Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Orsaken till min tveksamhet var att den platsen som benämndes RB60 funnits i varande förvaltnings ägo sedan 1939 och jag tyckte det var osannolikt att man skulle ha köpt upp en fastighet "just in case" mer än 20 år innan man bygger anläggningen. Om man nu införskaffar en sådan fastighet så bör man ju leta efter vissa specifika förutsättningar och stor är chansen att man av en slump inköpt en fastighet mitt i skogen som 20 år senare visar sig vara perfekt för det här ändamålet?

Nej, vi är klara över att det som avses med RB60 eller RB68, båda har väl förekommit vad jag minns, är samma anläggning som jag en tid klurat på och den är utan tveksamhet också inköpt 1939, frågan är då - är RB60 verkligen uppförd runt 60-talet eller började den byggas tidigare? Eller fanns det skäl till att man väntade med att uppföra anläggningen så länge som 20 år? En förklaring kan ju faktiskt vara den lilla orolighet som bröt ut just 1939 och inte lade sig förrän sju år senare, men denna orolighet kan ju också tillämpas som ett skäl till att påbörja anläggandet å det snaraste......

Du bortser nog från möjligheten att fastigheten haft ett "arv" (en egenskap) redan då den köptes som gjorde den intressant. Vill du fundera, så bör du fundera på vilken typ av fd anläggningar eller verksamheter som var intressanta för försvaret och som kunde användas mer eller mindre omgående till försvarsändamål ?

Att man i ett senare skede efter kriget använder en sådan fastighet och anläggning som stabsplats av kvalificerad art kan ju bero på mycket. Men om man tar uppgifter om ett alternativ användning EFTER en avveckling av RB till annan plats kan man tänka sig att platsen stått på rot fram till dess den används som RB likaväl som att den kan ha haft en alternativ användning även före en konvertering.

Vi som är illistiga och lögnaktiga kan ju då t o m tycka det är bra om den gängse uppfattningen är att det handlar om ett kalsongförråd, både före och efter det handlat om mer spännade grejor.

Den gängse uppfattningen är väl också att anläggningen dateras genom uppgifterna i Ulla Lindströms bok. Det är ju stora möjligheter att detta var vad hon trodde eller uppmuntrades att tro - sanningen kan ju vara en annan. Men att en sådan anläggning projekteras och byggs ungefär när det är klarlagt att ryssens kärnvapen är ett verkligt hot även mot Sverige är ju trots allt det rimligaste.

Jag tycker nog att om man vill att folk skall misstolka användningsområdet för fastigheten så bör man kanske använda en annan förvaltningsinstans, den som oavbrutet stått som ägare till fastigheten är ganska uppseendeväckande av just den orsaken och tankarna lär knappast gå till kalsongförråd om man känner till detta.
Att anläggningen byggs när man känner till hotet från Ryska kärnvapen är absolut logiskt men jag vill också hävda att Hiroshima och Nagasaki bör ha varit detsamma och kan användas som resonemang för att anläggningen bör ha byggts långt tidigare.

Jag säger dock inte att jag är övertygad om att anläggningen är äldre, men jag misstänker att planer på något åtminstone fanns 1939 och att det kan vara intressant med en diskussion om vad det kan ha varit för planer och vad kan ha färdigställts mellan t.ex 1939 och 1945? Om man tar med t.ex Säve som ett exempel så fanns de första hangarerna klara redan 1942, men vid krigsslutet visste man att dom aldrig skulle klara en nukleär attack så man byggde raskt nya hangarer som var klara redan 1955, alltså fem år innan man skulle ha byggt klart RB60. Borde inte denna insikt nå också dom ansvariga för RB så att den anläggningen kunde möta det nya hotet? Den bör väl ändå ha varit lite högre prioriterad än hangarerna på Säve?

SFV äger/förvaltar som bekant bland annat slott, riksdagshuset samt regeringskansliets alla byggnader för att nämna några.

Borde peka att just den anläggningen skulle inrymma den civila ledningen

Justering

Bara en detalj. Mitt främsta och lätt olyckliga bidrag i tråden var att jag förde in begreppet RB60. detta för att skilja bort diverse andra anläggningar som diskuterades.

Men Ulla Lindströms berömda beskrivning är från regeringssammanträdet 4 febr. 1958. RB60 blev alltså kanske klar för inflyttningsfest redan 1958.

Vi kan ju lägga till att det här också är en uppgift som Ulla L hade bibringats, det är ju ingalunda säkert att hon varit fullt informerad om hur länge arbetena pågått och hur färdig anläggningen var vid tillfället. Det som påtalades var ju att förstärkningsarbeten skulle utföras och rent logiskt kan ju detta peka på en uppgradering av något befintligt.

Sverige har ju använt sig av bergrum under en ganska lång tid historiskt, jag tror att många av dom förstärkts och byggts ut och fått nya användningsområden än de ursprungliga då med tanke på de geografiska lägena som är grundligt uttänkta och att de berg i dessa områden som lämpar sig för uppgifterna inte är allt för många.

Redeux 2

Det var ju en detalj att ta i beaktande, flyttar man fram datumet till 1958 samt tar hänsyn till att det finns möjlighet att anläggningen redan då var klar och i full drift så är det ju möjligt att den stämmer i tid lite bättre med t.ex Säve.
Då kanske man skulle ändra benämningen till RB50?

Blir det inte ännu mer förvirring då?

Forskning går ju till så att man gör ett antal observationer och försöker binda samman dem i en historia. Sedan kan nästa gäng hitta svagheter och förslå alternativa historier. Så här kommer mitt försök.

Ungefär 1938 börjar chefen för Nationalmuseum bli nervös. Krig är möjligt, och var ska de svenska kulturskatterna förvaras? Chefen kontaktar sin minister och får veta att hos försvaret finns inga pengar för några tavlor. Militärerna är fullt upptagna med att bygga värn vid kusterna. Då går ministern istället till Byggnadsstyrelsen (=fastighetsverket) och de får uppdraget att lösa frågan. Dom letar rätt på en gammal gruva över grundvattennivån, köper den 1939, och fräschar upp den. Dit fraktar man diskret ett antal konstföremål.

Kriget tar slut 1945 och gruvan töms på sina föremål. Den sätts i malpåse, torr och fin.Tiderna är oroliga, och Erlander reagerar väldigt personligt på Masaryks död i Prag 1948. En hygglig liberal politiker som hittas död nedanför ett fönster! Koreakriget börjar 1950 och Erlander är personligen rädd för sitt liv.

Man förbereder sig för kriget, försvaret rustas och man bygger berganläggningar. Vissa krafter, t.ex. folkrättsexperten utrikesminister Undén motsätter sig bestämt att regeringen ska dela utrymme med försvaret. Då kommer idén om museimagasinet upp, kan man inte utnyttja den civila berghålan för detta? Så blir det, och arbetet bedrivs skyndsamt och under stor sekretess. Det leds från justitidepartementet, men man informerar inte hela regeringen. I synnerhet inte Ulla Lindström, som var atombombsmotståndare och allmänt försvarskritisk.

Man har stora befogenheter. T.ex planerar man för TV-sändningar från riksbunkern och ser till att det nationella länkstråket får en länkstation i närheten.

Till slut sätter man av tid i februari 1958 och informerar hela regeringen i konselj. Ulla L går i taket. Man diskuterar nog också att grundlagen ska ändras så att den formelle Undén får lagstöd för att inrätta en riksdagens krigsdelegation som på ett lagligt sätt kan ta över riksdagens uppgifter.

Man får också veta att vapenutvecklingen gått så långt att bergrummen behöver förstärkas, detta framkom vid slutbesiktningen.

Den här lilla novellen behöver inte alls vara korrekt. Men den är hyggligt överensstämmande med fakta jag läst i denna tråd.

Oj! En sådan bra saklig sammanfattning som nästan får mig att tro den är helt sann! Och idag finns det lite vaccin, papper och ev. guld i rummen...

Snyggt Greken! Så mycket kunskap koncentrerat i en lättläst 'drama-dokumentär'! Ett av de bästa inlägg som gjorts i denna tråd. Hands down.

Om vi nu ska bygga vidare på observationer från lite olika håll... Här kommer en pusselbit gällande att inte informera Ulla Lindström:


Källa: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2003-1/pdf/HT_2003-1_005-28_sjogren.pdf

Om madame Lindström hade ett rykte om sig att babbla, så var det kanske skäl nog för att hålla henne utanför diskussioner. Och eftersom hon de facto var ett slags tidig upplaga av Maj-Britt Theorin... well, draw your own conclusions.

Iom att det fanns/finns något som hette "bro och vägbyggnads reserven" bland de sk driftvärnen i statliga verk och myndigheter under kalla kriget. undrar jag om det fanns något liknande på hus-byggar sidan?
Dvs byggnadsingenjörer, som man kunde kalla in på längre repmöten och var med och byggde bergrumm.