Ska homosexuella få skaffa barn? [Utbruten tråd/Mod]

Jo och då är det bättre att fortsätta att spela dem rätt i händerna och låta dem vinna i stället för att bekämpa dessa fördomsfulla människor som anser att konstellationen är fel och skall ifrågasättas?

Din poäng är verkligen tydlig; att det är mycket bättre att låta trångsynthet och fördomsfullheten vinna i samhället i stället för att skapa bättre förutsättningar för att barn och vuxna skall må bra och inte bli utpekade som "freaks" bara för att de inte följer det "normala".

Jag aktar mig alltid väldigt noga med att utmåla mina antagonister som trångsynta och fördomsfulla enbart för att de inte besitter samma åsikter som mig personligen. Risken är att man hamnar långt bort ifrån problematikens djup och nöjer sig med att ringa in sig själv i den gruppen som proklamerat sig som sanningssägare.

Att du tilldelar mig åsikter jag inte besitter är även det mycket vanligt, jag har inga fördomar mot homosexuella då de är medmänniskor precis som du och jag. Jag förstår att det är lätt att anta rollen som försvarare av en sexuell minoritet i denna fråga, det gör situationen så mycket enklare att försvara något så självklart istället för att försvara det frågan egentligen handlar om - barnen.

Jag vet att även RFSL tilldelar människor som ställer sig kritiska gentemot homoadoptioner stämpeln " HOMOFOBER ", även om de skulle vara bästa vänner med homosexuella. Jag menar att denna sakfrågan inte behöver bottna i en motsättning gentemot homosexuella utan motsättningen är att en stor del av människorna tycker att barnen ska ha en rekonstruktion av naturliga föräldrar, just för att det är vad barnet hade ifrån början.

Motargumentet är ju som vanligt att barn växer upp med enbart män då mamman dör osv. Men detta motargument är ju knappast hållbart då vi inte kan utgå ifrån worst-case, vi ska ge barnet det bästa möjliga. Frågan bottnar för mig i grunden, är det skillnad på man och kvinna? Ja, enligt mig är det så, blir inte resultatet att det saknas en del i uppväxten? Sannolikheten finns, men givetvis anser man inte att det finns manligt och kvinnligt så förstår jag att problemet kan synas vagt.

Om vi ser helt logiskt på frågan. På adoptionsbyrån står ett heterosexuellt par med armarna utsträckta och jämte ett homosexuellt, båda har blivit beviljade adoptionsrätt, vem ger du barnet till?

Jag är medveten om hur homosexuella har sex, du behöver inte måla upp det för mig.
Det finns ingen "poäng" med det? Får jag helt fräckt fråga om du någonsin haft skyddat sex?
Har du haft oralsex?
Har du haft analsex?
Har du någonsin onanerat?
Om svaren på frågorna är ja, kommer en följdfråga: Varför?

Varför har du skyddat sex, oral- eller analsex eller onanerar, när det inte finns någon "poäng" med det?

Ja, det är helt normalt när två samtyckande vuxna, oavsett kön, har sex med varandra. Däremot är det inte normalt att ha sex framför sina barn!

Tycker du det så är du nog en smula korkad du med.

Även du gör säkert vissa gränsdragningar även för de som "vill" skaffa barn. Jag vill också ha barn, men det är inte särskilt lämpligt när jag bor som ungkarl i en liten lägenhet.



Det är ofrånkomligt att vi kommer ha ett antal olika familjebildningar som uppstår när äktenskap spricker och så vidare. Det betyder dock inte att det skall fungera som norm när vi avgör adoptionsärenden. Förövrigt är det intressant att se att adopterade barn mer eller mindre alltid vill söka upp båda sina föräldrar. Känslan för anknytning till sin naturliga biologiska familj är väldigt stark.

Visst är det så att även jag är formad av min omgivning. Däremot är jag inte homofob, jag har inte en sjuklig rädsla för homosexuella. Tvärtom kan jag umgås med homosexuella på ett naturligt och vänskapligt sett.

Gör om Gör rätt..
Eller om du inte förstod vad jag skrev så kunde du har frågat i stället vad som menas för att hugga i från dig som en liten ilsken terrier.


Jag har knappast tilldelat dig åsikter om du sitter ned och läser noga och reflektera en smula över vad som verkligen står i texten jag skrev..
Jag tillmålade knappast dig "personligen" som trångsynt eller något sådant. Men din "förtydligande förklaring" Så börja jag undra över sanningshalten i detta som du säger; "jag har inga fördomar emot homosexuella"

Men om du inte gillar få åsikter tilldelade som du påstår..
Varför sitter du och gör exakt samma grej? Du sitter ju och gör exakt det emot mig som du avskyr och gör andra gör (tillskriver åsikter). "Jag förstår att det är lätt att ta sympati..."
Du vet knappast av vilken anledning jag försvara homoadoptioner. Det har knappast med att jag har lätta för att ta parti och sympatiserar med någon "minoroitetsgrupp".
Mitt försvar bygger precis på att jag växte upp med detta inledandeargumentanförande från vuxna;
*"Men man måste ju tänka på barnen.."
* "Det är ju inte bra för barnen att...."
*"Jag har inga fördomar emot....)"
Och då tillhörde detta för mig något som INTE ha med minoritets problem att göra. Utan det var ett majoritetsproblem och ändå råkade man illa ut av fördomsfulla människor och av människor som; "tänkte på barnen, jag har inget emot men... e.d".


Och manliga och kvinnliga förebilder kan man inte enligt dig skaffa in på annat håll? Du framålar ju som att homosexuella kommer att isolera sig från omvärden och inte kommer att tänka på detta med manlig och kvinnlig förebild för barnen alls. Du homosexuella är inga klantarslen bara för att de är homosar.. De är fullt klara i knoppen och vet hur viktigt det är med "manliga och kvinnlig förebilder"..

Men vi kan bygga dit resonemang på ensamstånde föräldrar.
Med ditt resonemang du lägger upp här så borde alla ensamstånde föräldra få barnen fråntagna så fort de separerar och placeras i ett nytt hem så att de får som det var "från allra första början" "en manlig och en kvinnlig" förebild igen i familj.
Jag kanske inbillar mig att min kvinnliga förebild inte var min morsa (våra personlighete matchade inte, det kan bli så mellan mor och barn även om det är biologiska band) utan min morsas vännina (båda hetero och ej sammanboende, för tydlighetens skull).
För det går (enligt ditt resonemang) uppenbarligen att inte få förebilder på annat håll.

Om du verkligen "tänker" på barnen som du hävdar.
Så återstår poängen; att det är mycket bättre att låta trångsynthet och fördomsfullheten vinna i samhället i stället för att skapa bättre förutsättningar för att barn och vuxna skall må bra och inte bli utpekade som "freaks" bara för att de inte följer det "normala".

P.S
Ja vad RFSL beträffar så är det deras problem om de vill kalla folk för "homofober".
Deras problem och inte mina problem..

Och du även jag har hört de mesta (bort)förklaringar till varför homosexuella inte skall få adoptera. Din förklaring var knappast "ny" ..

Jag bara antyder dina svagheter vilket det faktiskt innebär att smutskasta sin motståndare.



Nej du skrev inte uttryckligen att jag är en trångsynt idiot, även om det hade varit att föredragit för nu klassificera du helt godtyckligt en stor del av befolkningen som trångsynta bara för att de inte håller med dig. Jag är en av dem, du har ingen substans i ditt påstående, detta handlar inte om homoesxuella utan om just barnen.


Jag tilldelar inte dig åsikter, jag beskriver bara vilken simpel debatteknik du använder som försöker utmåla mig till homofob och dig själv till homosexuellas företrädare. Detta gör du igenom att kalla alla trångsynta och fördomsfulla som inte håller med dig. Jag tror inte du vill förstå att du gör detta men sanningen är sådan. Det är lättare att göra sig till en försvarare av en minoritetsgrupps rättigheter än att reflektera över barnet.


Jag förstår faktiskt inte riktigt vad du menar här. Vuxna var fördomsfulla under din barndom därför ska inte barnen få naturliga föräldrar? Jag vill inte vara oförskämd men jag förstår inte vad du menar, utveckla.


Nu försöker du stärka bilden om att jag är homofob, du tilldelar mig återigen åsikter jag inte besitter. Jag hoppas du tänker efter lite om hur du debatterar för detta är låg nivå, men jag ska ändå ta mig tiden att förklara för dig. Jag har inte skrivit att homosexuella är klantarseln, visa mig det citatet nu om du inte ska förlora ytterliggare av din trovärdighet.


Först där kommer du till kärnan istället för att smutskasta. Varför är de flesta skillsmässor något tråkigt för barnen? Varför är ordet skilsmässa något negativt i 95/100? Vilka barn tycker om en skilsmässa? Inte särskilt många. Ofta resulterar en skilsmässa i att barnen inte kan umgås med sina föräldrar som förut. Är detta något vi ska utgå som någon form av norm när vi tilldelar adoptivbarn? Ett adoptivbarn ska självklart ha de bästa förutsättningarna som finns, bara för att det existerar ensamstående föräldrar ska adoptivbarn få det också? Det låter som om sossetänken gått lite väl djupt när man tänker i sådana banor, att ett adoptivbarn inte ska ha mer än någon annan.

Att du personligen fick andra förebilder är vi alla glada över. Men det kan inte utgöra någon garanti för att alla barn ska få det, tyvärr. Därför ska en mamma och pappa finnas, ett barn ska inte behöva känna press över att hitta en substitut mamma/pappa. Dessutom kan inga kräva av en person att bli någon form av Mamma till deras adoptivbarn, finns ingen garanti för det alls.


Nu försöker du påskina att jag ljuger i debatten. Detta gör du enbart för att det blir lättare då och att du nu saknar argument, det är otroligt genomskinligt att du gjort detta debatten igenom. Jag "tänker" visst på barnen, oavsett om du försöker använda ett 90-talsironiinternetspråk som är löjeväckande. Varför skulle jag inte göra det? Trodde jag att homoadoptioner var att föredra framför heteroadoptioner så hade jag varit nöjd och inte sagt något. Nu tycker jag att heteroadoptioner är bättre för barnen därför förespråkar jag det. Så enkelt är det, det finns inte mycket mer att väga in egentligen. Det handlar inte om att följa det normala, återigen ser du det ur samhällets och en minoritetssynvinkel och inte ur barnens.

Det handlar inte om att se homosexuella som freaks eller deras barn. Det är du som målar upp den föreställningen inte jag. Det handlar om att barnet ska ha rätt till en mor och en far, en kvinna och en man som är närvarande för barnet 24h/dygnet.


Okej... Jag påvisade enbart att ni använder er av exakt samma usla knep som genomsyrar hela dina inlägg angående denna frågan, jag ber dig om att dra ner på angreppen och hålla dig till sakfrågan i fortsättningen om det ska vara någon mening att diskutera med dig.

Jag har aldrig haft intentionerna att presentera några nya argument, även om du har hört alla argument tidigare borde du kommit ur stadiet där du ser din egna grupp som frihetskämpar och den andra som fördomsfulla och trångsynta, det är enbart fånigt, folk måste få tycka olika utan att du ska kalla dem trångsynta. Att argumentet inte var nytt gör inget, tycker att en Mor och en Far är en väldigt tung rättighet för ett barn, inte att ett barn är en rättighet för vuxna.

Vilket inte är ett särskilt realistiskt resonemang. Om en mor och en far verkligen var en "rättighet" som varje barn ska ha så hade vi varit tvungna att göra ordentliga ändringar i lagboken.

Jag hävdar personligen inte att barn är en rättighet för vuxna heller (är personligen av sorten som tycker att även barnafödandet bör regleras ordentligt, så att det ska bli svårare att ens få skaffa biologiska barn, för många inkompetenta idioter tillåts spruta ur sig ungar utan pardon och det är barnen som får lida för detta). Det ser bara ytterst opragmatiskt ut när man börjar tjata om "barnens rättighet till en mor och en far". Ta en titt på hur världen ser ut och alltid kommer att se ut, ALLA barn har knappast en mor och en far närvarande eller i livet. Det finns barn som inte har några föräldrar alls. Dessa barn hindras dessutom från att få ha dugliga föräldrar, av te.x människor som delar din åsikt. Trots att det finns lämpliga adoptivföräldrar som råkar vara homosexuella, så hindras barnet från tillgång till dessa föräldrar.

Du och dina kamrater är ansvariga för att barn lider, enbart p.g.a ert val av åsikt. Jag behöver inte kalla dig trångsynt för detta, det syns så tydligt att du helt enkelt bara är en grym människa (och det råder väl en koncensus om att grymhet inte är särskilt bra ).

Det jag undrar över är varför man nu väljer att stå för en åsikt som hindrar föräldralösa barn från att få dugliga adoptivföräldrar, enbart p.g.a något dassigt "naturlighet"-argument...

Snabbt nu bara. Ja, det finns barn utan föräldrar, ja det finns barn med en förälder, det finns barn med två föräldrar, vad är bäst? Jag tror två är att föredra, självklart ska ett adoptivbarn ha två. Vad är bäst enbart ett kön eller två som tar hand om barnet? Jag tror två, alltså ge barnet en mor och en far.

Jag vet att det inte är någon rättighet vilket jag också sagt tidigare. Men finns möjligheten ska den självklart tas, vi kan inte utnyttja någon form av grymt sossetänk på adoptivfoster "varför ska han ha det om inte han har det" osv... Det blir barnsligt och egocentriskt. Du utmålar situationen som om det stod adoptionsbyråer med flera barn som ingen vill ha, situationen är inte sådan för tillfället. Som jag sagt tidigare, hade den varit annorlunda hade även min ståndpunkt varit annorlunda. Hade det stått 100 homosexuella par och inte ett enda heterosexuellt par utanför en adoptionsbyrå med 100 lediga barn så självklart skulle de få vårda barnen.

Visar du mig siffror på att det inte finns några som väntar på adoptivbarn medan homosexuella par vill ha så kommer jag att ompröva min åsikt.


Att du utmålar mig som grym är bara löjligt.

Men du missar ju helt och hållet att det handlar om ett barn med 0 alternativt 2 föräldrar inte om ett barn med 1 alternativt 2 föräldrar.

För mig är det iaf ganska glasklart om vad som är bäst för barnet.


Att leva med åsikten att ett barn hellre är föräldralöst än att två personer tillsammans tar hand om och uppfostrar det är faktiskt väldigt, om inte grym, väldigt okänslig.

Läser ni inläggen? Jag har hela tiden sagt. OM det inte finns barn som får adoptivföräldrar p.ga. bristande intresse samtidigt som det står homopar redo och vill ta emot så självklart ska de få göra det. Men ser verkligheten ut sådan? Visa mig isåfall siffror på att det är bristande intresse gentemot adoptering så ska jag ompröva min åsikt, för läste nämligen det motsatta för senast en månad sen.

Skrämmande att ni vill smutskasta någon så. Jag har poängterat detta tidigare inlägg, skäms.

Ah, sorry att jag missar din poäng, jag sitter och skriver trots att jag är stressad, kan inte slita mig haha

Har jag tolkat dig rätt denna gång ?

Skillnaden mellan dig och mig är att jag anser att ett par homoföräldrar kan ta hand om ett barn minst lika bra som ett heteropar och jag tycker inte att heteropar ska få gå före i adoptionskön, hetero och homo ska bedömmas utifrån samma kritterier som heterosexuella om dom vill adoptera.

Nu måste jag fan dra ! haha

Vad är bäst? Att barnet får bra föräldrar! Vad exakt är det som händer med ett barn som växer upp utan en mamma eller pappa? Vilka konsekvenser får det för barnet?