Dina värsta sociala snedsteg

Stod med en grupp bestående av kanske 7-8 polare i somras vid kungsträdgården och kollar på någon EM-match .. tror det var Sverige - Grekland. Som ni säkert alla vet är ju såna här tillställningar packade med folk och inte minst, invandrare av alla sorter. En av mina polare, Erik, har en tendens att prata väldigt högt och inte tänka speciellt långt innan han säger saker.

Hur som helst, vi står ganska trängt och jag överdriver inte när jag säger att inte en jävel inom syn var svensk. Jag och Erik hamnar då i en diskussion om hur mycket folk vi skulle gissat på hade samlats vid kungsan för att kolla på matchen, jag kommer då med kommentaren i alla fall ett par tusen varpå han svarar onödigt högt och nästan något indignerat: INTE FAAN ÄR DET SÅ MÅNGA SVENSKAR HÄR!! (menandes svenska fans)
Jag tittar då upp varpå min blick möts av ett antal irriterade ansiktsuttryck och om blickar kunde döda hade jag inte kunnat skriva det här kan jag ju säga.

Jag jobbade som lärare ett tag och vi skulle göra ett studiebesök tillsammans med en skolklass en gång. Jag och några av mina kollegor satt vid en lekplats intill en park och väntade på att skolbussen skulle anlända.

En bit bort befinner sig en grupp ungdomar, typ 15-16 år, och de åker rutschkana och gungar osv. Varpå min ena kollega säger: "Är de från särskolan?"

Jag började asgarva, för jag tyckte det var roligt att en äldre man dissade ungdomarna sådär. Tills jag insåg att ingen annan skrattade och att hans fråga faktiskt var allvarligt menad. Han hade nämligen jobbat med utvecklingsstörda, visade det sig. (Jag blev tyst, sa att jag skulle på toa och väl på toa skrattade jag klart, för jag tyckte fortfarande att kommentaren var klockren.)

Edit: detta var ju inte mitt VÄRSTA sociala snedsteg, men de värsta tar jag inte upp, för då blir jag kanske igenkänd och det vill jag inte.

Inte jag som sa detta, en nära polare:

"Jag tror alltid att alla skalliga är jävla canceroffer".
Vår lärare hör det här och tar ut min polare för ett snack. Hon sade detta:
"Folk kan ta illa upp vid såna kommentarer. Jag gör inte det personligen, men min mamma har cancer".


Ett till från samma kille.

Random snubbe:"Vad käkar din polare i dag då?"
Min polare: "DIN MAMMA"

Det som gjorde det lite jobbigt för min polare var faktumet att killens mamma hade hängt sig själv ett par år tidigare. Han var ganska hatad resten av dagen.

Har väl hänt en del, men detta var väl bland de värre..! ^^

Praktiken för 4 veckor sen, jag och min klasskompis var på samma ställe! Han körde lastbil och jag åkte med! Vi skulle hämta frusna grönsaker på ett ställe som heter Magnihill, men vi får vänta. Lasten skulle vara klar för hämtning 12, 13 går vi in och ska höra med dom. Det var pallar till Danmark vi skulle ha.

Vi går in i deras fryslager och hör om pallarna är färdiga och dom frågar vart det ska hänn. Min kompis säger till mig att springa ut i lastbilen och hämta lappen. Med raska steg lämnar jag frysen och går ut mot lastbilen men på mellanlagret stannar någon mig och frågar nånnting.

Jag hade siktet instället på hämta lappen snabbt (Fredag, 10 över 1 och 1.5h körtid till Tomelilla och sen ska jag ta bussen hem som tar 20 minuter) och jag uppfattar typ bara "Pallar till danmark?"...

I min hast antar jag att det är en annan chaufför som vill ha pallar, varpå jag svarar han: "Jag jobbar inte här!" och försvinner ut genom dörren vidare till lastbilen.

När jag väl kommer tillbaka ser jag att min klasskompis står inne på kontoret och skriver på fraktsedel, där går jag in och hör direkt frågan "Jobbar du här?"... Killen som frågat mig var i själva verket en anställd på Magnihill och hade frågat om jag ville ha mina pallar nu!

Lagom pinsamt faktiskt!

Vet inte om den passar in här, men har en smålustig historia att berätta..

Var och fiskade med småkusinerna för ett par år sen och hjälper ena lillkussen att kroka av en fisk han just fångat. Blir kladdig om händerna och traskar bort till ett närliggande café för att tvätta av dom.
Jag går in genom första bästa ingång och jag minns hur jag tänkte att stället såg väldigt skabbigt ut, stod en mopp i nåt hörn och såg allmänt risigt ut för att vara ett café. Jag är ju inte där för att fika, så jag tänker inte mer på det utan går fram till disken för att fråga om toaletten. Det står en kund framför mig i kön och jag lutar mig lite smidigt förbi honom och frågar snabbt killen i kassan var den ligger nånstans. Får konstiga blickar av båda två varpå kunden svarar att den ligger ute på baksidan. Jag tittar lite förvånat på honom, tackar och går därifrån.

Nån kvart senare inser jag att jag har lyckats gå in genom köksingången på cafét och alltså hamnat på helt fel sida av disken.. Undrar vad fan dom tänkte om mig.

Sjukt korkat gjort men ganska roligt såhär i efterhand =)

Bara för någon vecka sedan så träffade jag en gammal polare och hans nya tjej när jag var ute och promenerade med min tjejkompis och hennes nyfödda unge. Samtalet flöt på bra till en början tills jag undrade varför de var så uppklädda varpå han svarade mig att de just hade kommit från hans styvfarsas begravning. Rakt efter det introducerade han mig för sin nya tjej. Jag beklagade bortgången till honom för att sen hälsa på hans tjej, och efter en snabb kalkyl så kläckte jag ur mig "Hej, TheBoot! Ja, jag får väl beklaga mest till dig då". Som vanligt tog jag fel på styvfarsa och svärfarsa Jag insåg väldigt snabbt mitt misstag efter att ha tolkat deras obekväma blickar och jag förstår inte varför jag inte kunde ha nöjt mig med ett vanligt "beklagar" till henne också, det hade varit det enda rätta.

I min nervositet och den konstiga situationen som uppstod så glömde jag helt att introducera min vän till råga på allt. Det var dessutom väldigt nära när de frågade om ungen var min att jag skulle svara "Nej, den är hennes", men det lyckades jag som tur var korrigera

På min jobbintervju idag frågade jag chefen för företaget ifråga om huruvida e skulle "låta mig arbeta provperioden och sedan kicka ut mig utan lön". Hon blev väldigt stött.


Det fungerade så att man är provanställd 3 pass, och får lön för de 3 passen först om man arbetar mer på företaget, dvs blir anställd.

När jag gick i ettan på gymnasiet var vi i Paris med franskan. Första dagen vi kom dit lallade vi runt i Montmartre och tittade på Sacre Coeur och Moulin Rouge. I väntan på att bussen ska ta oss vidare till hotellet går vi en gata upp, jag och några polare. Mot oss kommer plötsligt fem killar alla klädda i svarta stuprörsjeans, läderjackor och solbrillor.
Kaxiga som vi är, sexton bast och kungar över världen, pratar vi högt om hur coola killar man kan stöta på i Paris och något om att det är homo med stuprör. Dumma fransmän förstår ju ändå inte svenska.

Samma eftermiddag får vi höra från ett gäng hysteriskt upprörda flickor att det var det svenska bandet Mando Diao vi hade stött på och pratat högt om...

Sagan slutade i alla fall lyckligt, vi gick på deras gig på en nattklubb kvällen efter och idag är jag ett stort fan av MD.

Jag måste vara sjuk i huvet, var ute ikväll och gjorde en ganska grov tavla, men istället för att njuta av det hela så sitter jag här och skriver...

Firmafest, ny på jobbet, spanade in den enda snygga (sjukt nygga) bruden, fångade in henne, släpade med henne hem ... så ringer min chef och säger ... bara så du vet, stöt för fan inte på några tjejer ikväll eftersom du sannolikt kommer basa över dom efter nyår.

Nu sitter jag här, skriver på nätet med en sjukt snygg donna i min binge.

Är jag körd eller dum i huvet?

Fan vad körd jag är, eller hur?

Faaaaaan, så jävla dumt, eller?

Men du fick väl knulla, eller? Då är allt lugnt.

Yeah right.

Fan vad körd jag är. Ågren idag.
Skit samma vad jag gjort eller så, men nu är det som det är.
Hon gick för 30 minuter sedan med sedvanliga ... jag brukar inte hänga på en kille första kvällen osv. Det bryr jag mej inte i, gillar slampiga brudar, men samma avdelning, chefen sa ifrån, jag krökade på och raggade loss.
Kanske ska skita i jobbet och satsa på bruden istället, vad anser ni kåta FB bröder?