Citat:
Ursprungligen postat av Död o återfödd
Så om det nu INTE är vårt eviga medvetna Jag, dvs själen, som är medveten i kroppen, vem är det då?
Jag förstår faktiskt inte som menas med själ. Det finns väl ingen religion (förutom Scientologin kan tilläggas - om man nu anser att det är en religion) där själen (jaget) är medveten om hela sin existens. Inte ens de som tror på reinkarnation kan hävda detta - vad vore då meningen med att födas i olika samhällspositioner? Min teori är att det bara är ett sätt att motivera ett visst religiöst förtryck, men det är en annan sak. Om man hade en ständigt medveten själ - vad det nu kan betyda? - så vore man medveten om sina synder och då verkar det en aning långsökt att man därtill skall (som hos hinduerna) födas in i en annan kast. Men låt oss bena ut själen först. Är vårt evigt medvetna Jag, dvs. själen:
A. Medvetet om sig själv som ett jag i alla de olika formerna och alla aspekter (dvs. erfarenheter) som jaget uppträtt?
B. Medveten om bara sin sista fysiska existens - dvs. det jag som Jaget är nu?
C. Vilken är det eviga Jagets relation till subjektet jag? Det kan väl ändå inte vara samma sak?
Vidare: medveten i kroppen? På vilket sätt? Vad betyder det att någonting är medvetet I kroppen? Det finns viktiga belägg för att kroppen är medveten i sig själv och agerar helt autonomt och reflexmässigt - inte av något jags viljeakt. Exempel: handen på en varm platta. Den dras bort reflexmässigt. Skulle "jag" tänka: "nej, nu är det varmt, det är bäst att jag tar bort handen från plattan" skulle handen bli sönderbränd. Om detta finns det en hel del litteratur att uppsöka, jag kan rekommendera ett gäng böcker om du vill.
Sedan får du rent språkliga problem när man resonerar som du gör. Eftersom vi använder ordet medvetenhet i någon form som en reflexiv kunskap om sig själv och sin omvärld så finns det en mängd exempel på personer som är levande, men inte medvetna. En person i koma exempelvis: är denne medveten, har denne medvetande överhuvudtaget? Eller en senil person? Har denne medvetande? De flesta av oss skulle svara nej. De saknar några av de grundläggande kriterierna som vi vill skall uppfyllas: interaktion med sin omgivning, en kunskap om den egna situationen etc. OK, nu talar vi om en "enklare" form av medvetenhet än vad du gör med ditt "evigt medvetna jag, dvs. själen", men du kan knappast hävda att mina exempel plötsligt saknar själ (pga. sina tillstånd) och själen är ju evig, och då måste du förklara relationen mellan det "enklare" jaget, dvs. det som jag upplever som mitt subjekt; jag fryser, jag vill etc., och det "eviga" jaget. Genom att din position implicera ett dubbelt jag, låt oss kalla det vardagsjaget och evigjaget, ligger det på DIG att förklara relationen dem emellan - bevisbördan åligger dig.
Jag tror inte att det finns något evigt jag och när väl mitt jag som hela mitt liv tänkt; jag fryser, jag är arg, jag är lycklig etc. slutligen inser att "jag dör" så är det slut. Jaget dör med kroppen. (Och glada skall vi väl vara för det!) Om det inte vore så finns det en annan bisarritet med ditt argument: det behöver inte vara DITT jag! Hur kan DU veta det? DU är ju inte evig, det är ju din själ som är det - det skulle lika gärna kunna vara en främmande själ. Eller menar du att jagets relation till själen är så enkel som att det du känner som ditt jag också är din själ.
Frågan är om det är ett jag överhuvudtaget eftersom det inte uppfyller de mest elementära kraven som finns på ett jag - dvs. att det skall uppleva. Det verkar märkligt att ha ett evigt jag, därtill medvetet om sig självt, som skulle uppleva det vi kan sammanfatta med "jag känner x" där x kan ersättas med vilken som helst känsla. Slutligen återstår det då att förklara hur det eviga jaget relaterar till de rent fysiska fenomenen som finns i kroppen.
Så, jag har redan skrivit långt, för att besvara din fråga: det är DU som är medveten i och med kroppen, inte någonting som är medvetet I din kropp. Hela tanken på ett kroppslöst medvetande är befängd enligt mig. Har jag inte gjort mig förstådd med detta svar har jag intenting att tillägga.
