Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Jag kommer när jag gick i högstadiet och vi vad som kallades för "temadag" med inriktning på handikapp. Diverse "experter" och "drabbade" personer bjöds in för att hålla föredrag och prata om sina olika handikapp och diagnoser. Och det var en "expert" som höll ett föredrag om just Aspergers syndrom. Jag kommer inte ihåg precis allt denne hade att berätta men några saker hänger kvar i minnet än idag:

1. Det som experten pratade mest om var att ett bärande drag hos aspergare är att de inte har några känslor och har svårt att förstå andras känslor. Om en aspergare exempelvis utan vidare skulle slå till någon, så förstår inte aspergaren att den personen kan bli arg eller ledsen på grund av det.

Apropå känslor så påpekade experten också att "aspergare kan ha känslor men på ett väldigt konstigt sätt". Jag är en aning osäker på vad experten menade med just det. Finns det möjligen någon här som vet?

2. Aspergare blir ofta missförstådda av omgivningen, exempelvis på grund av att de kan ha svårt för att formulera sig. De kan också ha väldigt lätt att missuppfatta saker och ting.

3. Aspergare har en tendens att ta allting bokstavligt. Om man exempelvis skulle bjuda hem en aspergare, duka fram lite kaffe och bullar och säga "känn dig som hemma", så kan en aspergare helt seriöst kontra med "jag bor ju inte här".

Jag har en känsla av att "experten" överdrev lite, så därför undrar jag hur väl stämmer detta överens med verkligheten?

I andra sammanhang har jag hört talas lite om Aspergers, och jag har hört påstås att Aspergers och autism är samma sak bortsett från några små skillnader. Att Aspergers är besläktat med autism visste jag, men är det verkligen exakt samma sak?

Det där låter som en beskrivning av en personlighetsstörning :/

Angående punkt ett så är det värsta jag gjort att jag hällt kallt vatten på min lillasyster för att hon lät skoj när hon huttrade, lät som om hon skrattade...

Jag förstår alldeles perfekt varför och hur någon blir ledsen av att jag skulle slå personen. Om jag får för mig att slå någon är det för att jag inte bryr mig om att personen blir ledsen för att jag inte tycker personen är något värd för mig. Jag gör inte sådant för det är inte värt konsekvenserna och jag har sällan någon anledning till det.


Jag har väl ganska normala känslor, jag uttrycker dem inte alltid så starkt eller som andra. Tycker jag om någon eller intresserad av en tjej så är den stora skillnaden mellan hur jag bemötandet att jag alls bemöter personen frivilligt och jag skulle göra saker jag annars inte skulle göra för denna. Kan säga helt ärligt att jag inte känner så mycket för folk.

Tendensen att ta saker bokstavligen har inte jag riktigt på det sättet som de alltid framställer det som. Jag fattar "känn dig som hemma"-frasen men jag skulle mycket väl kunna svara att "jag inte bor här" bara för att jag inte riktigt vet vad jag ska svara. Man ska inte svara något. Jag vet vad någon menar när de syftar använder ironi, är ironin smart så tycker jag det är skoj. Jag kan på ironiska kommentarer svara helt seriöst för att driva med folk. Kan man kalla det för "anti-ironi".? Jag är även ganska bra på att säga saker som är på gränsen mellan seriöst och ironiskt kompletterat med en seriös min. Se det såhär, jag är inte dum.

Asperger syndrom går under autismspektrat. Det är inte samma sak riktigt.

1. Nja det är väl klart att vi förstår något som är så uppenbart. Däremot tror jag att många Aspergare liksom jag har svårt att förstå vanliga folks behov av bekräftelse och att känna sig praktiskt nyttiga vart dem än är.

När det gäller konstiga känslor så har jag mer känslor både för saker och abstrakta ting än t.ex. människor. Har sen 11 månader tillbaka ett riktigt (tolkningsfritt förstås) förhållande för första gången på mer än 5 år men försöker hon komma emellan mig och mina filmer, min musik och min gemenliga lust för någorlunda specialinriktade kunskap inom diverse områden så får hon räkna med att hon inte kommer i första- eller andrahand. Just den cerebrala stimuleringen och vad det har för effekter på min hjärna är alldeles för stor.

[b]2.[/B ]Det kan stämma för många givetvis. Men för många andra av oss kan problemet mer ligga i själva ackommodationsprincipen. Vissa Aspergare kan egentligen formulera sig väldigt bra men problemet ligger i att omstuva formuleringen så det lättare ska kunna mottagas av den specifika individen. För många individer så handlar det inte om hur rättframt, logiskt eller explanativt något sägs utan just HUR det sägs.

3. Vi är egentligen rätt logiska varelser. Om du vill veta klockan är så får du säga "Jag skulle vilja veta vad klockan är". Att du frågar oss "om vi vet vad klockan är" så blir vi faktiskt förvirrade varför du undrar om vi vet vad klockan är bara för sakens skull.


Haha lite väl sarkastisk men mycket av det jag säger skulle jag faktiskt vilja kalla sanning.

Är det vanligt att folk med AS är också manodepressiva? Undrar bara för håller på springa nu på vuxenpsy och reder ut några frågetecken och min psyläkare säger att jag kanske är manodepressiv men inget är hugget i sten än, Kommer dröja ett tag väl innan man får svar på de.

Jävla kul om det skulle vara sant!

Möjligen, jag har en del drag av det och käkat medicin för det. Det finns dock en generation bakåt i släkten... Förälder alltså.

Jag klarar mig för det mesta ganska bra så länge jag sover ordentligt. Något jag inte gjort de senaste veckorna så jag känner att det börjar komma krypande nu. Svårt att sova och vaknar ibland tidigt samt att jag är hyperaktiv och associerar bort mig själv. Kan i och för sig vara bara sömnbrist men vet inte riktigt. Brukar bli depressiv emellan också. Inte vart det nu i alla fall men tidigare.

Okej, Vad jag vet så finns det inge historia av manodepressiv i släkten, Men den nya utredningen jag gör är bara i sin början just nu. Har bara sprungit dit 2 gånger nu bara mest för att reda ut frågetecken och de, Gör också utredning om ADHD igen för jag är väldigt fundersam om jag har ens haft de, Har ADHD sen tidigare men kan ju fan inte stämma nu i alla fall. Är inte ens en hyperaktiv eller impulsiv person precis

Men men, Ska bli intressant hur slutresultatet blir. Kommer försöka hålla lite uppdaterat i denna tråd när jag har frågor.

Glömde att skriva det i föregående inlägg. Jag har kollat runt lite på nätet för att se om jag hittar info om komorbiditet mellan AS och Bipolär sjukdom men jag har inte funnit någon text som tyder på det. Det finns dock ett samband mellan ADD/ADHD och Bipolär sjukdom har jag för mig.

Vet inte hur vanligt det är men min kompis är bipolär typ två och hans psykiater hävdar att han kan ha AS med dessutom. Själv ställer jag mig en smula skeptisk till det och hans psykiater är lite av en kvacksalvare och vill sätta vilka diagnoser som helst på polaren.

Tack för svaren båda två! Ni var till stor hjälp då jag gått och undrat över det här ganska länge. Jag har länge haft en känsla av att föreläsaren överdrev och det verkar hon ha gjort också.

Okej men då måste min psyläkare svamla lite, Om man nu inte kan ha AS och bipolär sjukdom samtidigt. Ska påpeka det till min läkare nästa gång jag ska dit!

http://www.aspergerforum.se/symptom-pa-aspergers-t29876.html
Kopierat, men det står så i boken.

Ja, Gillberg om någon borde ju veta . . . .

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Aspergers-syndrom/Faktablad-om-Aspergers-syndrom/Diagnoskriterier-for-Aspergers-syndrom/