Efter att ha samlat damm i hyllan ett tag så såg jag filmen
Delirio caldo (aka Delirium) (1972) av Renato Polselli. Jag vill först tydliggöra att jag såg den Italienska/internationella versionen och ej den amerikanska. Den senare skiljer sig tydligen ganska markant gentemot den italienska.
Hur som haver så är filmen osedvanligt sleazig, även för en gialli. Kanske inte riktigt på samma nivå som låt säga Mario Landis
Giallo a Venezia (1979), men bane mig inte långt ifrån.
I huvudrollen ser vi den gamle bodybuildaren Mickey Hargitay som spelar en sadistisk psykiatriker med grava styvhetsproblem. Annars har vi de gängse ingredienserna som förknippas med genren. Mycket naket, mördare med svarta handskar och en historia som emellanåt är både ologisk och fullspäckad med diverse plot twists och misstänkliggjorda figurer.
Delirio caldo är definitivt inget av de starkare bidragen till giallo genren, men bjuder ändå på en halvintressant historia. Filmen är också relativt snygg och Blue Undergrounds utgåva riktigt fin.
Jag ska någon dag ta mig tid och se den amerikanska versionen, men för nu så blir betyget fullt godkända,
6 blodiga stridsgisslar av 10 möjliga.
http://www.imdb.com/title/tt0068471/
Trailer: http://www.youtube.com/watch?v=pfW7erVJA8Q