Citat:
Ursprungligen postat av
Allestadesnarvaro
Vi, liksom allt levande, har en viss autonomi. Vi kan agera teleologiskt "för oss", p.g.a. våra inre bestämningar.
Människan har genom sitt medvetande en högre grad av autonomi än andra levande varelser, och denna reflexiva kapacitet kan vi kalla "fri vilja".
Denna kapacitet har vi förstås i egenskap av en särskild kausal struktur. Det är meningslöst att förstå "fri vilja" som ett oberoende av all kausalitet. En icke-orsakad handling är svårt att ens föreställa sig, men den vore hur som helst inte min handling. Mina handlingar är som jag - min karaktär, mina åsikter, mina begär, mina skäl - orsakar.
Frihet handlar inte om att fly från kausaliteten utan om att behärska den. Ju mer vi blir medvetna om våra psykologiska och sociala villkor och erövrar möjligheten att påverka dem i praxis, desto friare blir vi.
Alltså. I egenskap av reflekterande människor har vi alla en kapacitet till frihet men graden av frihet är någonting vi utvecklar och som vi kan erhålla mer eller mindre av.
Graden av frihet är fortfarande låg, även för de individer som inbillat sig "ha kontroll över läget". Varken du, jag eller någon annan människa kan fly hur vårt genetiska arv och vår omgivning format oss.
Tänk dig en ändlöst lång brunn. Du försöker kliva uppåt för att nå frihet, men stegen du tar för dig inte närmare slutet för att
det inte finns ett slut . Ungefär lika fåfäng och lönlös är den av dig illustrerade kampen mot kausaliteten eller slumpen. I tanken kanske du känner dig mera fri när du påstår dig bli medveten om de villkor du lever under, men verkligheten speglar tyvärr inte alltid tanken.