Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

2008-12-17, 03:27 #61

Medlem

Reg: Mar 2007

Inlägg: 721

Cpn

Cp1:
Hade initialerna "DK" och hade även en väldigt stor penis. Därav kom naturligt namnet Dunderkuken fram, Dunderkuken hade alltid nya äventyr, med sina giganstiska glasflaskbottenbrills, lekte han alltid omkring på skolgården på lågstadie/mellanstadietiden. Jag var ett år yngre än honom, men tittade gärna på när hans klasskamrater gav honom uppdrag som att "runka tjejer" (De visste väl inte vad runka innebar och trodde det var ligga). Då sprang ivrigt fram och juckade på den tjejen som pekats ut. Alltid en lika rolig syn.

Efter åren gick så blev det nu gymnasiet, ett par polare till mig gick Fordon, det gjorde även DK, fast "särfordon". De hade ändå samma omklädningsrum. Ryktet gick att Dk med press kunde visa penisen. X och Y frågade då DK en dag om han ville visa sin snopp, han avvisade det, då frågade de, om vi visar våra först? Då gick han med på det. HElt plötsligt stod han där med sin gigantiska hästkuk. Det som berättas nu är helt sjukt. DK blir plötsligt väldigt sugen och springer efter mmina vänner med sin dick. Efter en kort jakt i omklädningsrummet, beger de sig tillbaka in dit. Smygandes ser de DK stå och smeka sin salami bakom skåpen. Den synen... Övrig fakta om DK Han gillade 12 åriga tjejer i 18 årsålder. Har själv sett honom med halvribba åka kana i duschen med sin cppolare.

(Lång text men behövdes).

CP2: Till synes en ganska vanlig tyst kille. Helt oanat en dag började han strippa framför syfröken och ta av sig in på bara skinnet. Sen försvann han ett långt tag, såg han flera år senare i en särklass på gymnasiet.

MVH cunnin

Citera

2008-12-17, 20:28 #62

Medlem

Reg: Okt 2004

Inlägg: 4 507

hahaah dunderkuken alltså...skrattar fortfarande. Fett roligt skrivet!

Citera

2008-12-24, 00:12 #63

Medlem

Reg: Jul 2007

Inlägg: 2 268

Citat:

Ursprungligen postat av Herrtrosa

Det känns som att Tommi passar bra in i den här tråden även om det här hände då jag gick i klass sju till nio.

För att beskriva utseendet på denne unge man så att ni får en bild över hur han såg ut: Han var kortare än genomsnittet men samtidigt mycket bred. Tjock är fel ord att använda, han var bara bred och kunde liknas vid en kub. På huvudet vilade den största tantfrisyren jag någonsin har sett och mitt i ansiktet hade han en trubbig näsa, två ögon som gav intrycket av att han led av downs syndrom (vilket han inte gjorde) och han hade ständigt ett leende på läpparna. Han hade även gungat på ett ugnslock då spisen var på i sina yngre dagar vilket resulterade i att han fått hett vatten över sig. En förstörd och sönderbränd rygg hade han med andra ord. De som kände för att leka med döden kunde i smyg kalla honom för "pizzan" eller "cappriciosan". Ingen vågade yttra dessa ord då han var i närheten då han var känd för att vara aggressiv och han tvekade aldrig på att starta ett slagsmål.

Han gjorde sig känd för att ha en mycket hög smärtgräns och vi kunde exempelvis lura honom att försöka skalla en brandsläckare. Givetvis så gjorde han det utan att tveka varpå han kunde säga; "Det där gjorde väl inte ont?". Han hade en stolthet som inte var av denna värld och han försökte mer än gärna leva upp till det rykte han hade på skolan. Att han var hård som flinta. I det tysta så skrattades det åt honom.

1. Jag minns en gång att det var rast i skolan och allting var precis som vanligt. Tommi gick förbi en grupp tjejer som pratade vilt om gårdagens matematikprov och om vilka de hade strulat med. Plötsligt så viskar en tjej i gruppen: "Ser ni honom där? Asså, han e sjuuukt aggressiv". Tommi råkade höra detta och han såg med ens rött. Han frustade likt en vildsint tjur, tog sats och sprang emot den här tjejen och knuffade in henne i ett element med all kraft. "JAG ÄR FAN INTE AGGRESSIV!!!" skriker han därefter. Frustrerad och arg så går han därifrån medan resten av flickgänget står och gapar.

2. Min kamrat och Tommi satt på en rast och spelade schack i skolans bibliotek. Tommi som gärna ser sig som en smart människa tar därför ganska hårt på schackförluster som, vad han tyckte, fick honom att framstå som en idiot. Spelet hade varit igång ett tag och min kamrat hade rensat bland Tommis pjäser. Tommi ser sjukt sur ut men biter ihop. Han vill väl inte tappa ansiktet här?

Tommi skall precis flytta sin löpare då min kompis säger; "Du sitter i en gaffel. Flyttar du löparen så tar jag ditt torn". Tommi är tyst i några sekunder och när han väl inser att någon av hans spelpjäser måste offras så slår han sin knytnäve med all kraft i bordet så att alla pjäser hoppar två centimeter upp från spelbrädet. Därefter lade sig alla spelare ner och spelet kunde inte slutföras. Detta nöjde han sig inte med och han sopade bort hela brädet och pjäserna med armen så att de flög till andra sidan rummet. "JAG SKA ALDRIG MER SPELA DET HÄR JÄVLA SKITSPELET!!!" skriker han ut i ett fullsatt skolbibliotek. Tystnaden därefter blev väldigt jobbig. Vågade man skratta?

3. Samma kamrat hade med sig ett väldigt starkt tuggummi till skolan. Tog man tre bitar så skulle det tydligen brinna i käften och grabbarna stod på rad för att visa att det här minsann bara var en barnlek. Tommi ville själv visa hur dessa tuggummin skulle tuggas och slängde därför i hela paketets innehåll i munnen på en och samma gång. 30 sekunder gick och man kunde ana att hans ansikte fått en något rödare nyans. Snart börjar han också frusta. Här vill han verkligen inte tappa ansiktet. Tårar tränger sig fram och han börjar att hyperventilera. Efter en liten host så frågar min kamrat; "Starkt?" varpå Tommi skrek; "JAG HOSTADE! FÅR MAN INTE GÖRA DET ELLER!!!?". Hans skolböcker flög åt helvete och han var arg som satan.

Vet inte om det här roar någon då jag själv tror att man måste ha varit på plats för att förstå det roliga

http://www.youtube.com/watch?v=1OcTGWHOOIg till er som vill se grabben. Tyvärr så får han här inga utbrott. Men jag kan ana att filmaren låg jävligt risigt till. Tommi ska man inte "gulla" med på det där sättet. Är det bara jag som ser frustation i hans ögon?

Jävlar vad lik Seth Rogen han var

Citera

2008-12-24, 00:38 #64

Medlem

Reg: Okt 2008

Inlägg: 580

kan väll nämna den missanpassade sociopat ungen Jim som var son till en fattig lodig skrothandlare. detta var för 4 år sen i högstadiet och jag var ett år äldre än honom. Vi åkte i samma skolbuss då vi som ca 10 andra bodde ute på landet. Han var fixerad vid James Bond, mord, bil krascher och våld. Han var 160 lång, benig, blond, blek och jävligt ful. Han hade öken namnet Jims Bond och han var känd mytoman då han snacka om sina påhittade kompisar i grann komun alla visste inte fanns han sa tex att han lirat ps2 hos sin jätte rika kompis med hemmabio system, bio projektor och popcornmaskin och sin tjej Jasmin som när man fråga vad dom brukade hitta på för nått log han på ett äckligt sätt sen drog han sakta upp lillfingret för att illustrera att han fick stånd

Han satt alltid bakom vår utlänska buss chafför som tydligt ignorerade Jim trots han sökte uppmärksamhet genom att snacka om sina nintendo 64 spel och buggar han hittat på sina ps1 spel, Han satt gärna och prata om sjuka bilkrascher han gjort och illustrera gärna med händer hur han skjutit sig igenom James bond spelet på nintendo 64.

Det jag minns mest va när vi fick gå på bussen lite tidigare en vinter men fick vänta 2 min för chaffören inte fick åka innan klockan halv 4 så alla satt där varpå Jim lägger av en fet nysning i nacken på buss chaffören, man känner verkligen buss chafförens nacke bli täckt av snor och slem och man ser i backspegeln hur han kokar av ilska. Varpå alla i bussen skriker hur jävla äcklig o vidrig Jim är som inte rörde en min och var helt oberörd efter att ha slemmat ner hela buss chafförens nacke

Den här killen vart ofta nermylad med snöbollar och nerslagen om ni vill veta, Han hade också en svart liten bok han skrev upp dom han ville mörda i

Jag står garanterat med där i för jag kasta många hårda isbollar i hans ansikte och när jag fällde honom i en hög brungul snöhög så råka han själv ha sönder sin mp3 hörlurar varpå han svor på att mörda mig... aja den som lever får se

Citera

2008-12-24, 01:34 #65

Bannlyst

"Jag minns en gång att det var rast i skolan och allting var precis som vanligt. Tommi gick förbi en grupp tjejer som pratade vilt om gårdagens matematikprov och om vilka de hade strulat med. Plötsligt så viskar en tjej i gruppen: "Ser ni honom där? Asså, han e sjuuukt aggressiv". Tommi råkade höra detta och han såg med ens rött. Han frustade likt en vildsint tjur, tog sats och sprang emot den här tjejen och knuffade in henne i ett element med all kraft. "JAG ÄR FAN INTE AGGRESSIV!!!" skriker han därefter. Frustrerad och arg så går han därifrån medan resten av flickgänget står och gapar."

Haha.. rätt komiskt

Citera

2008-12-27, 19:34 #66

Medlem

Reg: Nov 2008

Inlägg: 197

Härliga minnen!

Får väl dela med mig av mina också då.
Efter att jag gått några år i lågstadiet fick min lokala skola plötsligt för sig att de vill vidga elevernas vyer och få oss att förstå att dampungar också var människor, vilket ni säkert förstår var dömt att misslyckas från första början.
Från att varit en hyfsat lugn skola blev läget ibland ganska kaotiskt, men vi elever njöt i fulla drag av dessa mongons dagliga upptåg!
Några som gick i min klass:

CP-Unge 1: Sven, en riktigt gnälljävel, inåtvecklad och allmänt mensig, kul att hetsa. Han var något mullig och otränad, därför var risken minimal att han skulle få tag på en efter man hade hetsat upp honom till högsta nivå. Sven lipade oftast flera gånger i veckan. Sven hade även en "Pisseklocka" vilken ibland blev framställd med cirkus 8 timmar av mig och en tjejkompis, detta resulterade självklart i en nedvätning mitt under undervisning och vi skrattade alla rått åt Sven som lipade högt.
Det starkaste minnet var dock när klassens alpha-male, Joakim, tröttnat på Sven's ständiga gnäll och satte en stenhård isboll mitt i skrevet på Sven som kved som en gris. Ljudet av själva impacten ligger fortfarande kvar. Sven tog en tripp till sjukhuset.

CP-Unge 2: Oscar, var den som faktiskt hade blivit fått diagnosen ADHD och vi kan säga att han verkligen levde upp till sin diagnos. Oscar brukade roa sig med att hetsa Sven och alla omkring sig, utflykter upp på taken på alla av skolans tre byggnader kom på en daglig basis. Hade man tur så brukade Oscar klämma fram en kaskad av piss på förbigående nedanför. Oscar gillade piss. En gång träffade han vår klassföreståndare när hon kom gående med klassens två fjäsk i varsin hand, med en redig stråle uppifrån matsals-taket. Detta resulterade i en redig tillsägelse för Oscars del (dock något som han gav blanka fan i) och antagligen hamnade våran klassföreståndare i terapi för ett bra tag framåt.

CP-Unge 3: Pontus, Oscars bäste vän. De gjorde många upptåg tillsammans: helikoptern framför ont anande klasskompisar och fotgängare utanför skolan. Jävlades med Sven på de mest kreativa sätt och skapade allmän kaos. Deras vänskap hamnade dock på skam efter att Pontus fick för sig att skita på lekplatsen vid fritids, något som hände öppet så vissa föräldrar fick reda på detta genom sina barn vid middagsbordet. Detta var enligt Oscar att gå över gränsen och Pontus blev hårt mobbad p.g.a. detta. Efter några månader var de dock tillsammans igen.

Sven är den enda av dessa som jag ser ibland. Även om jag kan tänka mig att han har rediga barndomstrauman i sin livsryggsäck så verkar han rätt normal nu.

Citera

2008-12-27, 19:43 #67

Medlem

Reg: Sep 2008

Inlägg: 111

Citat:

Ursprungligen postat av Mr Orbifold

minns att det bodde nån konstig unge på min gård som brukade röka cigarett fimpar som han hittade på marken

Detta kanske är off-topic men i min hemby bor det en gubbe som gör så! Vi brukar kalla han Fimpen!

Citera

2008-12-27, 20:14 #68

Bannlyst

Haha, skön tråd

Kommer ihåg en cp-unge vi hade i klassen under när jag gick på högstadiet. Vet inte om han led av någon sjukdom men han hade någon fruktansvärd damp och var jävlet aggresiv. Han var säkert 2 meter lång, fet som fan, hans huvud såg ut som en triangel med små feta fiskögon som satt en centimeter från varann. Hans kläder kunde man hitta på den lokala second-handbutiken och han luktade kaviar. Hans namn var Sonny.

Iallafall, vi brukade hålla på med honom och reta upp honom, bara för att ha något kul att göra på håltimmarna, vilket oftast ledde till vilt slagsmål mellan lärarna och 120 kg dampunge.
Vi brukade retas med han såsom "Hur gick det med eran säng därhemma då?" (det gick ett rykte att hans WT-mamma hade knullat någon snubbe så hade hela sängen brakat) och då fick han alltid samma jävla damp, sprang efter oss, slog i dörrar, kastade stolar och skrek som hulken. Lärarna upptäckte hans damputbrott allt som oftast direkt (det hördes över hela skolan) och försökte lugna honom. Kommer ihåg att lärarna var tvugna att vara minst 3 stycken om de skulle ha någon chans att stoppa honom. Oftast blev lärarna inkastade i dörrar, väggar eller ner på golvet av denna dampjätte. Skrek som fan gjorde han också. Om han väl kom loss så stod vi bara och skrattade åt honom och sen drog där ifrån.

jag vet, taskigt gjort, men så var det när man var ung

Citera

2008-12-27, 20:17 #69

Medlem

Reg: Nov 2006

Inlägg: 5 766

Minns en galen jävel ifrån min tid i mellan-högstadiet, kan kalla honom för Potter.
Potter var en stor stark jävel och med inte allt för mycket vett i skallen, en väldigt farlig kombination på den tiden.

Vi gick i nian, sista året och alla var glada. För att fira så annordnades det en fotbollsturnering mellan alla niondeklassare, Potter, som till råga på allt var ganska så fet, stod passande nog i mål. Var väl mest fysiken som gjorde honom lämpad för det, stor och fet, täckte upp en fjärdedel av målet och behövde inte röra sig för mycket. En uppgift som passade Potter som handen i handsken.
Nåja. Det blev final, min klass mot Potters klass. 1-1 och bara någon minut kvar, jag får in en riktig jävla pärla i krysset och alla firar. Men inte Potter.
Nej, Potter får psykbryt modell större och rusar efter mig och vrålar fram dödshot och förolämpningar. När han var arg, då kunde den jävlen springa.
lärarna som övervakade det hela brottade fort ner honom och jag insåg att jag hade klarat mig undan med livet i behåll ännu en gång. Det var i alla fall vad jag trodde.
Någon minut senare stormar Potter ut från omklädningsrummet med en nedsliten spegel som han hivar iväg mot mig, missar skallen min med en ynka decimeter och går i tusen skivor mot väggen bakom mig.
Vi var säkert fem killar som försökte brotta ned honom, men han svingade runt oss som ett par vantar.

I sjuan var det en innebandyturnering och alla som ville fick vara med, dock inte jag och Potter och en handfull andra killar då vi ansåg att innebandy är fjolligt.
Jag och min bästa kompis, kan kalla honom för Henry, snackade lite om kvällens fotbollsmatch och hade allmänt trevligt med våra mattetal.
Henry, som var ganska förkyld just då fick ett hostanfall och det var enligt Potter inte tillåtet. Efter lite vrål om en ond bråd död mot oss båda så trodde vi det var över och Henry gick mot toa för att snyta sig och jag återgick till mina mattetal, men då så kommer en jäkla kontorsstol farandes och slår ned i mina mattetal (

).
Vänder mig om och ser en ilsken jäkla tjur rusa mot mig, hoppar upp och springer runt bordet i hopp om att kunna utnyttja hans dåliga fysik, men tji fick jag.
Potter stormar in i bordet, trycker upp bordskanten o magen på mig och naglar efektivt fast mig mot väggen.
Gormar något om att han skulle klyva mig på mitten. Försökte putta bort bordet men med min forwardfysik gick det måttligt bra.
Då ser jag hur Henry gör världens tjurrusning mot Potter och tacklar omkull den fan. Och det gjorde så klart honom ännu mer rosenrasande.
Tänkte att nu dör vi fan, men i elfte timmen så stormar vår nya SO-lärare, gammal brottare kan tilläggas, in och får ned den jävlen på marken.
Överlevde även den gången med andra ord.

Minns även hur jag under hockeykortens gyllende era mutade npgra sjätteklassare att skydda mig från Potter med mina två Foppa-kort.

Citera

2008-12-28, 15:24 #70

Medlem

Reg: Maj 2008

Inlägg: 1 654

Haha, fyfan altså man blir ju riktigt avundsjuk på vissa som hade rediga dampbarn i sin högstadieklass!

. min högstadieskola var en montessoriskola, kändes verkligen som ett fängelse, det gick inte en sekund utan att en eller två lärare höll koll på vad vi gjorde

. kommer dock ihåg att vi brottades bland skåpen, plötsligt flyger klassens cpunge in i högen och han råkar få en smäll på kinden. det blir helt tyst i rummet och han frågar min kompis: "var det du som slog mig?". utan förvarning så sätter han en fet jävla höger rakt på min polares näsa och blodet började rinna. Tror det är det värsta som hände under min högstadietid, men för att vara ärlig så var alla killar i klassen dampbarn med måtta, missade inte en enda chans till att knuffa någon eller jävlas när inte läraren var där.

Citera

2008-12-28, 19:45 #71

Medlem

Reg: Jun 2008

Inlägg: 124

Gick i samma klass som en snubbe som hette Gustaf och han var inte riktigt klar. Från ettan till fyran hade han alltid sin nalle puh ryggsäck och jag glömmer aldrig hans kritvita hårfärg. Fy fan. Han fick sina värsta utbrott då någon råkade "hasa" med skorna, så det uppkom ett litet ljud. Till att börja med blev han illröd i ansiktet, följde sedan upp med en käftsmäll på sin kvinnliga assistent följt av att kasta stolar och diverse saker runt i klassrummet. Hade man otur och stod nära slet han en i håret så att hårbotten följde med. Minns hur man kunde dra bort stora hårtussar... fattar inte varför man låter ett sånt här problembarn leva, eller åtminstone gå i samma klass som normala barn.

Citera

2008-12-28, 21:03 #72

Medlem

Reg: Maj 2008

Inlägg: 1 654

Kom precis på en snubbe som går i min paralelklass, han är fysiskt handikappad men vet dock inte vad för sjukdom han har. iallafall, han kan inte snacka utan bara gör konstiga ljud, sitter i rullstol 24/7 för han kan ej lagra energi och gör massa fula rörelser med armarna hela tiden. För att han ska få någon typ av socialt liv så satte kommunen han i min paralelklass som har lektioner med min klass. på lektionerna brukar lärarna fråga han saker och precis som han vore helt normal (för tydligen så är han helt klar i huvudet, han är bara fysiskt handikappad). Ibörjan gick det fan inte att sluta att skratta när läraren gav han en fråga och det enda som kom ut var, "ööherruuuh geeuuhh". skämms lite när jag tänker på det, men riktigt irriterande var han faktiskt. Ibland när man kollade på han så hade han sin blick fastspänd på en med ett fult flin i ansiktet

.

Citera

Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Skapa ett konto

Logga in