Ateisternas barnsliga argument emot Gud...

Nu måste jag tyvärr uppmärksamma den något nedlåtande attityden. Vem bestämmer vad som som ska tas på allvar och vad som ska betraktas som stolligheter? Om det är upp till var och en och bedöma, finns det då någon absolut sanning?

Att t ex höra inre röster kan både betraktas som möte med gud och som galenskap, beroende på för vem den hörande personen berättar om sin upplevelse. I en del kulturer blir man betraktad som profet, i andra som schizofren.

Isåfall är det ju lika bra att du ger upp direkt och diskuterar något annat ämne som ger dig mer valuta. Du har gett dig in i att diskutera om Gud och andevärlden vilken vi alla vet inte har objektiva, vetenskapliga bevis. Hade vi haft det så hade vi inte behövt denna diskussion överhuvudtaget. Vad var syftet för dig att börja argumentera här? Att föra fram hur osant och ologisk en andevärld är därför att bevis saknas? Du har gjort det nu och det var knappast något nytt. Många "tvivlare" som enbart ser bevisföring som det viktiga tyvärr och är oförmögna att föra en diskussion om annat inom ämnet. Så länge man inte inser att bevisföringsargumentationen inte leder frammåt (vi har sett det sååå länge i såååå många trådar här nu.) så får vi en väldigt torftig cirkeldiskussion. Låt oss argumentera om sånt som verkligen ger våra olika perspektiv en chans att synas och som kan vara av intresse för båda parter.

Eller så kan man väl bara tillåta sig att släppa lite på bevisbördan och spåna lite fritt! Tänk så trevligt det skulle kunna bli!

Men förstår du inte själv felet att resonera sådär?
Om allt som krävs är miljoner människor som upplevt samma sak (och i det här fallet antagligen massa olika saker) så kan man ju bevisa motsatsen också.
Det finns miljoner människor som INTE haft upplevelser från andevärlden. Det finns miljoner männsiskor som INTE upplever andelvärlden hela tiden, även om de nu råkar få enstaka upplevelser då och då. Hur många människor har inte tagit medicin eller kollat på TV eller fått berättat för sig varför man skiter? Med din logik bevisar detta vetenskapens existens och sanning.

Om inte annat är det väldigt spännande att lyssna på!

Nej inte alls något nedlåtande. Var och måste ju själv ta ställning till vilken information man vill inhämta. Var och en gör sedan en bedömning av den informationen utifrån sina egna premisser. Vem skulle göra detta åt dig menar du? Absoluta sanningar finns naturligtvis men vi känner kanske inte igen dem. Vet du att man kan dö? Att jorden är rund? Att korv är gott? Ja du anser dig veta detta genom vad andra sagt, vad du upplevt osv. Men du har inte själv med egna medel verifierat att jorden är rund och att man kan dö. Du har gjort din egen bedömning av informationen. Att korv är gott... ja det är din egen subjektiva bedömning som du anser är bevisad för dig men inte för någon annan.
Sammanfattning: Vad som du anser är sanning eller ej är till sist alltid din egna subjektiva värderingar. Dessa värderingar är inte alltid riktiga men ju oftare de är det desto klarare och sundare världsbild.

Jo, men visst hade det varit intressant om någon hade plockat fram ett gudsbevis ur hatten. Det hade verkligen fögyllt min dag.

Tråden handlar om ateisternas (jag är som sagt inte övertygad ateist, snarare agnostiker) argument mot gud. Och hur intressant hade det varit om jag hade sagt "Jag tror inte på gud, för jag har aldrig sett honom - case closed"? Jag gör mitt bästa att ifrågasätta de troendes påståenden. Att göra det genom att hänvisa till personliga icke-upplevelser av gud är som du förstår ganska meningslöst.

Som du säger blir det ett cirkelresonmang, men från de troendes sida: "Ok, jag kan inte bevisa att gud finns, men enligt min uppfattning gör han det". Hur lyfter det diskussionen till nästa nivå? Kan du inte hålla med om att det som verkilgen skulle lyfta diskussionen (och samtidigt döda den) är ett bevis för/mot guds existens.

Den blå bävern är faktiskt ett lika intressant perspektiv som den där eskimån.

Jo, men skillnaden är att även om jag tycker att korv är gott är jag fullt medveten om att det inte är någon absolut sanning för alla.

Jag är osäker på om du verkligen menar vad du säger om att var och en ska bedöma vilken information som ska inhämtas. Det är just det som är farligt - att man redan från början väljer att begränsa sig till exempelvis bibeln för att bilda sig en bild av verkligheten.

Ett så öppet sinne som möjligt är eftersträvansvärt både när det gäller vetenskaplig forskning och när det gäller filosofiska resonemang.

Vad du går med på eller inte ändrar inte faktumet att sk. makroevolution existerar. Att du inte vill acceptera det pga. av din blinda tro till en specifik bronsåldersmyt är inte vad jag skulle säga objektivt. För mig spelar det ingen roll om det pekar på evolution eller kreationism, jag vill bara komma så nära sanningen som möjligt. Och om det skulle visa sig att kristendomen har rätt så skulle jag vända mig samma dag. Evigt liv är inget jag skulle tacka nej till och att brinna i helvetet inget jag skulle se fram emot.

Hur förklarar du att man i olika lager från olika tidsperioder hittar olika sorters djur och växter? Skapade gud nya arter i takt med att dom gamla dog? Hur förklarar du att det ser ut som att arterna utvecklats genom tiderna genom dessa fossil och det av någon konstig anledning passar dateringar och dom lager dom hittats i?

Makroevolution är mikroevolution över tid. Med makroevolution menas inte att en reptil plötsligt får vingar. Det är är en lång process av små förändringar (mikro) där mellannivåerna i sig också har en fördel av mutationerna. Det finns en mindre grupp biologer som säger att det kan finnas makroevolution som inte betyder gradvisa fenotypiska förändringar. Men även om den senare förklaringen av makroevolution stämmer i vissa fall så stöder det iaf. inte den kristna skapelsemyten eller falsifierar evolution till nya arter.

Den bästa bortförklaringen av alla dessa bevis och den utbildade konsensus som talar för evolution som jag kan komma på är att gud skapade allting så att det ser ut som att arterna evolverat för att testa vår tro.

Det är skillnad på att sakna en erfarenhet och att ha en erfarehet som motsäger en annan erfarenhet. Vad du räknar upp är folk som saknar erfarenhet av andevärlden, inte folk som har erfarenheter som motsäger andevärldens existens.

Blå bävrar är OT. Håller absolut med. Men vad göra? Det enda troende kan göra är att hänvisa till sina egna upplevelser och i viss mån andra företeelser som likväl inte är godtagbara som objektiva bevis. Det är på sätt och vis ett dödläge om man ska diskutera det hela utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Filosofiskt kan man diskutera länge och mycket men ofta vill vi inte se det hela ur det perspektivet.
Vi vet att många anser sig veta att andevärlden finns. Samtidigt som ingen kan bevisa det. Många anser andevärlden vara ett påhitt men ingen kan bevisa det. Det den ena anser vara logiskt anser den andra vara ologiskt osv. Håhåjaja.

Har jag en blind tro på en bronsåldersmyt?!?
Där rasade du ner i det där trista tråkiga nedlåtande hålet.