Skvaller om Josefin Nilsson? Avliden 2016-02-29 [Sammanfogad]

Nu har jag inte läst någon av artiklarna som det länkas till tidigare i tråden, men jag vill påpeka en sak, som jag inte sett i tråden:

om en person är ordentligt "nere" i någon psykisk sjukdom är det ganska vanligt att de pratar om att ta livet av sig. Det kan vara så illa att de knappt pratar om något annat. Men det är tydligen ovanligt att de faktiskt begår självmord: de orkar inte. Inte rent fysiskt, men psykiskt orkar de inte ta livet av sig.

Det är när personerna börjar må bättre och prata mindre om att ta livet av sig som risken för självmord ökar. Det är konstigt, men tydligen får man tillräckligt med psykisk energi när man mår något bättre än sämst.

Om JN har varit "nere" tidigare och börjat må bättre kan det förklara ett eventuellt självmord: tidigare var hon så illa att hon inte orkade ta livet av sig. Nu när hon mådde bättre (om hon nu gjorde det) så orkade hon ta livet av sig.

--------------

Jag tar inte ställning till frågan om JN har begått sjlävmord eller inte, jag återger det lilla jag minns efter att jag pratat med en kunnig person (typ psykolog/psykiatriker) efter att en kompis hängt sig.

Jag vet inte hur tydligt man ska behöva säga att hon dog i sitt hem med familjen samlad kring sig för att det ska gå fram till skitsnackarna på Flashback. Skärp er!

Nån som har koll på dödsorsaken.
Självmord eller...?

Stämmer icke. Det är dock en spridd myt att den som pratat mycket om självmord har lägre sannolikhet att faktiskt göra det.

Det går åt båda hållen.

Det är inte helt ovanligt att människor avlider och att man inte någonsin får veta om det är
fråga om självmord. Vanligtvis kan man fastställa dödsorsaken till intoxikation och vilka preparat
som är primärt inblandade, men i dom här fallen så rör det sig då om personer som av olika
skäl konsumerat olika former av läkemedel, eventuellt i kombination med alkohol eller andra droger.
Men att fastställa huruvida personen tagit preparaten med avsikt att ända sitt liv, går däremot vanligtvis inte. Man kan grovt säga att det finns tre grupper: De som avsiktligt intagit preparaten i suicidalt syfte (självmord), de som inte varit medvetna om att ha tagit letala mängder (oavsiktlig, letal överdos) och de som har varit "likgiltiga" inför konsekvensen (i klartext mått så själsligt eller fysiskt dåligt att man struntar i om man dör).
Finns det inte stöd i form av kringfakta (tex. "självmordsbrev" eller tidigare uttalade planer på självmord), så är det ibland omöjligt att veta vad som är orsaken till dödsfallet, trots att man rent medicinskt kan fastställa en dödsorsak.

De fallen är ofta väldigt jobbiga för familjen och övriga anhöriga - som blir sittande kvar med sina frågor obesvarade.

Om det är så i fallet med Josefin vet vi ju inte, men det är alltså ett inte helt ovanligt scenario.

Det var fan vad det blivit viktigt hur Josefine Nilsson lämnat vår värld ? Oavsett hur det skett är det en sak för hennes familj och vänner. Normala människor respekterar henne och hennes minne. Ni andra som inte har lust med det kan med fördel sluta smutsa ner hennes bortgång och övergå till att kamma er med en osthyvel istället. ..

Uttrycket "somnade in i sitt hem" brukar betyda att dödsfallet kommer efter en lång tids sjukdom.

Ett självmord är ju såklart en skam för hennes anhöriga att gå ut med det i pressen så tätt inpå ni skall se att det kommer att komma fram så småningom.

Eller att man tagit en sömntablett. Eller hundra.