De vill sätta min son i särskolan! Vad ska jag göra?!

Det är väldigt vanligt bland barn med olika grader av autism/asberger att man har vissa ämnen som man är bättre än medeleleverna. Varför vill den nuvarande skolan flytta grabben?
Det som just nu är inne i skolvärlden är att man vill inkludera elever i behov av särskilt stöd i grundskolan med en resursperson. Själv tror jag att stora delar av särkolan kommer att vara avvecklad inom en 10-års period. Detta tror jag även om skolminister Jan Björklund har sagt att han skall kasta Carlbeck-kommitténs utredning i papperskorgen.

Det viktigaste är ändå att se till grabbens bästa för stunden(högskola och dyl. är ju i framtiden).

Sedan är det ju så att man även kan bli utskriven från särskolan...

Jag tror att du ställer frågan på fel forum ts.
(testa ställ samma fråga i familjeliv, och se om svaren är desamma)

Och några av dem tipsen som du får här är enbart för att jävlas, så reagera inte ens på dem, har de såpass mycket tid över för barnsligheter så låt dem leka...


För övrigt är DU din sons mamma, du har varit med hela hans uppväxt och vet hur han är som person.

Det är jättelätt att sitta bakom nätet och läsa att en person har ADHD och skriva "släng iväg honom på mentalsjukhus", för personen som skriver det behöver aldrig mer ta konsekvens för orden.

Känns det inte bra att sätta honom på särskola, så om han själv vill, ha kvar honom i den vanliga skolan, och se hur det funkar... funkar det inte i framtiden, så då får man ompröva det beslutet då...
Ta en termin i taget, och håll koll på om han halkar efter, hjälp honom lite extra så att han hänger med, och se om det funkar...

Han behöver stöd av en elevassistent under skoldagen för att klara av pedagogiken, han behöver också stödundervisning av specialpedagogen. Vidare behöver han särskilda hjälpmedel (ex. dator och olika datorprogram), han bevhör också ett rum där han kan sitta själv när de ska utföra uppgifter som kräver högre koncentration. Han har skrivit bättre resultat än sina klasskamrater på flera prov, så intelligensen är det inget fel på. Däremot behöver han mycket stöd för att kunna ta in informationen från början.

Skolan har flera gånger försökt dra in hans elevassistent med argumentet "Det finns inga pengar". Därför känns det som om man nu vill skyffla över kostnaderna till särskolan istället.

Jag har ingen anledning att inte ge hela sanningen här. Vad skulle jag uppnå med det?
Anledningen till att jag skrev var att få tips och råd. Börjar dock inse att detta är helt fel forum för att få seriösa tips. Hitills endast ett fåtal som faktiskt använder hjärnan. Däremot flera stycken som anser att min son borde spärras in, och att jag är en gnällkärring. Rätt patetiskt på det stora hela faktiskt.

Jag tog det inte som en provokation. Jag vill gärna höra olika åsikter. Försöker ju komma underfund med vad jag ska känna själv.

Det är endast kommentarer i stil med: din son kan växa upp till en mördare o dyl som jag sågar rakt av.

Jag skulle också stå på mig, men börja hålla utkik för framtiden; finns det bra högstadier och gymnasier någonstans i närheten?

Min son har också vissa problem, inte lika allvarliga som din sons, men ändå. ADHD har han, just nu omedicinerad eftersom han inte klarade Ritalinan (kräktes, matvägrade osv.).

Det primära här måste ju vara hur din son mår?! Trivs han som han har det nu? Trivs de andra barnen med honom? Har du varit där och pratat med klassen och berättat vad t.ex. Tourettes är?

Barn som våra behöver inte alls nödvändigtvis störa undervisningen om övriga barn i klassen är införstådda med hur det ska hanteras och hur allting fungerar. Min pojke går i en liten landsortsskola, men i en halvstor kommun, och det har aldrig varit något tjafs om att han behöver viss stödundervisning. Även han hör till de smartare inom vissa ämnen, medan andra går knackigt.

Dessutom - denna särskola där de vill placera honom, har du varit där och tittat? Det kanske förändrar din bild av det hela? Du kanske själv har fördomar om skolan som visar sig vara osanna, och att den kan vara en bra möjlighet? Man vet ju inte om man inte har åtminstone undersökt alternativen först!

Och det ska komma från en som utan att känna min son kan uttala sig om huruvida han kommer att bli en massmördare. Och som dessutom kallar mig blåögd och att jag har en sinnesslö inställning. Tja, det du skriver får stå för dig. Du får tycka precis vad du vill om mig, och jag får följaktligen tycka precis vad jag vill om dig. Har det på det stora hela väldigt bra i livet, så jag skulle nog inte vilja kalla mig själv för en tragisk person. Men det är klart att du har rätt till din åsikt.

Inser du att människor som min son kan bli extremt duktiga på sina intresseområden. Man behöver inte veta hur man skämtar med andra för att lära sig allt om solsystemet.
Det jag skrev om katter och hundar var bara ett exempel. Han är också bara tio år ännu varpå han inte hunnit lära in allt än. När jag förklarat för honom vad begreppet "det regnar katter och hundar" betyder så förstår han efter det att det inte regnar katter och hundar. Däremot kan han ha svårt att fatta varför vi "normalstörda" använder oss av så idiotiska uttryck.

Du, grabben..allvarligt talat..gå in och läs på lite om olika funktionshinder. Vem vet, det kanske lär dig ett och annat.

Kan man bli utskriven från särskolan? Men ligger man inte efter i den vanliga skolgången då? Hur funkar det, vet du?

Tack för din kommentar! Jag tror som du, att jag ställde frågan i helt fel forum.

Jag respekterar din åsikt till fullo, däremot inte sagt att jag håller med.
Flicka lilla, jag har ingen anledning att läsa om funktionshinder. Javisst, jag kanske lär mig ett å annat, men det ändrar knappast min egen uppfattning.

Japp, det finns en jättebra högstadieskola för barn som min son. Men dit har han ju två och ett halvt år. Gäller att försöka ta sig dit liksom.

Nej, du har helt rätt. Jag sa göra ett studiebesök på skolan innan jag bestämmer mig. Mycket möjligt att jag drar förhastade slutsatser om den. Känslorna kom i oordning när skolan säger att de vill sätta min älskade son i en särskoleklass för utvecklingsstörda när han bevisat inte har någon utvecklingsstörning.