Diskussioner om Civilingenjör Teknisk Fysik [Rubrik ändrad /Mod]

Svårt att säga, men att döma av vänner som läser TF så räcker stort intresse för ämnet och ambition långt, och upplever du att du har lätt för matte så kommer du med hög sannolikhet att ta dig igenom programmet utan större besvär

Det tror jag att du gör. Endast ambition som gäller oavsett program tror jag. Om du känner att du är jävligt sugen på att läsa teknisk fysik så kommer det gå bra. Men som sagt var beredd på att du inte kommer ha så mycket ledighet som du tror .

om du verkligen är beredd för klara det, ja du klarar det, (enligt vad jag kan tolka ditt språk och och så i inlägget) ja...du ska köra på det...teoretisk fysik är otrolligt intressant

jo jag ville tilägga, jag läser mycket mattekruser på distans och det går bra, men problemet är att alkoholen ibland tar överhanden och då förlorar jag intresset för sitta med näsan i böckerna..så ingen alkohol eller annat skit om du vill lyckas med dina studier

Helt klart, läser klart basterminen nu till juni och påbörjar Teknisk Fysik HT11. Vill du klara det, klarar du det.. jag hade skit betyg i gymnasiet och brydde mig inte så mkt om plugget då, men man får en helt annan uppfattning/inställning när man börjar Universitetet. Och johnfowles, visst inte för mycket alkohol, men klart som fan du ska dricka, alla studenter dricker, klart du måste ha roligt o slappna av under studietiden med lite alkohol då o då annars kommer du bara tycka att det är tråkigt och hoppa av.

Du berättar väldigt väldigt lite om dig själv. Det är svårt att komma med meningsfulla svar då.

Tyckte du att den var tråkig för att den var svår, eller tvärtom?

Du skriver att du är väldigt intresserad av matte och fysik. Är det din främsta drivkraft inom området, eller har du fler? T.ex. att du vill ha ett särskilt jobb eller att du vill ha en hög lön. Av min erfarenhet så måste du vara väldigt intresserad av ämnena om du ska kunna ta dig igenom F (på ett rimligt vis) med det som främsta drivkraft.

Min erfarenhet som F:are är att det är studiemotivation som är nyckeln för att klara av studierna, vilket gäller generellt för alla utbildningar.
Att vissa kan få studiemotivation genom att vara intresserade av ämnet, en stimulerande studiemiljö eller något annat är egentligen inte relevant.
Jag vill vidare påstå att det inte finns någon som är för dum för att klara av studier på högre nivå, oavsett utbildning, men att det kan vara en fördel att ha en fallenhet för matematik om det är teknisk fysik man åsyftar.

Att man är med i matematiktävlingar behöver inte nödvändigtvis betyda att man är smart.

OnT: Som många här redan har påpekat är motivationen a och o. Har du god studievana och ger järnet ser jag inga problem till att du inte skulle klara F.

Jag tyckte att den var tråkig och det var väl antagligen därför den blev lite svårare. Tror jag.
Matten var mycket roligare och gick lättare.

Nja, jag tycker bara att det är roligt.. läser ofta lite om fysik osv. men känner att jag är alltför dåligt insatt och utbildad för att på riktigt bli intresserad av något. Däremot finns det ju självklart områden inom fysiken som verkar vara väldigt spännande t.ex. partikelfysik.

Hoppas att du förstår min situation lite bättre nu.


Ja, alltså, motivationen tror jag att jag har, men det är ju svårt att veta nu i förhand. Är dock ganska säker på att jag kan ta tag i plugget och sätta mig och nöta osv.

Den här fallenheten för matematik som du pratar om - det är ju den som är oroväckande..


Nej, det är klart det inte gör men om man går vidare så kanske man är duktig på matte i alla fall.

Tack, jag hoppas verkligen att det stämmer!

Man behöver definitivt inte vara en sådan som placerar sig bra i nationella matte- och fysiktävlingar för att klara av TF, någorlunda fallenhet och intresse räcker gott och väl. Däremot får man se till att ta igen eventuella brister i den vägen, med en rejäl portion tjurskallighet och sittfläsk. För det kommer att krävas många långa (och inte sällan ganska tråkiga, även om ämnena i stort är intressanta) timmar i studerkammaren för de flesta som går utbildningen. Stundtals kan det till och med kännas som att man inte klarar av det, men det är helt normalt och inget man ska låta sig nedslås av.

Det är visserligen många som hoppar av, men jag tror helt enkelt att det är för att deras intresse och motivation inte riktigt räckte hela vägen. Det är en rätt asketisk utbildning, gillar man t.ex. att festa mycket så får man antingen dra ner på festandet, välja en utbildning som ger större möjligheter till ett rikt socialt liv med mycket aktiviteter, eller helt enkelt vara beredd på att ta lite längre tid på sig.

Ja, att plugga röven av mig får väl vara det jag satsar på då.

Du säger att man inte kan festa särskilt mycket - hur mycket menar du då? Och sedan antar jag att det är ganska lätt att hitta kompisar att plugga med? Då slår man ju två flugor i en smäll.

Bara för att man läser F betyder det inte att man inte hinner festa. Jag snittar nog ca 1 fest i veckan och jag har aldrig haft någon omtenta, och sedan finns de ju festerier (och även fadderierna är väldigt festaktiva under den tid som inte är nolle-p) som festar mycket mer och som dessutom har en jäkla massa möten och saker de ska fixa hela tiden och som ändå klarar alla kurser. Teknisk fysik utesluter inte fest (och tvärtom ).

Ja alltså, det är klart att man kan festa ibland, det är inte så jag menar, men kanske inte 3-4 dagar i veckan utan att det märks på resultaten... Social isolation är dessutom en utomordentligt dålig idé eftersom det tenderar att dränera en på den mentala energi man behöver för att orka ta in utbildningen. Men jag rekommenderar varmt att man försöker känna in utbildningen så att man vet ungefär hur mycket man måste ge, innan man aktivt börjar engagera sig i andra (tidskrävande) saker vid sidan av. Vare sig det är ansvarsposter i föreningsliv, parallella studier eller något annat. Det funkar tyvärr oftast väldigt dåligt att öppna boken för första gången dagen innan tenta, eller ens veckan innan, på den här utildningen.

Man får börja med basics - motion, ordentligt med sömn (efter nollningen då), försöka lära känna några trevliga klasskompisar och så plugga förstås, och sen ser man vart det bär hän. Det är otroligt viktigt att försöka hålla den balansen. Att plugga idiothårt och offra allt annat för att försöka pressa fram bra betyg funkar ett tag, men det kommer alltid en rätt otrevlig baksmälla på det sen.

Nollningen är ett gyllene tillfälle att knyta nya vänskapsband, så den bör man försöka vara med på. Man kommer att behöva sina nya klasskamrater, både att ha kul och lösa svåra problem tillsammans med. Den som är öppen själv för nya kontakter, kommer garanterat inte att bli ensam.