Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Gud vad otrevligt.

Nja...jag har ju hjälp, men jag har inte berättat om det. Jag tycker inte att det gör mig så mycket och jag har svårt att tro att man kan behandla det.

Haha! Skönt att veta att man inte är ensam om det.

Det ÄR konstigt alltså!

[quote=paradajz]Härligt med en sån här tråd

Nu till frågorna:

1. Enligt min uppfattning verkar de med asperger vara intresserade av just blod, skräck, mord, mer eller mindre bisarra saker (bisarra i medelsvenssons sinne alltså) är det så och kan någon förklara varför?

Det finna ett drag i AS som gör att vissa (även jag) tycker att det är skönt att skära sig, och då inte för att känna smärta. Utan man blir liksom lugn och tillfredställd när man ser blodet rinna. Blodet ger någon positiv känsla på något vis.

3. Har inte kriterierna för att kunna få asperger-diagnosen en motorisk del också? Har hört att en del med asperger är som besatta av sportresultat, tabeller över sportresultat osv, men däremot har jag aldrig hört om någon med asperger som är besatt av att utöva en sport, har du/ni det? Kan det bero på motoriken eller vad?

Vad jag tror, varför dom med As inte är intresserad av sport, är för att det handlar om sammarbete. Det som har med sport att göra, brukar ju ha något med samarbete att göra. Sammarbete i lag eller att man är ständigt beroende av sin tränare som lägger sig i allt för att du ska göra bra infrån dig inför nästa tävling.

Skälv hatar jag idrottslektionerna, men när jag är ensam springer jag konstant för att det är min viktiga rutin som gör mig lycklig och jag känner extas. Det ända som är intresssant på idrotten är när vi har motionstest. Ända sen början av gymnasiet till nu i slutet av trean har jag hela tiden slagit mitt personliga rekord på motionstestet.

4. Sen när det gäller intresset som tex film - är det då att kolla på samma film om och om igen som gäller och att tex spola fram och tillbaka för att se en speciell del i filmen som är det viktiga?
[quote=paradajz]

Jag ser alltid mina filmer om och om igen. Jag har aldrig spolat fram till en del av filmen. Jag vill känna och uppleva helheten.

Som liten hade jag väldigt ofta ticks & det har de senaste åren börjat återkomma till en viss grad (även om de nästan uteslutande visar sig när jag är ensam hemma) & det är just att jag vrider på huvudet & munnen, knyter händerna & ser ut som att jag håller tillbaka ett vredesutbrott (fast än det inte alls är så alltså)

Tja, det går ju att behandla till en viss grad med mediciner. Jag äter mediciner emot psykoserna men det är inte alltid som det hjälper, trots en väldigt hög dos.

Mja kanske, jag tycker om den psykiska biten hos serimördare, eller jag var det för ett halvår sedan. Jag läste en massa om det.


Jag utövar själv boxning samt att jag cyklar en del. Boxningen spelar stor roll för mig, jag mår verkligen bra av det och jag ska börja tävla snart. Ibland känner jag att jag nästan måste ut och cykla, det är bäst att göra det så jag slipper av att känna behovet. Det finns en film någon postade ett par sidor bakåt där det är en med asperger som är grym på att surfa. Den är rätt så sevärd och intressant tycker jag.


Jag har inget väldigt stort intresse för film, ser mycket film men ser helst inte om dem för jag kommer ihåg nästan allt och då känner jag inte att det gör något att se om filmen. Samma gäller med böcker. Det är rätt så ofta bryr jag mig inte om personerna, därför slutar jag se på filmen. Jag blir ointresserad av att veta vad som kommer att hända.

Tja, detta behöver ju inte innebära alla med diagnosen fast det finns säkert ett par stycken som är så här, inklusive jag själv då. För min egen del handlar det om en slags nyfikenhet för sådant som jag inte känner till och ser i vardagen, samtidigt som jag är konflikträdd och skulle bli skiträdd av att se sådant i verkligheten.

[quote=sanada]
Det är värre när man lyssnar på musik. Samma stycke om och om igen. Man lyssnar till slut inte på musiken utan tankarna kör på för fullt. Det är lite bättre när man tittar på film då man har bilder och kroppsrörelser att koncentrera sig på.
Undrar om det finns någon bra medicin som kan sätta stopp för tankarna så att man kan sitta och njuta av musiken istället för att sitta och grubbla med sig själv?

Har lite av samma problem förutom att det är enskilda låtar som jag nöter sönder om och om igen.

Får verkligen aspievibbar av han till höger, det är inte bara hur tafatt han framstår, utan också att han verkar vara så lättlurad.

http://www.youtube.com/watch?v=jAn3aSY54KY

Mja, vet inte riktigt om jag håller med dig. Jag har svårt att se några som helst tendenser till AS utifrån det lilla som man får se i videoklippet.