Livet suger efter gymnasiet?

Saknar inte gymnasiet, du slipper alla dom där personerna som du aldrig gillade och har bara kontakt med dom närmaste, ytliga kontakter minskar och det är underbart och du kan nu tjäna stora pengar å va KUNG!

Varför klaga?

Jag kan säga att jag saknade också gymnasiet litegrann när man upptäckte att man typ i 3an började känna allt folk mycket mer.

Men, nu pluggar jag på högskola och med det jag vill hålla på med sen, och det är kanon! Folk har verkligen samma intressen och inte som på gymnasiet att det är svårt att prata med någon som är halvintresserad inom ämnet. Jag märkte redan första veckan på högskolan att fan vad mycket seriösare det är!

Visserligen har jag inte kommit till så mycket tentor och liknande men jag hade redan mycket kunskaper inom det jag skulle plugga på gymnasiet så jag tyckte att det var värdelöst slappt rent ut sagt.

Jag minns knappt gymnasiet, det där är bara övergående. Numera känner jag inte ens de där personerna man "bara SKULLE hålla kontakten med". Oh, den svårmodiga ungdomen...

Livet efter 20 är inte så himla spännande. Det mesta går på tomgång och du har gjort det mesta. Folk brukar säga att det finns "jättemycket" kvar att göra men det gör det inte. Du har rest och så jävla spännande är det inte att upptäcka ett nytt hippieträsk om det är i Thailand eller Kongo. Du blir lite för blasé för att tycka det är spännande med att ragga/knulla etc. Jobba är sådär spännande även om du får drömjobbet.

Hur gammal är du? Vill du inte svara exakt så ber jag om ett spann.

Mitt med. Nu för tiden tar jag lite droger dagligen mot ångest och jobbar samtidigt med mitt lilla företag. Det funkar sådär. När man är bedövad är livet OK.

Det finns ju massor att göra efter att man fyllt 20, resa och sådant som man tänkt göra men vardagen kommer emot ifall man har jobb och man orkar inte eller så har man helt enkelt inte tid och pengar.Själv hoppade man över studentlivet/högskolan tills vidare iaf

Jag är över 22 men under 35.

Jag pluggar på universitetet för tillfället, en väldigt intressant utbildning men jag måste säga att livet suger i övrigt. Det är inte i närheten lika roligt som gymnasiet. Nu är folk så jävla gamla och seriösa, inte minst osociala och det är inte heller helt lätt att lära känna folk när klassen är 150 pers och man bara har föreläsningar i skolan. Gymnasiet handlade mer om att hänga med polarna hela dagarna, skriva något prov då och då, träffa brudar osv. Vad gör man nu? Sitter knäpptyst och stirrar på nån gammal professor och läser böcker i ensamhet resten av tiden.

Vilket universitet studerar du på?

Nästa steg är studentlivet, korridorer och hemgjort vin.

Livet efter gymnasiet är fan så mycket intressantare och roligare. Visst fanns det guldkorn från gymnasiet som man minns men ändå. Man växer som person efter gymnasiet och blir mer självsäker. För i grund och botten var man bara en skitunge i gymnasiet. I gymnasiet gjorde man bara som man blev tillsagd, skaffade bra betyg och tog studenten. Klart man saknade gymnasiet ca ett halvår efter studenten sedan märker man att gymnasiet bara var en liten del i sitt förhoppningsvis långa liv. Har kontakt med en handfull människor från min gymnasieklass, man märker efter studenten vilka människor man har saker gemensamt med och som man fortsätter ha vänskapsband med.

Det finns egentligen inget att deppa över. Bara ta studenten och fokusera på din framtid!