Tips på asiatisk film

Funderat i asiatiska banor några dagar & just inatt orkar jag nog inte då man måste upp tidigt men:

Köpte hem Audition samt Save the green planet för ett tag sen. Förstnämnda är nog en av de få alster från den stora asiatiska skräckvågen jag ännu inte sett

STGP verkar ju skönt skruvad & lite "dumkul"

Vilken ska man börja med?

Är en eller båda av dessa under/överskattade?

Vad finns det för grymma inslag man kan se fram emot under filmernas gång?

EDIT: Glömde ju One missed call, åsikter om den?

Vilken du ska börja med beror på vad du är på humör för. Save the Green Planet! är som du en ganska skruvad thriller/komedi med inslag av sci-fi. Både rolig och sorglig som många sydkoreanska filmer. Shin Ha-Kyun lyser i huvudrollen och regissören Jang Joon-Hwan borde göra fler filmer.

Audition är riktigt bra, men jag skulle nog vilja påstå att den är överskattad som skräckfilm, underskattad som drama och passar inte riktigt in i j-horrorvågen. Den är ett riktigt bra drama, och den har sina otäcka stunder, men förväntar man sig en vanlig rysare blir man nog besviken. Riktigt bra dock, och man gör bäst i att se den utan att veta så mycket mer om den.

One missed call är mer vad man kan kalla typisk j-horror, lite udda, men med en helt ok stämning. Ganska tam dock, lite mysrysare över den.

Lite off-topic kanske men Jake Adelsteins (journalisten som intervjuas på Cold Fish dvdn) bok Tokyo Vice är riktigt intressant om man vill veta mer om fallet som Cold Fish bygger på och brottslighet i Japan överlag. Den ger även en del inblick i allt det som Confessions of a Dog bygger på.

Såg själv Cold Fish igår, okej film men fult foto...

Att filmen skulle vara baserad på verkliga händelser fick mig att se filmen. Nu i efterhand får jag en känsla av att väldigt mycket är figuerat? Runt två timmar in i filmen blev det väldigt surrealistiskt.

Ja av det du skriver (du verkar veta vad du pratar om! ) så får jag absolut intrycket att man borde fundera mest på STGP, den verkar nästan episk på något sätt med hela storyn om utomjordingar & sci-fi

Audition känns också bra, när det gäller rysare är det väldigt välkommet med en något "komplicerad" handling och/eller twist mot slutet, inslag av drama gör att det känns mer dessutom

OMC tror jag jag väntar med litegrann. Om du med J-horror menar stora namn som Grudge, Ringu etc så kan man avvakta, koreanerna & thailändarna har nog skrämt mig lite mer på den här fronten

Ja, av de tre filmerna står det definitivt mellan STGP! och Audition om du frågar mig. One Missed Call är inget måste, jag är inget jättefan av j-horror, k-horror eller hela spökgrejen som var stor ett tag, och One Missed Call är inte en av de bästa, den håller sig i mittfåran. Men alla tre filmerna är väldigt olika. Audition innehåller dock en del av det du efterlyser.

Children... - Baserad på ett fall i Sydkorea från 1991 då fem pojkar gick på utflykt i bergen utanför sin by och aldrig kom tillbaka. De var saknade fram till 2002 då deras kvarlevor hittades och fallet blev ett mordfall då det fanns kulhål i tre av skallarna. 2006 blev fallet preskriberat men polisen lovade att fortsätta undersökningarna ändå men hittills har ingen gripits.

Lee Gyu-Mans film är en påhittad historia om en producent som gör bort sig genom att fabricera en dokumentär i Seoul och blir skickad till den lilla byn några år efter att pojkarna försvunnit. Han börjar rota i fallet och träffar en professor som är övertygad om att en av pojkarnas föräldrar är inblandade i försvinnandet. Det är inte jakten på en brottsling som står i centrum utan snarare pressetiska regler och människors förmåga att utnyttja situationer till sin egen vinning. Både producenten och professorn gräver i fallet för att förbättra sina egna positioner snarare än någon vilja att hjälpa till.

Halvvägs in drar dock Lee Gyu-Man i handbromsen och filmen ändrar riktning och blir en helt vanlig thriller där en mördare ska fångas, med eller utan polisen hjälp. Tyvärr lyckas han inte bygga upp någon spänning i den här delen av filmen och inte ens tearjerkerscenerna med offrens familjer fungerar längre då all känsla för karaktärerna som byggts upp i första halvan av filmen försvinner när filmen irrar ut i tv-deckarland.

Jämförelserna med Bong Joon-hos Memories of Murder stämmer till viss del i att den är kritisk till polisens tillvägagångssätt och har en mörk illavarslande stämning, fram till en viss punkt. Den är dock långt ifrån en lika effektiv film som Memories of Murder och den håller inte hela vägen.

Jag gillade Children som fan.

Jag kan tipsa om tre indiska filmer som handlar Bombays undre värld regisserat av Ram Gopal Varma. Gangstertrilogin påbörjas av Satya (http://en.wikipedia.org/wiki/Satya_(film)) fortsätter med Company (http://en.wikipedia.org/wiki/Company_(film)) och avslutas med D (http://en.wikipedia.org/wiki/D_(film)).

Alla tre är mycket sevärda, men Satya är kanske den starkaste. Alla filmer bygger på verkliga händelser i Bombays undre värld.

Är det någon skillnad på filmerna som RGV regisserar och de han bara producerar? Har han någon särskild stil som lyser igenom även när det inte är han som är regissör. Läste några kommentarer om att hans filmer som regissör ofta är ganska lika när det gäller det tekniska oavsett vilken genre han jobbar i. Han verkar ju ha ett stort ego och stark vilja dessutom.

Jag är inte tillräckligt kunnig för att svara på vari skillnaden består. Men RGV är både manusskribent, regissör och producent. Skulle vilja säga att gangstertrilogin återspeglar has personliga stil väl eftersom han i dessa filmer har varit involverad till 100%. till skillnad från exempelvis Sarkar Raj där han bara delvis har varit involverad.

Om du är tekniskt intresserad ta en titt på det här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Dongala_Mutta

Filmat med canon 5d mk2