Öltråden - för ölkännare

Den är helt okej.
Men den behöver några års lagring så blir den ännu bättre.
Färsk ger jag den 3/5 men efter några års lagring tror jag den kommer upp i 4/5.
Den är liteväl spritig och spretig i smaken färsk.
Jag tror att två tre år på lagring så den lugnar-ner sig lite gör susen.

Sitter och dricker Erdinger weissbier hefe i skrivande stund och jag blir tvungen att ge den en tvåa. Detta var en allt för maltig veteöl, på tok för mycket malt. Malten tar bort en hel del av tjusningen i själva stilen. Ingen som helst skumbanan smak i denna öl. Nej, visst var den god och så men kommer samtidigt inte köpa denna igen! Finns mycket bättre sorter för samma pris! Weihenstephaner är säkert tio gånger bättre. Visst kan man använda malt i veteöl men det måste vara perfekt balanserat, det skall bara vara en gnutta och man skall endast känna en lite hint av malt. Detta öl använde sig tyvärr av lite för mycket malt.

Jag klagar alltid på att det är dyrt, borde sluta upprepa mig!
Försöker att handla svensk öl så gott det går! Man kan ju inte enbart handla svensk men man kan prioritera! Jag säger alltid det och har sagt det i många år, handla svenskt så mycket som möjligt det spelar ingen roll vad det är!
Har varit sugen på nils oscars ölsorter i ett bra tag och då framförallt rökporter men även coffee stout och Hop Yard IPA.
Jag är inte den som lagrar mina öl så det går bort ganska omgående. Lagring och sådant kommer jag förmodligen ägna mig mer åt på ålderns höst och när min ekonomi tillåter mig till det. Just nu handlar jag öl för att dricka och inte för att spara. Men över lag så känns det som om barley wine inte är en särskilt populär ölsort eller en storsäljare bland stadens popsnören så flaskorna får ju lagras i butik i alla fall ett litet tag. Det kanske inte rör sig om år men förmodligen månader när det endast är ett par flaskor i månaden som går åt.

Hej Ölkännare,
Nu befinner jag mig säkerligen i gränstrakterna för vad som är ok i tråden, men jag kör på ändå. Jag söker en imperial stout som passar till hjortgryta. Jag har testat en isländsk imperial stout och resultatet var uppriktigt talat sådär...

Fast man lagrar ju inte en öl bara för att spara den, man lagrar den för att den skall utvecklas och sedan drickas. Och något ekonomiproblem lär det inte heller bli, det är lika dyrt som om du skulle dricka den direkt. Men jag förstår vad du menar.

Välkommen till Flashback!
Ska du ha den till maten eller efter?

Jag tror faktiskt inte på en Imperial Stout, utan jag hade försökt med kanske en mörk belgare som Chimay Blå eller i belgisk stil som Brother Thelonius, om inte det passar så hade jag kört på en rökmärzen som den från Aecht Schlenkerla.

Imperial stouten hade jag sparat och druckit till en smarrig chokladdessert.

Dricker sigtuna midvinterblot i skrivande stund och det är något av det godaste som jag någonsin har druckit. Kan inte beskriva smaken i detalj för den är väldigt komplex men kan säga som så att det är värd att plocka upp!

Jo jag vet men du missade nog min poäng lite där.

Lite så tänkte jag med.
Man kan ju även ta en vanlig stout på ca5% till maten och en trevlig choklad-stout till efterrätt.

Den är fantastiskt god det håller jag med om.
Jag kollade just och såg att systemet i Boden har kvar 66st!
Jag måste nog titta in när jag har vägarna förbi och köpa fler, jag har bara kvar två stycken.

Jag börjar känna att det är dags att gå från att bara läsa tråden till att även bidra, och då jag dricker en del, för mig, nya öl ikväll tänkte jag dela med mig av mina intryck.

Kvällen inleddes med en Electric Nurse DIPA, en öl som jag hade höga förväntningar på i och med att jag älskar stilen. I glaset hade den en trevlig mörkbrun men ändå lätt glänsande färgton och skummet blev, i alla fall i mitt fall, minimalt. Smakmässigt hade den precis den härliga fruktighet kombinerad med citrusbeska som jag söker i en IPA/DIPA och den första klunken åstadkom precis den skrynkling av munhålan som fick mig att fastna fför ipor från första början. Det här är ett rejält öl som jag, även om priset är lite för högt för att min nuvarande ekonomiska situation ska tillåta mig att köpa några mängder, absolut kommer att köpa igen. En riktigt bra dubbel IPA som nästan, men tyvärr inte riktigt, når upp till mitt absoluta favoritöl genom tiderna: Anders dubbel IPA från Eskilstuna Ölkultur. Vet någon förresten var det fortfarande går att få tag på denna gudanäktar? Har den helt slutat produceras eller har jag bara otur när jag letar?

Det andra ölet jag hunnit klara av ikväll är en Brutal Brewing Pistonhead Flat Tire som äntligen har lyckats slinka in på mitt lokala systembolag. Trots att jag inte hade några vidare höga förväntningar då deras Kustom Lager inte alls föll mig i smaken var det en rätt trevlig bekantskap, som till och med kan klassas som riktigt bra med tanke på priset. Till skillnad från KL var torrhumlingen precis rätt för min smak oh den konstiga eftersmak jag upplevt hos KL uteblev. Allt som allt ett trevligt öl och jag får ansluta mig till skaran som annammar det som bulköl flr supande, vildmarksturer och liknande aktiviteter.

Det må vara att det kanske inte passar i tråden men jag tar mig friheten att smita in med ett svar i alla fall.
Amerikansk malt liquor är, såvitt jag minns upplevelsen, att jämföra med svensk extra stark starköl men om möjligt något mer illasmakande. Om jag minns rätt kallas det malt liquor då man i vissa delstater inte får kalla öl med över x volymprocent alkohol för öl längre. Anledningen till att hantverksöl av diverse slag slipper kallas malt liquor är att ales, vilket innefattar porters, stouts och egentligen det mesta utom just ljusa lageröl, fortfarande får kallas ale, eller porter/stout/..., trots en högre alkoholhalt än x volymprocent.

Barleywine är min favoritstil. Det är ganska nytt med stilguider, traditionellt så var definitionen "bryggerites maltigaste öl". Grovt görenklat så har du tre grundtyper (som givetvis flätar in i varandra) (nu tar jag inte enligt SHBF's stilguide)

* Traditionell Engelsk stil på 6-8% - Trevlig med fokus på malt. Kallas även vintage ale etc.

* Tokhumlad Amerikansk stil, runt 9-14% - Steget efter dubelipa. Mina favoriter är Sierra Nevada - Bigfoot och Great Divide - Old Ruffian. Bittersöt humlejuice när den är ung.

* Modern Barelywine, runt 9-14% - Mer balanserad smak än den tokhumlade, hantverksbryggeriet Baronen 2008 är min favorit i genren.

Är man ovan vid stilen rekommenderas lite svettig västerbottenost eller kanske Wasa Sport knäckebröd (rågsmaken möter upp det överhumlade söta ölet till en underbar batalj på smaklökarna). I övrigt fungerar alla typer väldigt bra med kraftig(!) mat, den engelska stilen funkar även utmärkt till efterrätter.
Alla tillochmed de tokhumlade vinner på lagring, 1-3år (mer är oftast inte fel men det mesta har hänt). Det tokhumlade tappar humlearomer första halvåret vilket kompenseras av knäcktoner etc från ett år och uppåt.