Citat:
Ursprungligen postat av inter-preter
Nu blir jag lite ställd.. och vet inte riktigt hur jag ska svara. Jag är förhållandevis ny och tillika nybörjare i att begripa denna tragedi. Jag har knappt hunnit igenom halva "knutbykoden" men det som jag anser så här långt, är att Helge F verkar att ha långsamt, långsamt tillfrisknat i sin "sektsjukdom" allt eftersom månaderna/åren har gått... och att hans ord även stämmer väl med andra avhoppares utsagor/redogörelser, och att hans berättelse liksom djupnar...fler och fler bottnar träder fram...
Åsas inflytande blottläggs och kommer i öppen dager. På samma sätt som
jag kan se Sara Svensson som ett självklart offer, kan jag även se en tendens till att Helge är ett offer... Dock inte alls i samma utsträckning..
Men ändå, Åsas manipulativa och karismatiska beteende har hjärntvättat en ansenligt antal människor..
Och absolut, också jag är mkt tveksam till att Sara var den som dödade Alexandra
I tråden har vi tidigare dryftat medberoenden. Nyligen tog jag upp "induktion" och psyksjuka individers påverkan i omgivningen, enligt den förnuftige Sverker Belin.
Visst, Helge är på väg att tillfriskna. Men vad är det för slags konvalescens som erbjuds honom? Hur påverkas hans närmaste av att ingen utomstående förutom professorskan (i princip) har varit beredd att lyssna på honom och vad han har att framföra?
Vem är sjuk i sammanhanget, den som varken ser eller hör vad som utspelas mitt framför näsan eller den som utses till syndabock och hamnar i finkan?
Jag tror våra tidigare erfarenheter och kunskaper avgör vad vi är kapabla till att se och förstå. Vi kan relatera det till något som är känt. När något oväntat inträffar blir många helt ställda och får lätt att felfokusera. Fru åklagare missade grovt men vågade inte rätta till misstagen. Kanske pga prestigeskäl.
Intressant vore att få höra fru åklagare Elin Blanks kommentar över Knutbykoden, om hon ens orkat läsa den. Ibland kan det vara plågsamt att få läsa om sina egna misstag. Det är förståeligt.
Jag vill inte påstå att fru åklagare är inkompetent pga sina ödesdigra misstag. Men man bör tänka över hur mycket hennes i övrigt mer eller mindre sjuka arbetsmiljö har påverkat henne, "induktion på arbetsplatsen". Därför felfokuserade fru åklagare och kom tidigt på avvägar med arbetshypotesen att det måste vara en man som var förövaren och en svag psyksjuk kvinna (ett offer) fick vara hans verktyg.
Fru åklagare verkar helt ha missat sociologen Erving Goffmans teorier om mänskligt uppträdande och olika interaktioner. Om hon inte redan har gort det kanske det ändå är dags att börja med att läsa Knutbykoden?