Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Ja, visst finns det fördelar! Men Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsstörning som ligger inom det så kallade autismsspektrum. Det är med andra ord medfött. En annorlundafunktion i hjärnan. Jag ser det inte som ett fel, men det gör oss olika de andra. Och själv har jag inga problem med det. Sexuell läggning är också medfött. Sjuttiotalets synsätt där alla individens problem bottnade i samhälleliga orättvisor har med andra ord fått maka på sig, det betyder inte att samhället är rättvist, bara att bilden har blivit mera nyanserad.

Ja, för min egen del tog det över 40 år! Det är rätt så svårt att ställa en diagnos som inte ens är uppfunnen. Men det var en stor lättnad måste jag säga.

Nja, "mängder" med fördelar är väl att ta i. Visst, en fördel kan vara att man intresserar sig starkt för vissa saker och kan uttyttja den motivationen.
Men jag skulle vilja att du nämner alla andra fördelar, som du säger finns.

Jag själv har Aspergers Syndrom. Jag har alltid varit lite speciell.

När jag var barn som exempel, så ville jag ofta umgås med vuxna och inte med andra jämnåriga. Det känndes som att jag var "vuxen" som barn många gånger, jag tyckte ofta det var intressantare att konversera med dem vuxna på deras nivå, än på dem andra odrägliga barnens nivå.

Upplevde min barndom på snarlika manéer då man inte alls trivdes med sina jämngamla och som barn satt man mestadels isolerad ifrån deras "barnsliga" värld. Gillade att underhålla mig på andra sätt än att leka, och pratade mycket med föräldrar och äldre människor för att få andra infallsvinklar på saker. Fortfarande idag trivs jag att umgås med äldre människor, men det är inte som i barndomen.

Jo, känner igen mig.

Känner igen mig mycket väl, min bästa kompis var 32 när jag var 16 år hehe. Han sålde det jag behövde och snart vart vi väldigt nära pga vårat missbruk.

MvH KristALL

Mycket skönt att vara yngst utav alla på mitt dagscentrum där jag går, och således får man umgås med äldre personer mellan 30-60 år, trivsamt värre att prata och diskutera med dessa åldersgrupper.

Dagcentrum? Är inte det sånt de sätter utvecklingstörda på?

Nej, de flesta där är enbart psykiskt handikappade.

Vad är skillanden? Efterbliven som efterbliven. Creds till dig som får ut nått av att umgås med sådana.

Beror helt och hållet på dig hur du definierar utvecklingsstörd.

Och vad får man för utbyte av en downis??

Jag, fördomsfull?`Yes, sir!

Eller är det möjligen så att du vill ha nån annan att dregla ikapp med? Försten som kan fylla dagcentrets enda badkar vinner dagens lunch...