Citat:
Ursprungligen postat av Vimperk
Tack.
Och efter detta, så lämnar hon landet. Jag tror att i hennes enfald kan inget hända om hon är i Tyskland. Sådana detaljer har hon inte kunnat föreställa sig. Så hon bryter ihop i häktet, och förs sedan direkt till psykiatrisk klinik. Då har hon fortfarande vägrat svara på frågor. Transport till Sverige, där det går upp för henne, att det inte finns några bevis...
Hon har i sina egna egna ögon inte en chans att bli fälld. Hon kan inte låta bli att le åt, i hennes ögon, uppmärksamheten, de "löjliga" frågorna etc. Hon har gjort det här, men kommer inte att erkänna. En logik som är svår att förstå, givetvis.
Förhöret på Tisdag kommer att bli synnerligen intressant. Men tänkas kan att hon klappar ihop innan och att det får skjutas fram. Alternativt att hon är en robot, som svarar ja, nej och vet inte. Vi kommer att få se en annan sida av henne. Tror jag.
Ja, felmedicinering är väldigt farlig.
Det halvåret med inkörning samt avgiftning (så känner jag det) på Zoloft, var det värsta i mitt liv. Jag var i princip helt bortkopplad från mitt egna jag, och läkarna kunde inte förstå varför. Detta var innan jag fick min diagnos, och nu efteråt förstår de äntligen. Jag är helt överkänslig mot psykofarmaka, vilket många med min diagnos är.
Och efter detta, så lämnar hon landet. Jag tror att i hennes enfald kan inget hända om hon är i Tyskland. Sådana detaljer har hon inte kunnat föreställa sig. Så hon bryter ihop i häktet, och förs sedan direkt till psykiatrisk klinik. Då har hon fortfarande vägrat svara på frågor. Transport till Sverige, där det går upp för henne, att det inte finns några bevis...
Hon har i sina egna egna ögon inte en chans att bli fälld. Hon kan inte låta bli att le åt, i hennes ögon, uppmärksamheten, de "löjliga" frågorna etc. Hon har gjort det här, men kommer inte att erkänna. En logik som är svår att förstå, givetvis.
Förhöret på Tisdag kommer att bli synnerligen intressant. Men tänkas kan att hon klappar ihop innan och att det får skjutas fram. Alternativt att hon är en robot, som svarar ja, nej och vet inte. Vi kommer att få se en annan sida av henne. Tror jag.
Ja, felmedicinering är väldigt farlig.
Det halvåret med inkörning samt avgiftning (så känner jag det) på Zoloft, var det värsta i mitt liv. Jag var i princip helt bortkopplad från mitt egna jag, och läkarna kunde inte förstå varför. Detta var innan jag fick min diagnos, och nu efteråt förstår de äntligen. Jag är helt överkänslig mot psykofarmaka, vilket många med min diagnos är.
Visst, jag kan inte heller föreställa mig att hon har haft en vass 'masterplan' som vattentätat ev spår. Hon har nog i öar av sitt planläggande tänkt på följder men inte alls i alla avseenden. Och en irrelevant tro på att det i Tyskland skulle vara fritt från påminnelser om Arboga kan säkert ha funnits.
T.ex. brevet till TH om graviditet, födelse, ärftliga sjukdomar mm. visar med önskvärd tydlighet att CS inte ser vilket som är trovärdigt och rimligt i sin beskrivning. Där finns flera logiska tankevurpor som förminskar möjligheterna att ta informationen på allvar.
Inte heller har hon under förhörens gång förstått att polisen fått fram brev och annat från hennes dator. Därför har hon som strategi förnekat att hon skulle ha tagit särskilt illa vid sig av brytningen från T. Varför förneka det?
I några av de senare förhören när snaran dras åt då hon konfronteras med uppgifter om skor, mail, telefonsamtal, dagboksanteckningar m.m bör hon inse att hennes tidigare vittnesmål saknar trovärdighet. Eller så förmår hon inte att sätta alla detaljer i sin helhet och inser inte vurporna.
Hennes berättelse om mötet med TH och relationens utveckling stämmer dock förvånansvärt väl överrens med TH's vittnesuppgifter, vad gäller tider och innhåll. Där är minnet klart.
