. Men att se dig sitta och försvara sexobjektifierad reklam t.ex i tråd efter tråd gör att jag förstår att du tycker det är komplicerat.

Nå upp dit? Var? Varför? Du duger alldeles perfekt som den smarta kille du är utan att behöva gå på varenda trick media och reklambranschen har i boken, för att få dig att konsumera mer, se bättre ut, ge ett bättre intryck blablabla.

"Det finns ju något med det man gillar eftersom man ser det som eftersträvansvärt" och det gör man enbart av betingning, inte av egna val, tyvärr.

Så anledningen till att jag gillar färgen svart, och att jag eftersträvar att klä mig i svart är bara betingat?

Vad är det som har betingat denna morbida fascination av färgen svart, I mig, om jag får fråga?

(inte för att jag tror på att det kommer ett särskilt genomtänkt svar, men för sakens skull är det väl artigt att fråga... Antar jag)

Svart är en färg, inte en värdering.

Men om du pm'ar mig en lång, ärlig och detaljerad beskrivning av din uppväxt kanske jag kan bidra med ett svar, men då bör du vara genuint och seriöst intresserad.

Det vet jag inget om, men visst kan man anta och gissa sig till det.


Det handlar inte om att jag försvarar utan att jag försöker ta problemet för vad det är. Du är tydligen ett utmärkt exempel på en kvinna som genomskådat idealen och inte känner någon press.

Det jag menade med att det kan vara komplicerat är att om vi har en tjej som vill leva upp till skönhetsidealet så kan hon dels tycka det är jobbigt och pressande och hon bantar och mår dåligt att hon inte är vacker men samtidigt så hyllar hon och lyfter själv upp idealet. Genom sin strävan att själv nå dit bekräftar hon och erkänner idealet som något eftersträvansvärt.

Förstår du lite mina tankegångar?
Alltså de killar och tjejer som aktivt strävar efter idealet lägger till skillnad från dig ett värde i idealet annars skulle man inte sträva efter det även om idealet för dessa individer ändå många gånger upplevs som negativt.


Jag tror nog mångt och mycket att det handlar om bekräftelsebehov. Man vill leva upp till ett ideal och känna sig bekräftad av andra människor. Detta är egentligen inget unikt för just utseendet utan det kan gälla andra saker också. Därför tror jag inte på att måla ut reklam som idealiserar vissa utseenden som den store Satan då problemet oftast handlar om bekräftelse och de uttryck jakten på det kan ta sig. Jag tror många mår bra av att ses som vackra av omgivningen. Det är nog få som vill anses vara fula.


Givetvis fattar jag också att idealen är socialt konstruerade, såväl kvinnoidealet som mansidealet även om det i sin tur antagligen har vissa rötter i biologiskt betingade sexuella preferenser.


Men för att vara lite konstruktiv, hur ser du på objektifieringen och idealiserandet av vissa kroppstyper. Vad utgörs problemet av och vad ska man i så fall göra för att bekämpa problemet?

Problemet är väldigt komplext och jag varken tror på eller vill ha förbud, vilket av dig tolkas som försvar av sexobjektifierande reklam.
Problemet kan ju handla om allt i från att tjejer tycker att en viss skådespelare är så snyyygg till att man i filmer framställer en viss typ av tjej som snygg.

Alltså, jag ser det inte som önskvärt att man bekämpar skönhetsidealen och jag tror inte heller att man kan göra det. Det vore ett farligt samhälle där tycke och smak ska granskas och godkännas.

Vad anser du att man bör göra för att bekämpa detta om du ens finner det önskvärt att man bekämpar det.

Du börjar känna mig märker jag, kamp är inte riktigt min grej nej, men, svaret på din fråga hittar du i ditt eget inlägg nedan. Eller är väldigt nära iaf.



Jag vet som du att väldigt många har ett gäng bekräftelsebehov, men i samma stund du upptäcker att den person som bekräftelsen kommer ifrån är viktigast, den allra viktigaste i ditt liv faktiskt, dig själv, då har du upptäckt något oerhört viktigt och maktfullt för din egna självbild. Och värderingarna man var övertygad om brukar per automatik ifrågasättas.

Om du överlåter åt andra att bekräfta dig överlåter du även din egna personliga makt åt dom. Dom har makten att tycka om dig, tycka du är snygg, intelligent, tolerant, empatisk osv osv. Det är den stora nackdelen med bekräftelse från utsidan. Som du förstår ger bekräftelse från insidan helt andra perspektiv, och i samma stund man förstår det börjar bekräftelsebehoven från utsidan sakta blekna bort.

Inget som sker i en handvändning direkt, även om jag sett ett fåtal exempel på det, men så fort insikten kommer brukar bonusarna dyka upp på rad.

Inte ens i U-länderna så slipper man ifrån skönhetsidealen..
Fast i U-ländern så är det "rund/tjock" som räknas som det eftersträvansvärda att vara..

A-ja, en liten parentes i debatten..

Japp, detta har fått till följd att övervikt är ett större problem i arabländerna än vad det är i västvärlden och då är det främst överviktiga kvinnor som drar upp snittet för araberna. Överviktiga män kanske inte ses som attraktivt där. I västvärlden är det mer jämt mellan könen med vissa skillnader länderna emellan.
Tilläggas bör att vissa västländer dock sticker ut och har överviktssiffror i stil med de i Mellanöstern, till exempel USA, västvärldens skönhetsideal till trots.

Så visst påverkar ideal och visst visar detta även att de är kulturellt betingade.

Tror rådande kvinnoideal uppstod i när kvinnan upphöjdes från passiv till aktiv och tog en större plats i samhället och även började lönearbeta.

På detta område ligger de efter oss vilket gör att även skönhetsidealen halkat efter (även om väst börjar influera Mellanöstern allt mer). Skönhetsidealen är ju samma som fanns i Sverige innan kvinnan reste sig i samhället. Det gamla idealet befäster ju även kvinnan som en mer passiv varelse. Tjocka skönhetsideal går alltid hand i hand med hyllandet av en passiv livsstil för de som är så rika att de inte behöver arbeta. Gärna i kombination med blekhet i de vita länderna.

Klart som fan att färgen blir en värdering. Jag värderar den ju högre än te.x rosa eller blå. Visst kanske färgen i sig existerar oavsett vad jag tycker om den, men för mig så är ju färgens värde en helt subjektiv värdering från min sida. Precis som vilken annan värdering som helst.

Så förklara nu. Varför kan värderingen av favoritfärger, och eftersträvan att klä sig i dem, eller eftersträvan att se till att ens bil har dem, bara uppstå "spontant". Men andra värderingar MÅSTE vara betingade?

Jag vet att det är fult att fånga dig i en retorisk fälla, men jag har aldrig utgivit mig för att vara snäll.


Så om jag pm:ar dig med en lång, ärlig och detaljerad beskrivning av min uppväxt så ska du godtyckligt och amatörpsykologiskt haspla ur dig anledningen till varför jag gillar färgen svart bättre än alla andra? (vilket jag kanske inte ens gör, det kanske är rött eller grönt som är min favoritfärg, men jag säger bara att den är svart för att kollra bort dig och få dig att se löjlig ut när du kommer med din godtyckliga och helt ogrundade förklaring).

Nej tack, jag tror jag förpassar den förnedringen till någon annan istället...

Dina inlägg rimmar kasst och känns inte så lite schizofrena. Kan du bestämma dig om du vill ha ett svar eller inte, beslutsångest kan botas, det vet du va?

Hahahaha...har du fångat mig i en retorisk fälla? Du, det krävs bra mycket mer intelligens än den du besitter för kunna göra det, men du gjorde dig ganska fånig alá-narcissus-style om du för en sekund inbilllade dig det.

Snacka om att smickra sig själv under ego-duschen

Du har härmed min gudomliga tillåtelse att lägga vilka värderingar du vill i färger så lägger jag mina där jag vill, förstått?

Själv tycker jag bara att färger är snygga/fula/intetsägande, men det har mer med estetiska orsaker att göra än värderingar. Skojig gosse du

Detta var ett sjukt och osmakligt inlägg. Pinsamt, du borde spärras in ett tag. PÅ KRISTEN anstalt, det skulle göra dig gott...