Citat:
Sorry jag spammar så men jag instämmer till fullo!
Ser dagligen folk med tunga diagnoser som skaffar allt från hundar, katter, akvarium och så vidare helt utan varesig tillsyn eller någon form av hjälp. De kör skötseln i botten, djuren blir sjuka eller så tröttnar de och säljer dem vidare och djuret stressas. Såhär ska det f*n inte vara!
En kvinna jag känner, är 30. Hon "jobbar" som dogwalker, har tagit på sig en katt hon sålde efter att ha stressat ihjäl djuren i flera veckor med att börja tvinga den gå på "litter kwitter" när den just anlänt, den stackars lilla katten blev så rädd att den höll sig och till slut gick den i soffan eftersom den inte kunde hålla sig längre. Kvinnan blev då rasande och efter några veckor såldes katten till ett nytt hem.
När det inte räckte, var det dags för ett akvarium. Det började fint med hög skötsel men mycket omändringar som stressade fiskarna. Ett halvår senare har 95% hoppat ut (eftersom det saknar en ramp samt det ljus som det måste ha) och "begått självmord" (om man nu kan kalla det så) och resterande är svårt sjuka i fenröta. Akvariet är gult av smuts och missköts. Nu är det inte heller roligt längre utan nu är det en hund det siktas på. Npgon som vill bli av med vovven, tänker skänka en hund till denna oansvariga (och mycket sjuk i psykos) kvinna som kommer missköta och tröttna på den också.
Som om detta inte räcker, har denna kvinnas 4 barn även omhändertagits och lägenheten är fylld av bråte. man kan knappt gå därinne. Hon är inte speciellt gammal: 28 år men lever alltså såhär. Finns mycket mer att berätta om detta men ni har fått en svag svag inblick i hur illa ställt det är, hela dennes liv är ett enda stort kaos och vården gör ingenting! De sätter inte ens LPT på henne trots att hon yrar om att Gud pratar direkt till henne och ber henne slå folk, hon har p.g.a även dömts för misshandel vid flertalet tillfällen och planerar vandalism mot olika myndigheter som går henne emot.
Vården har satt Schizoaffektivt syndrom som diagnos och hon har vid två tillfällen tvångsvårdats och både bältats och tvångsinjicerats men släpps snart igen (sist efter 24 timmar) och cirkusen fortsätter. Det har gått så långt att ingen vill bo bredvid henne utan att de flyttar kort efter de flyttat in. Känns som att en vräkning inte ligger långt ifrån i framtiden.
Hon har nu tagit in en hemlös knarkare att bo med henne och dela hyran. Dennes bankomatkort har hon fått med kod till för att agera "god man" åt honom, en kvinna som inte klarar sin egen ekonomi.
Den hund hon nu planerar samt det akvarium hon har ska andra hjälpa henne med "eftersom hon har barn". Att andra har sina egna saker att ta hand om kvittar. Är det inte djur så är det fallfärdiga kolonistugor som köps för en alldeles för dyr peng och sedan förfaller än mer eftersom hon inte klarar av att sköta det, hon klipper inte ens gräset utan det ska grannen och vänner göra.
Föräldrarna verkar stå handfallna och skickar pengar jämt och ständigt men bor mil ifrån henne och deras hjälp med pengar så fort det är något gör att kvinnan tror att pengar alltid kommer. Modern har nu tänder som ruttnat eftersom hon istället för att sköta sina tänder, skickar pengar från sin egna lilla sjukpension till dottern som handlar upp dem på en massa skräp på olika loppmarknader. Hon betalar även hennes skulder hon får när hon döms i misshandelsfall efter misshandelsfall då kvinnan är mycket aggressiv och råkar i bråk titt som tätt.
Jag kan förstå att föräldrarna inte vet vad annat de ska göra för henne men att hon får pengar av dem betyder (hon lever dessutom på kreditkort som om både bidrag och mammas -och pappas- pengar inte vore nog) att hon inte har ett hum om hur hon ska hantera dem. Hon går således upp till socialen och begär nya pengar eftersom hon "handlat upp" de hon fått. När socialen nekar henne med orden "nej, du har fått för denna månaden, du får inte mer" Ska det slås sönder rutor och hotas personal.
Ja, ni hör hur galet allt är, det låter påhittat men jag lovar er att det (tyvärr) är sanning.
Ville ger er en inblick i hur galet det kan gå till med en psykiskt sjuk människa eftersom vården inte längre har något att säga till om. Vore detta 1980, hade hon bott på ett mentalsjukhus och arbetat där samt haft vänner. Okej; noll frihet men hon hade heller inte skadat andra. Som strukturen är NU, skadas både barn, (som i detta fall kommer till världen med en psykiskt sjuk förälder och en missbrukande fader) djur och hennes föräldrar är fullständigt utslitna samt grannar orkar inte och vänner försvinner.
Utan mentalsjukhusens existens, funkar inte den så kallade vården av psyksjuka.
Ser dagligen folk med tunga diagnoser som skaffar allt från hundar, katter, akvarium och så vidare helt utan varesig tillsyn eller någon form av hjälp. De kör skötseln i botten, djuren blir sjuka eller så tröttnar de och säljer dem vidare och djuret stressas. Såhär ska det f*n inte vara!
En kvinna jag känner, är 30. Hon "jobbar" som dogwalker, har tagit på sig en katt hon sålde efter att ha stressat ihjäl djuren i flera veckor med att börja tvinga den gå på "litter kwitter" när den just anlänt, den stackars lilla katten blev så rädd att den höll sig och till slut gick den i soffan eftersom den inte kunde hålla sig längre. Kvinnan blev då rasande och efter några veckor såldes katten till ett nytt hem.
När det inte räckte, var det dags för ett akvarium. Det började fint med hög skötsel men mycket omändringar som stressade fiskarna. Ett halvår senare har 95% hoppat ut (eftersom det saknar en ramp samt det ljus som det måste ha) och "begått självmord" (om man nu kan kalla det så) och resterande är svårt sjuka i fenröta. Akvariet är gult av smuts och missköts. Nu är det inte heller roligt längre utan nu är det en hund det siktas på. Npgon som vill bli av med vovven, tänker skänka en hund till denna oansvariga (och mycket sjuk i psykos) kvinna som kommer missköta och tröttna på den också.
Som om detta inte räcker, har denna kvinnas 4 barn även omhändertagits och lägenheten är fylld av bråte. man kan knappt gå därinne. Hon är inte speciellt gammal: 28 år men lever alltså såhär. Finns mycket mer att berätta om detta men ni har fått en svag svag inblick i hur illa ställt det är, hela dennes liv är ett enda stort kaos och vården gör ingenting! De sätter inte ens LPT på henne trots att hon yrar om att Gud pratar direkt till henne och ber henne slå folk, hon har p.g.a även dömts för misshandel vid flertalet tillfällen och planerar vandalism mot olika myndigheter som går henne emot.
Vården har satt Schizoaffektivt syndrom som diagnos och hon har vid två tillfällen tvångsvårdats och både bältats och tvångsinjicerats men släpps snart igen (sist efter 24 timmar) och cirkusen fortsätter. Det har gått så långt att ingen vill bo bredvid henne utan att de flyttar kort efter de flyttat in. Känns som att en vräkning inte ligger långt ifrån i framtiden.
Hon har nu tagit in en hemlös knarkare att bo med henne och dela hyran. Dennes bankomatkort har hon fått med kod till för att agera "god man" åt honom, en kvinna som inte klarar sin egen ekonomi.
Den hund hon nu planerar samt det akvarium hon har ska andra hjälpa henne med "eftersom hon har barn". Att andra har sina egna saker att ta hand om kvittar. Är det inte djur så är det fallfärdiga kolonistugor som köps för en alldeles för dyr peng och sedan förfaller än mer eftersom hon inte klarar av att sköta det, hon klipper inte ens gräset utan det ska grannen och vänner göra.
Föräldrarna verkar stå handfallna och skickar pengar jämt och ständigt men bor mil ifrån henne och deras hjälp med pengar så fort det är något gör att kvinnan tror att pengar alltid kommer. Modern har nu tänder som ruttnat eftersom hon istället för att sköta sina tänder, skickar pengar från sin egna lilla sjukpension till dottern som handlar upp dem på en massa skräp på olika loppmarknader. Hon betalar även hennes skulder hon får när hon döms i misshandelsfall efter misshandelsfall då kvinnan är mycket aggressiv och råkar i bråk titt som tätt.
Jag kan förstå att föräldrarna inte vet vad annat de ska göra för henne men att hon får pengar av dem betyder (hon lever dessutom på kreditkort som om både bidrag och mammas -och pappas- pengar inte vore nog) att hon inte har ett hum om hur hon ska hantera dem. Hon går således upp till socialen och begär nya pengar eftersom hon "handlat upp" de hon fått. När socialen nekar henne med orden "nej, du har fått för denna månaden, du får inte mer" Ska det slås sönder rutor och hotas personal.
Ja, ni hör hur galet allt är, det låter påhittat men jag lovar er att det (tyvärr) är sanning.
Ville ger er en inblick i hur galet det kan gå till med en psykiskt sjuk människa eftersom vården inte längre har något att säga till om. Vore detta 1980, hade hon bott på ett mentalsjukhus och arbetat där samt haft vänner. Okej; noll frihet men hon hade heller inte skadat andra. Som strukturen är NU, skadas både barn, (som i detta fall kommer till världen med en psykiskt sjuk förälder och en missbrukande fader) djur och hennes föräldrar är fullständigt utslitna samt grannar orkar inte och vänner försvinner.
Utan mentalsjukhusens existens, funkar inte den så kallade vården av psyksjuka.
Nu tycker jag du drar alla psyksjuka över en kam. Det du beskriver är verkligen inte bra, men måste vara ett extremfall. Menar du att jag, som har en psykisk sjukdom, skall spärras in på mentalsjukhus för att jag har en psykiatrisk diagnos?
Jag har 2 katter och 1 hund. Aldrig någonsin har de farit illa pga min diagnos.
ännu en kommentar som är lite skrämmande angående börnys djurkompetens... 