Citat:
Ursprungligen postat av TimothyPrice
Jag funderar om jag eventuellt skulle kunna diagnostiseras med AS, eller jag kanske bara vill få en diagnos så jag kan förklara varför jag känner mig annorlunda.
Skulle dock kännas nedslående att få en diagnos men jag tänker mig att det skulle kunna hjälpa mig att tänka annorlunda och förändras.
Specialintressen har jag och har haft. Kan lära mig allt där perfekt med en nästan tvångsmässig noggrannhet. Saker som inte intresserar mig kan jag knappt lära mig.
Jag antar att jag är ganska bra i matematik och tänka logiskt.
Har haft/har PÅ, eventuell depression och besatt av visa aspekter av min kropp.
Kompisar har jag alltid haft väldigt få av.
Flickvän nej.
Fast känner mig lite tveksam och tycker det känns töntigt att skrika AS bara för att det talas en del om det nu.
Funderar på att kontakta vuxenpsyk.
Edit.Jag har nästan jämt en pågående monolog av mina tankar och föreställningar i huvudet, vilka jag tror verkar lätta av bensodiazepiner.
Skulle dock kännas nedslående att få en diagnos men jag tänker mig att det skulle kunna hjälpa mig att tänka annorlunda och förändras.
Specialintressen har jag och har haft. Kan lära mig allt där perfekt med en nästan tvångsmässig noggrannhet. Saker som inte intresserar mig kan jag knappt lära mig.
Jag antar att jag är ganska bra i matematik och tänka logiskt.
Har haft/har PÅ, eventuell depression och besatt av visa aspekter av min kropp.
Kompisar har jag alltid haft väldigt få av.
Flickvän nej.
Fast känner mig lite tveksam och tycker det känns töntigt att skrika AS bara för att det talas en del om det nu.
Funderar på att kontakta vuxenpsyk.
Edit.Jag har nästan jämt en pågående monolog av mina tankar och föreställningar i huvudet, vilka jag tror verkar lätta av bensodiazepiner.
Att det talas mycket om AS just nu beror väl på att kunskaperna och forskningen kring fenomenet är ganska nytt, för bara 10-15 år sedan visste knappast någon i Sverige utanför pskylog-skrået vad AS var. Därför är det inte så konstigt att vuxna diagnosticeras i ganska stor utsträckning. Jag tänker mig att om jag bara hade varit kanske 5 år yngre hade mina aspiedrag förmodligen uppmärksammats i skolan, och jag hade fått en diagnos då.
Tror inte att det kan skada om du kontaktar psyk, som du säger ökar ju chanserna att få hjälp.
Det är korkat att asperger blev en diagnos först 1994, när funktionshindret uppmärksammades redan på 40-talet.