Arbogamorden - diskussioner kring rättegången mot Christine Schürrer

Jag pratar inte om specifikt om nämndemän. Jag pratar om domare överhuvudtaget, inklusive lagfarna domare. Fiktionen förutsätter alltså att en domare ska sitta och tycka ingenting under hela förhandlingen, och sedan bestämma sig i skuldfrågan när allt material redovisats.

Men det finns inte en människa - nämndeman, juristdomare, eller vemsomhelst - som faktiskt går tillväga på det viset. Man börjar göra sig en bild av skuld och oskuld allra senast när förhandlingarna börjar, som man sedan modifierar om det blir nödvändigt under förhandlingens gång.


Här menar jag att du är otillåtligt naiv. Alla människor har förutfattade meningar om i stort sett allting - det är en del av att vara människa; alla dessa förutfattade meningar rationaliserar tillvaron för oss och ger oss tid att leva, så att vi slipper lägga ner all vår vakna tid på att analysera varje ny situation vi utsätts för på en "case by case basis".

Att vara en bra domare handlar alltså inte om att inte ha några förutfattade meningar - för det har alltså alla människor, och den som inte innerst inne vet det, lever på en annan planet. Att vara en bra domare handlar i stället om att inte låta de förutfattade meningarna komma i vägen för en sund och välunderbyggd slutlig åsikt om skuld och oskuld.


Vad hon säger kan tolkas på lite olika sätt, dels därför att tidnigen ha redigerat uttalandet, och dels därför att hon, som så ofta i talat språk, är ogrammatikalisk. Man kan tolka det som du säger. Själv hävdar hon att det inte var avsett att tolkas så, utan på ett annat sätt, som också är en rimlig tolkning av vad hon sa.

Och just principen "hellre fira än fälla" är väl i högsta grad tillämplig när det gäller ett uttalande som kan tolkas på olika vis, och den som har fällt uttalandet hävdar att det var avsett att tolkas på oskyldigt tänkbaraste vis?

Jäv och jäv. Som jag ser det avgick hon för att hon uttryckte sig klumpigt. Hon sa vad hon tänkte före domen. Jag hickade också till och tyckte det var onödigt, men trodde aldrig att någon skulle reagera så här i överkant. Men det handlar ju om att folk börjar se en chans att få ta om rättegången och få ett annat utslag. Inte alls positivt i mitt tycke. CUs uttalande är en fis i rymden om man betänker vad som nu kan ske.

Ack, ack, ack! Varje tänkbar slutsats i skuldfrågan från någon människa i ett sånt här komplicerat indiciemål innefattar med fullkomligt järnsmidd ofrånkomlighet ett inte obetydligt mått av subjektivt tyckande.

Du verkar, likt Ibsens Gregers Werle i "Vildanden" ha din "ideale fordring" som du fordrar att rättsväsendet ska leva upp till. Och visst vore det trevligt, om det skulle kunna vara så. Kom bara ihåg att det enda Gergers Werle åstadkom i den pjäsen var att ställa till med en jädrans massa elände.

Jag anser att det kan vara svårare i en liten ort där många på något sett kan ha en relation till varann har svårt att vara opartiska. Kan även tänka mig att om en nämndeman dömmer frias så lär den personen få ett helvete framöver i en hetsk ort.

Dock blir rättegången mer rättvis och opartisk och risken för jäv minimeras.

Jag anser att det kan vara svårare i en liten ort där många på något sett kan ha en relation till varann har svårt att vara opartiska. Kan även tänka mig att om en nämndeman dömmer frias så lär den personen få ett helvete framöver i en hetsk ort.

Vissa människor har lättare för sig att bilda förutfattade meningar, rasister t ex (ja, smygrasister också, som en stor del av sveriges befolkning består av). Det går inte att generalisera när det gäller det du pratar om, som det inte går att generalisera när det gäller allt annat. Alla fungerar olika och det verkar som denna nämndeman har lättare för att bilda sig förutfattade meningar.

Vissa människor har lättare för sig att bilda förutfattade meningar, rasister t ex

Det går visst att generalisera. Alla människor har förutfattade meningar. Vi fattar oupphörligen beslut baserade på bristande underlag och tidigare erfarenheter. Vi tolkar oupphörligen vad vi upplever med våra sinnen.

När det sedan gäller beslut så fattar vi dem med hjälp av vårt begränsade förstånd. Det finns ingen bestämd procedur för hur det görs, inte i vardagen, inte i företagsledningar, inte i politiken. Människor kan i allmänhet inte överskåda ett komplicerat problem. Vi har inte hjärna för det. I stället gör vi oss en bild med sällan eller aldrig mer än något halvdussin aspekter. Slutligen är det bara att komma till skott, gärna med hjälp av en irrationell impuls.

Naturligtvis har du rätt i att en del människor alltid väljer den enkla vägen, och tar till med en mycket enkel och orimlig sanning. Det är typiskt för rasister.

Hur man har löst detta inom juridiken är för mig en gåta. Dvs jag kan inte se att de har någon klar modell för hur ett beslut ska fattas. Det finns inga färdiga procedurer. Det finns bara en enda soppa, och många kockar. Det enda vi kan hoppas på är att de inblandade människorna har ett mått av omdöme och ansvar och gör sitt bästa.

Det tror jag inte ett ögonblick på. Vad som skiljer rasister och smygrasister från andra är med all sannolikhet inte benägenheten till förutfattade meningar, utan vad de förutfattade meningarna handlar om. Det är ju till exempel utomordentligt vanligt att icke-rasister har förutfattade meningar om just rasister, som kan vara mer eller mindre rättvisande i det individuella fallet. Du har ju uppenbarligen till exempel den förutfattade meningen att de skulle ha större benägenhet till förutfattade meningar.


Utom om rasister, då...


Det skulle jag aldrig våga påstå på det tillgängliga underlaget.

Du fokuserar för mycket på typexempel jag drar och missar istället hela poängen. Vissa människor har lättare för att bilda sig förutfattade meningar. Eller?