Citat:
Ursprungligen postat av Katarsis
Jo, man får ju ta med i tänkandet att det finns två olika sortsers självmord - de som egentligen bara är en sista utväg i en alltför jobbig livssituation men också erkänna att det finns väldigt rationella och logiska självmördare.
Den första gruppen ska få hjälp, den andra respekt för sitt beslut.
Detta håller jag absolut med om!
För jag känner mig rätt nöjd med livet och vad som skett, visst har det varit up`s& downs oXå.
Men nu står jag på peaken av min existens (~30) och har i några år lekt med tanken att själv bestämma och avgöra hur den ska ta upphöra.
Och ju fler år som gått desto mer övertygad har jag blivit!
För mig är döden inte något sorgligt utan anledningen till att vi föds, alltså meningen med livet. Så vad gör det om man tar en liten genväg? inte så omoraliskt i mina ögon iaf.
Så min åsikt är efter 25 ungefär? Men att eventuellt "utförande" ska tidsbestämmas ett år fram i tiden från beslutet så det kan revideras (om lust eller behov till det finns).