Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Hur ligger det till med visuo-spatial förmåga och Asperger, är det en egenskap som ofta är sämre än hos genomsnittet?

Mina källor verka tala emot varandra, hittar hellre inte mycket till legitima journaler. Men i alla fall, på den ena länken framgår det en berättelse om en med AS som är väldigt duktig på spatialt tänkande, och ingenting verkar tala för att det hör till ovanligheten, emedan vid den andra länken följande står:

Det kan säkert variera från fall till fall. Det som utmärker aspergare är ju att de har väldigt ojämna resultat på olika tester, medan "normala" människor har mer jämna resultat. Men jag hade lågt när det gällde det spatiala, faktiskt. Mina resultat såg ut som ett väldigt dåligt EKG.

Har ju nästan totalt glömt att kommentera detta, men skönt att höra att man inte är den enda som är "vampyr" alltså!

Aisha Svensson: Kan förstå dig, som jag nämnde i en tidigare tråd finner man ett sorts "lugn" när det är beckmörkt & tyst runtomkring en. Håller även med Rakii om det härliga i att totalt sova bort vissa dagar (även om jag inte alltid har möjligheten till att göra det! )

Har era föräldrar eller andra släktingar reagerat på det här? Mycket oro hos de eller? Eller har de låtit er vara i hopp om att det är en fas som förr eller senare går över?

Det gäller inte bara personer med Asperger utan alla former av neuropsykologisk problematik.

Gäller också folk med Adhd. Behöver inte presentera någon källa till mitt påstående. jag har både Asperger och Adhd och visade ojämna resultat på alla tester.

Är vi/dom???

Jag har ADD, som ju är en neuropsykologisk störning, och presterar särskilt ojämnt på olika arbetsminnestester.

Du är inte ensam.

Svar på de sista meningarna: Ingen har brytt sig, eller ens kommenterat. I min familj respekterar man varandras egenheter. Både morsan och farsan är på det introverta spektrat.

Jag var ett lydigt barn som snällt gick till skolan även fast jag inte sovit på natten.

De har inte lagt sig i min psykvård heller. Den har jag skött själv. Har varit sjukskriven sedan 22 års ålder, snart 12 år nu. Flyttade hemifrån vid 20 års ålder, så sedan dess har de inte behövt se mig nattvandra. Jag brukade innan dess sitta i fönstret på flickrummet och röka och stirra ut i natten. Kanske ta en liten sup också. Lyssnade mycket på musik i hörlurar. Ville inte väcka de andra genom att vandra runt i lägenheten.

Har vetat om aspergers och ungefär vad det innebär i många år men aldrig lagt ner någon större energi på det, högst måttligt intresse i psykologi egentligen. Men efter att en svägerska med rätt omfattande utbildning i psykologi kommenterat att hon tror att jag har det började jag söka, läsa och studera ämnet och tror allt mer att det kanske stämmer. Hyffsat lindrigt visserligen men ändå, får se om jag tar mig tid och ork att ta upp det hela med proffs på sikt, har haft problem periodvis med främst ångest men även en period med depression när jag var yngre, blir dom problemen större igen tar jag kanske kontakt med vården och då försöka "passa på" att undersöka om det finns några underliggande diagnoser som försvårar det vardagliga.

Kanske inte bidrar så mycket till tråden men känner ändå ett behov av att ja, inte vet jag, säga hej?

Njae, inte egentligen förutom i början men mina föräldrar var ganska vana efter ett tag att jag var vaken sent om nätterna och sedan sov tolv timmar, gick upp och lade mig igen efter en stund. På den tiden bottnade det visserligen i depressioner men på sistone sover jag gärna bort en två-tre timmar av dagen då jag inte har någonting att göra etc... ingen bryr sig nämnvärt.

Ursäktar för det sena svaret men har varit bortrest utan tillgång till Internet.

Jag menar på att enligt min egna personliga åsikt av mina egna observationer så är folk som lider av Aspergers Syndrom (jag har själv diagnosen), godare människor än "vanliga" människor, trots att folk som lider av syndromet kan bli sedda som empatilösa av "normalt" folk.