Industriell ekonomi - svar gällande före, under och efter

Läser nu mitt första år på I.

Jag sitter och pluggar på envariabelsanalys ATM. Det är fan inte lätt asså.. Matematiska grundkursen va lika hemsk den med. Jag hade lätt för matte i gymnasiet men nu känner man sig som värsta torsken...

I Linköping har de en hel del. Tror att de har lika mycket som teknisk fysik förutom vektor- och komplex analys.

60 hp på Asienkunskap motsvarar definitivt mer än 60 hp fristående kurser på t.ex. SU. Att det skulle vara uppemot dubbla är dock inte helt rimligt.

Låter som en I:are.

Ska vara vanligt, även om det inte naturligtvis inte alltid uppskattas av programledningen.

I Linköping och Lund ingår I bland de som läser mest matematik. Mest läser såklart F/Y/Pi men I ligger inte långt ifrån.

Det beror på att nivån på matematik i gymnasiet är ett skämt. Det Janfalk eller Herberthson drar igenom på en föreläsning tar minst en månad i gymnasiet.

Är det möjligt för en person som är 23 år, är ej högskolebehörig, har inte läst mer än till matte A och som generellt är kass på matte, att klara av en utbildning i civilingenjör industriell ekonomi på chalmers? Kan tilläggas att han kommer från en familj av civilingenjörer och att han fuckade upp skolan pga dåligt umgänge men att han idag vill rycka upp sig, först genom att läsa upp sina betyg.

Möjligt - ja
Realistiskt - nej

Sen ska man ju aldrig lyssna på de som tvivlar på en heller om man verkligen vill något!

Frågan är ju om du är kass på matte eller om du bara inte gett det ett försök. Jag var i en liknande sits som dig, känner mig fortfarande inte säker på matte men har otroligt mycket lättare för matematik nu än för två år sedan och har läst en del kurser matte nu utan större problem.

Varför är det inte realistiskt? 1-2 år komvux för behörighet sedan 1 år basår/högskoleprovet och sedan in? Har han tur kanske han kan få reell kompetens eller vad det nu heter och inte behöva läsa in rubbet på komvux.

Någon som vet hur teknikinriktningen mot data på LTH, eller System- och programvaruutveckling som det heter står sig mot den på KTH?

På KTH väljer man inriktning i 2:an, på LTH verkar det däremot vara i 3:an.

På KTH finns det en hel del spår inom mastern mot data:
Datologi
Människa-datorinteraktion
Optimeringslära och systemteori

På LTH verkar det bara finnas en 'specialisering' (LTH har inte 'masters' av någon anledning):
Programvaruintensiva system

Programvaruintensiva system låter som en ganska oklar specialisering. Med 30 poäng Projekt i elektro- och informationsteknik, låter inte som datateknik alls (vilket jag är intresserad av).

Och vad händer med teknikinriktningen System- och programvaruutveckling på LTH om man väljer exempelvis Affär och Innovation som specialisering? Är det helt slut med datatekniken isf?

För 52,5 hp på SU(japanska I & II):
425 kanjitecken
Kunna grundläggande grammatik.
(?) - antal glosor(vet inte hur många).
Enkel konversation inom vissa utvalda områden.
Lite generell kunskap om Japans kultur, historia osv.

För 60hp på asienkunskap(japanska):
1000 kanjitecken
80-90% av Japansk grammatik
Lite över 2000 ord.
Enkel konversation inom vissa utvalda områden(här är de nog på samma nivå, på asienkunskap övar man tyvärr inte så mycket muntligt).
Förstå enklare fackspråkliga(främst naturvetenskap och matte) föreläsningar på japanska samt kunna läsa fackspråkliga texter mha lexikon.
Ha en förståelse för det moderna samhällssystemet, kulturen, ekonomin och historian för Kina, Syd/Nord-Korea, Japan samt resten av Nordostasien.
Skriva ett 20 sidors projektarbete om något som har med ovanstående att göra, där man minst ska ha två böcker(facklitteratur) och minst 4 vetenskapliga rapporter som underlag. Arbetet ska motsvara en c-uppsats(dock är rättningen lite schysstare).

Det är typ dubbelt så mycket för i stort sett samma antal hp.

källor:
http://sisu.it.su.se/pdf_creator/cached/20948/31974
http://sisu.it.su.se/pdf_creator/cached/21065/26858
http://kdb-5.liu.se/liu/lith/studieh...mprofil=ASIENJ
Jag har pluggat asienkunskap.
Kompis flickvän pluggade japanska på SU.

Istället för att snacka en massa shit om antalet hp så kan jag säga att i femman efter du har läst dessa "ynkliga" 20hp så är det meningen att du ska ha skrivit en språkligt korrekt teknisk rapport om antingen ett ekonomiskt eller tekniskt ämne samt att din japanskanivå åtminståne ska ligga på JLPT2(nog för att få en anställning på ett japanskt företag) men förhoppningsvis om du inte slackat på utbytesåret JLPT1(detta ska motsvara en standardjapans nivå). Innan utbytesåret är det meningen att du ska kunna ca. 4-5000 ord plus i stort sätt all grammatik, sen under utbytesåret skall minst 30hp läsas på japanska med japansk kursliteratur, föreläsningar och tentor. namnet internationell examen kanke är intetsägande men faktum är att du lär dig japanska och om du är smart så skriver du ett JLPT-prov och vips så blir du rätt så aktuell för företag med arbete mot japan/japanska företag.

Utbytesplatserna du blir garanterad är dessutom sjukt bra, alla universiteten är bland de 5% bästa i japan(finns flera hundra där) så de kommer bli väldigt imponerade av att du kan japanska + att du pluggat på ett av deras toppuniversitet.

I stort sätt samma sak gäller så vitt jag vet för de andra språken också.

Så kliv ner från dina höga hästar och sluta dissa utbildningar du inte vet något om...

Det är klart att det går men jag tror att de allra flesta inte pallar läsa heltid i 3 år innan man ens kan börja på sin riktiga utbildning.

Sen ska man orka ta sig igenom en hel civilingenjörsutbildning också och det är det inte heller alla som orkar.

Därför tror jag att det kommer att krävas exceptionellt driv av Ståhej för att klara av detta

På LTH väljer man teknikprofil i 2:an och läser den i årskurs 3. Teknikprofilen går inte riktigt att jämföra mot KTH:s eller LiTH:s motsvarigheter. Teknikprofilen består av 28,5 hp fördelat på lite fördjupad programmering, ingenjörsprojekt, digitalteknik och allmän datorkunskap. Känns väldigt svagt jämfört med LiTH som har minst 70 hp obligatoriskt inom teknikprofilen oavsett val av master. Har för mig att KTH har liknande eller rentav ännu mer.

Datalogi-mastern på KTH är inte enbart för I utan öppen för alla behöriga. Dessutom är KTH erkänt starka på datateknik. Så jämförelsen med LTH:s I-specifika master inom programvaruintensiva system haltar.

Vad är datateknik? Mjukvara? Hårdvara? LTHs specialisering verkar betydligt mer fokuserad på system- och teknikaspekten, det handlar alltså mindre om datalogi och mer om systemteknik (telekommunikation, reglerteknik, simulering). Förståeligt med tanke på industrin som finns i närheten.

Här kommer det jag ser som ett stort frågetecken i LTH:s I-utbildning: om man (som de flesta) väljer att läsa en ekonomisk master, så blir det ingen mer teknik. Så ja, om du väljer teknikprofilen "System- och programvaruutveckling" och sen specialiseringen "Affär och innovation" får du endast 28,5 hp inom datateknik, utöver någon grundkurs.