För att bilägga den semantiska delen av diskussionen. När det gäller organismer från den enklaste till de mest komplexa, sker utvecklingen
inte genom att artens individer anpassar sig efter förändringarna i miljötrycket. Några sådana mekanismer finns inte inbyggda genmaterialet.
I begreppet anpassning, som många debattörer uttrycker saken, skulle annars ligga att en form av medvetenhet eller effekt av träning eller annan skärpning av organismen skulle möjliggöras allteftersom miljökraven ändrades under individernas livstid. Som påpekats, saknar byggstenarna bakom flora och fauna sådan egenskap.
Ett naturens urval som sker, genom att yttre omständigheter inte låter de från överlevnadssynpunkt svaga individerna överleva - bara de starka - representerar enbart en sållningsprocess - ingen anpassning (inget av medvetenhet från artens sida finns eller annat som artens individer kan påverka).
Det som gör att vissa individer råkar ha begåvats med egenskaper, som möjliggör bästa överlevnad, bygger endera på språngvisa förändringar hos vissa idivider i en art (mutationer) dels på, som
Snorlyktan påpekat, variationen egenskaper som ligger inom normalfördelningen för arten. F.ö. har han på ett utmärkt sätt visat vad miljötrycket innebär för en art i:
http://www.flashback.org/showpost.php?p=10533639&postcount=952
Endast miljötrycket är den motor som successivt, under evolutionens förlopp, förändrar normalfördelningen för en art i riktning bättre överlevnad - inte artens anpassning efter miljön! Evolutionen ger alltså en ren sållningseffekt, styrd av förändringarna i miljötrycket - om man skall benämna dessa som funktion av slumpen eller representera en strikt logisk händelsekedja kan alltid diskuteras men från artens "synpunkt" är det fråga om påtvingad sållning ("survival of the fittest").
När
Lord Kain uttrycker:
"...naturligt urval reagerar naturligt genom hur omgivningen påverkar arten"
ligger i varje fall en semantisk missuppfattnig bakom.