Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Jag resonerar och det är vad jag tror. Citerar vadå?

När det gäller åklagaren är det hans ansvar formellt genom fattade beslut. Det går inte att bortse ifrån. Helt objektiv fakta att han tog över det formella förundersökningsledarskapet.

När det gäller varför utredningen avslutades är det mitt resonemang utifrån tolkning av LUL 31 och den tidens kunskap. Jag tror uppriktigt att man ansåg att barnens medverkan var tillräckligt klarlagd och jag tror uppriktigt att man använde sig av den expertis som fanns att tillgå 1998 och använde metoder som man trodde fungerade.

När det gäller lagstiftningen är det bara ett krasst konstaterande och min tanke är att kanske borde sådana fall alltid bedömas av en domstol i framtiden.

Är SÅC den stora anledningen till att DJ började gräva i fallet Kevin efter att han gjorde granskningen ihop med Råstam i Quick-fallet?

Barn fungerar så, handlar inte om sanningshalt eller ej. Du har inga barn va? Ja eller så är du en jävligt frånvarande förälder.

Om du nu tittat på avsnittet/avsnitten så borde du väl ha förstått att två små barn eventuellt blev dömda för ett mord de aldrig hade begått? Har du tittat så borde du åtminstone förstå att det här borde ha uppmärksammats bra mycket tidigare än vad det nu har gjort. Eller ännu bättre, de båda barnen borde aldrig ha blivit utpekade som mördare och fått sina liv förstörda.

Förövrigt så kan jag inte låta bli och fundera över hur många liv Rolf Sandberg har förstört genom åren.

Gissningsvis, ja. UG menar att de fått tips om brister i utredningen, men SÅC inblandning i Kevin-fallet gjorde nog att de studerade det extra noggrant.

Vad spelar det för roll? Även om det är 15 ggr så innebär det 5 ggr mer än vad som anses försvarbart. Och tror du verkligen att barn gör någon skillnad på om de blir förhörda som vittne eller misstänkt? De kan bara en kort stund efter en händelse berätta vad som hänt, sedan är en barnhjärna inte längre kapabel att minnas rätt eller placera händelser kronologiskt eftersom den inte är fullt utvecklad. Att det ska vara så svårt att se det ur ett barnperspektiv, och då menar jag inte enbart det moraliska - utan det rent användbara. Man kan inte längre försvara den här utredningen på något sätt, allt som skulle gjorts har inte blivt gjort, och det som gjorts blev helt fel. Även om barnen skulle vara skyldiga (vilket jag betvivlar) så kan man inte använda den här förundersökningen. Den är kontaminerad helt enkelt, finns inget värde alls. Punkt.

En viktig sak som inte tagits upp i tråden och någon annanstans heller vad jag sett, är ju det faktum att barnen sitter ju inte häktade och isolerade. De lever ju ute i samhället och självklart pratar de med varandra och med andra barn. De hör vuxna prata. Detta påverkar också deras minnesbild och kan göra att Christian plötsligt säger att Robin berättat att Kevin var död redan på morddagen och att han berättat det för sina föräldrar. Under den här tiden får de massor av impulser utifrån, som gör att altt de berättar för polisen är värdelöst. Quick satt åtminstone inlåst när han började "minnas"
Jag tycker detta är så himla banalt att man inte behöver vara trolleriprofessor för att begripa det

Om detta är du och jag överens

Det är ju uppenbart att hittills i dokumentären talade ingenting för att det var bröderna som utförde dådet. Är de skyldiga måste detta vara historiens största lyckoträff. Polisen hamnade alltså på rätt väg trots att de borde ha kommit till slutsatsen att de var åt helvete fel ute. Rolf Sandbergs förhör med femåringen visar bara hur man inte ska förhöra barn om man vill få ut nåt från dem. Det finns gott om fall genom åren - framför allt från USA - där man fått små barn att fantisera ihop historier under påtryckningar. Att Sandberg går in med sin vanliga supersnut-stil och ställer ledande frågor till en femåring visar att människan inte bara är olämplig som polis utan dessutom uppenbart korkad utan ett uns av självkritiskt tänkande. Att en sådan idiot lyckats få en chefsposition inom poliskåren säger antagligen en hel del.

Men i slutändan handlar allt ändå om sjuåringens förhör, inte om femåringens. Sista delen blir intressant.

Allmän tanke bara - om man är 7år, kommer man inte ihåg om man mördat någon då? Jag minns saker från när jag var 4.

Finns det någon forskning som du lutar dig mot?

Eller är det ett SÅC-resonemang?

Josefsson säger att han fick ett tips från en docent, som tyckte fallet var märkligt. Denne docent var med all säkerhet Rikard L Sjöberg, som bl a är minnesexpert. Sjöberg medverkade som expert åt Tomas Olsson vid någon av resningsansökningarna för Thomas Quick.
Josefsson har självt grävt kring Quick och skrivit boken "Mannen som slutade ljuga", som bl a handlar om SÅC och de vill läror som ledde fram till Quick-skandalen. När han förstod SÅC roll i den här historen blev han säkert nyfiken