Kronisktrötthetssyndrom - ME/CFS

Något du läst på säker källa? Tack snälla du för pepp, betyder oerhört mycket. Ha en riktigt skön helg!

Ifall du menar att vissa blir återställda eller nästintill så har jag läst det på flera ställen. Här har du en länk som säger det:
https://www.meassociation.org.uk/about/prognosis-and-quality-of-life/#Part%201

Ingen fara, tycker bara det är synd när man hör om folk som ger upp när det faktiskt finns hopp!
Trevlig helg till dig med!

Igår läste jag om en kvinna som blivit hänvisad till psyk när hon kommit in till vc pga sin me diagnos så än finns det mycket kvar

Det är inte så konstigt då en del symptom är samma som vid depression. En del får ju också depression av ME samt ångest.
Sen finns det såklart för och nackdelar med det.

Kolla in Dr Robert Morse på youtube.
Detta går att bota, och det är mycket simpelt.

Alkalisk | syrlig
Två sidor av kemin, ena sidan kan sjukdom existera - den andra inte.
Med denna "diagnos" så har man förmodligen låg binjure.

Måste äta alkaliskt formande mat vilket är frukt/grönsaker och örter.
INGA UNDANTAG!
Lågt protein, lågt fett högt kolhydrat.
Vi är kolbaserade människan.

Det gäller att rensa ut det syrliga i din kropp vilket kan ta tid. Kroppen måste börja filterera och man ser resultat via urinet främst. Urinet ska vara syrligt, och man ska se massa avfall däri.
Detta går tvärtemot vad vården säger.
Vården är totalt korrupt - upp till dig om du vill gå på detta eller inte.

Här kan du läsa mer om teorin, gillar du detta fortsätt lär dig av doktorn på youtube.
https://grapegate.com/miscellaneous-writings/the-illusion-called-diseases-vol-i/

Läkaren mena på att me/cfs är en strikt psykisk diagnos helt utan fysiska drag.

För att ge en indikation på hur korrupt/falsk vården är:


Cancerindustrin tjänar 120 miljarder dollar varje år cirka. Och det ökar för vart år också.

Här är vittnesmål förresten:
Botar cancer steg 4, trötthet(som denna diagnos), ont i leder, depression, hjärnfog m.m)

https://grapegate.com/testimonials/

Och när du läst artikeln i min förra post och gillar den rekommendera jag dessa videos med doktorn:
https://www.youtube.com/watch?v=DjrQDnsZMLk


https://www.youtube.com/watch?v=VHBgge5h4Hk&feature=youtu.be&t=4m38s



Bästa teorin jag hört utan tvekan - ingen kommer i närheten.
Skär dig på armen, det självläker- eller hur?

Aha då fattar jag vad du menar. Tur alla läkare inte är lika trångsynta. När jag sökte för liknande symptom så hade jag en läkare som misstänkte CFS. Visade sig dock att det var borrelia.

Tyvärr inget ovanligt med såna läkare, även fibromyalgi förnekas.

Länge misstänkts att det finns en undergrupp inom me/cfs som har Kronisk borrelia, kronisk borrelia existerar inte enligt svensk sjukvård.

Jag anade att det borde finnas något i forumet som handlade om utmattningssyndrom/ME.

Jag vill dela med mig om hur jag håller på och ta mig ur detta elände.

Fick för fem år sedan nånting jag först tog som flunsaattacker som varade i tre veckor vardera. De kom tätare och tätare och då jag aldrig hade feber förstod jag till slut att det var något annat som spökade.
Jag blev sämre och sämre och var i slutet av 2015 troligen nära att bli sängbunden.
Om jag skulle gå igenom alla märkliga symptom jag drabbades av skulle det här bli en novell så jag hoppar över det.

Jag hade under det sista halvåret börjat misstänka att det var binjurarna som spökade och inte gav mig tillräckligt med kortisol. Jag fick dock inget stöd av detta från läkare.

Allt vände när jag hittade boken "Stoppa sköldkörtelskandalen" där jag läste om vad som händer i kroppen när det inte inte finns tillräckligt med kortisol, det var bara att kryssa i mina symptom.
Och där gavs en lösning på problemet.

Först fastställde jag diagnosen med hjälp av att ta tempen i en vecka, en varierande kroppstemp där kurvan hoppar upp och ner indikerar kortisolbrist.
Det är nämligen så att om det inte finns tillräckligt med kortisol så kommer inte sköldkörtelhormonerna fram till cellerna och då sjunker tempen. Och nästa dag kan man må bättre, förmodligen efter en bra sömn och då stiger kortisonet och tempen stiger.
Detta förutsätter att man vet att värdena på sköldkörteln är någorlunda ok.
Det här låter löjligt men det stämde 100% på mig, när jag hade en sämre dag så var tempen lägre och
när jag hade en kort period av bra mående så var min kurva helt jämn.
läs mer här: http://www.drrind.com/therapies/metabolic-temperature-graph

När jag fastställt problemet så började jag ta hydrokortison (HC) uppdelat på 3-4 ggr om dagen. En låg dos för att ge binjurarna en käpp att luta sig på, inte en så hög dos att de stängde av.
Jag ökade dosen tills jag hade en jämn temp, vilket tog ca: 8-9 månader. Sen började nedtrappningen av HC vilket tog 9 månader av vilka 7 var ett helvete.
Så jag rekommenderar inte HC vägen om man inte absolut måste.
Jag tror det beror på hur långt in i eländet man är.

Nöjer mig med detta just nu och ser om det finns intresse av veta mera.

Runt 25, och efter en kraftig körtelfeber, efter den så har inte mitt liv varit sig likt längre och på detta område.(måste skriva så, då trumpnissar tror detta har bäring till deras argument och denna tråd).

De som tagit vaccin har problem, där pratar vi om narkolepsi.
Det är inte aktuellt för denna grupp(finns säkerligen undantag).
Vad är detta för text, och vad?

Jag har genom gått undersökningar och blodprov, så jag kan garantera att inte detta är ett problem du tar upp.
Utan specifikt för ME/CFS.

Varför många har en aversion till ME/CFS, det är för man vet inte, och för man har tyvärr använt den som slaskdiagnos för ett bra tag sedan.
Sluta träna är nog ett bättre råd.
Detta råd med sluta träna, det är få diagnoser som har.
ME/CFS har denna.

Jag tränade en hel del före mitt insjuknande och en del efter, men det gick inte, kroppen stängde till slut av helt och hållet.
Att börja ta droger för klara av sin tillvaro och orka mer, det är inte så intelligent på en kronisk sjukdom som detta.

Men sure, man kan ju göra det någon gång ju.
Men man kan inte köra amfetamin för köra ett liv som man inte klarar och orkar utan amfetamin, det tror jag får en effekt som är bra värre än tröttheten.
Fel, man säger denna patientgrupp ska dra ned på träning och motion, då den orsakar mer skada än nytta.
Det är inte samma som sluta helt, men inte heller kan man träna som vanligt.
Vad jag gör är och passa på när en är lite bättre, men samma sak sker varje gång dock.
Det är att det svarar med mer trötthet och utmattning.
Min erfarenhet också.
Du fastnat lite väl mycket i ditt glutensnack.
Men säkert har det en del med den problematiken för vissa, dock inget jag känner igen.
Återställda är inte min erfarenhet.

Sjukdomen är kronisk, och då blir man inte återställd.

Själv har jag haft en gång på 20år som jag varit verkligen pigg och alert, det varade i 4-5h sen aldrig varit med om det mer.
Min erfarenhet är att de flesta läkare är helt clueless på området.
Och de läkare som kommenterar säger det är en låtsas sjukdom och sånt skit.

Mig försökte dom också med depression.
Min läkare sa nej det tror jag då inte, men prata med en psykolog och han undrade vad jag gjorde där.
Och förklara då att dom tittade mig i röven, och sen....
Han skrattade gott, och sa vi kan glömma detta med depression.
Tyvärr är inte ME/CFS ens i närheten av depression, de som har ME/CFS vittnar sällan om att de mår psykiskt dåligt av sjukdomen.

Finns flera studier som visar att motion är lika effektivt som medicinering vid depression. Att läkare skulle ordinera mindre motion till deprimerade patienter har jag aldrig hört talas om.