Citat:
Ursprungligen postat av sniffdog
Jag har ett antal frågeställningar som jag länge har grunnat över som bla.rör evakueringsplanerna från Stockholm.
1-När skulle man ta beslut om att evakuera till RB?
Jag citerar ur inlägg 2211
Citat:
Ursprungligen postat av Virvar
Märkligt!
Jag tog följande citat ur Proposition 1964:140 (s 165) till intäkt för att det inte tidigare funnits någon krigsdelegation:
Citat:
Gällande ordning. I §50 regeringsformen liksom i däremot svarande bestämmelse i §31 riksdagsordningen stadgas, att riksdagen skall sammanträda i rikets huvudstad utom i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder gör det omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer det Kungl Maj:t att efter samråd med av riksdagen valda riksbanks- och riksgäldsfullmäktige utsätta annan riksdagsort. Däremot innehåller grundlagarna inga regler som tager sikte på den situationen att riksdagen till följd av krig blir satt ur stånd att fullgöra de uppgifter, som normalt åvilar den. Då bestämmelser i nämnda hänseende saknas torde man ha utgått från att den s.k. konstitutionella nödrätten i trängande fall skulle ge Kungl Maj:t möjlighet att vidtaga de åtgärder, som befinnes nödvändiga.
Formuleringen ovan öppnar ju visserligen för möjligheten att det fanns en krigsdelegation som inte reglerades av grundlag, men jag har inte stött på någon hänvisning till någon sådan bestämmelse när jag skummat propositionen.
Nu när jag tänker på det inser jag att följande remissnutt kan läsas på lite olika sätt: "Överbefälhavaren anser det betänkligt att författningsmässigt stöd för att inrätta en riksdagens krigsdelegation för närvarande saknas."
Jag ser att jag missat hänvisning till lagändringen i mitt förra inlägg. SFS 1965:50 ska det vara.
Tidigare hade Studieförbunder Näringsliv Samhälle en genomgång av regeringsformen i alla dess inkarnationer genom åren. Den tycks vara borta nu från nätet.
Jag utgår från att övergång från normal riksdag till krigsdelegation fattades på ungefär samma sätt som att utrymma till RB. Beslut om flytt till RB var ju så att säga synonymt med övergång till krigsdelegation.
Som vi ser i citatet ovan fattades det beslutet av Kungl Maj:t. (=gammalt ord för regeringen). Beslutet skulle fattas efter samråd med riksbank- och riksgäldsfullmäktige. Det var två olika fullmäktige, inte ett med detta långa namn. "Efter samråd" betyder att man frågar men själv fattar beslut. Regeringen hade faktiskt möjlighet att själv besluta att ställa riksdagen åt sidan!. Märk frasen "av riksdagen valda". Regeringen kunde alltså inte avsätta fullmäktige för att själv utse nya. Då var dom ju inte längre valda av riksdagen, en liten finess.
Jag minns från när jag studerade denna sak häromåret att man petade i dessa paragrafer flera riksdagar i följd. Det visar om inte annat att frågan hölls väldigt levande. Jag vill minnas att man ändrade ganska grundligt och lade beslutet hos talmanskonferensen. Den första skrivningen var ju betänklig där regeringen ensam gavs möjlighet att avskaffa riksdagen. Lite bättre är det om talmanskonferensen är inblandad. Jag vill också minnas att utrikesnämnden var med på ett hörn liksom, tror jag, riksdagsdirektören.
I dagens regeringsform anges i kap 15 para 2
"Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det."
Idag gäller alltså att om riket är i krig beslutas övergång till krigsdelegation av utrikesnämnden. Hotas vi av krig beslutas det av utrikesnämnden+statsminister. Kungen är fortfarande ordförande i utrikesnämnden, så övergång till krigsdelegation är kanske det enda beslut som kungen konstitutionellt kan deltaga i. Att lägga hela beslutet hos utrikesnämnden är ett demokratiskt lyft. Den har 10 ledamöter, 9 från riksdagen + talmannen. Sex måste rösta för, alltså högst fyra mot eller nedlagda eller frånvarande.
Jag tror att Virvars kommentar om ÖB:s remissvar är viktig. Det verkar ha saknats reglering för besluten om hur/när krigsdelegationen skulle ta över och därmed förmodligen om utrymning till RB. Det kan ha berott på en ren miss, men kanske på att det var besvärligt att ta ställning om ett republikanskt parti som (s) skulle låta kungen få besluta om avskaffande av riksdagen.