Mytomaner kan vara härliga

Har en kompis som är mytoman, nyligen blev han rånad av några blattar efter krogen inne i stan, första berättelsen löd "jo de kom fram och skrek lite om plånboken så jag gav dem den". Efter en natts sömn träffade han en annan kompis, då löd berättelsen "jo de kom fram och började kaxa om plånboken och den ena slog till mig, då skrek jag åt dem så de sprang iväg, men plånboken var borta". Tredje berättelsen ett tag senare löd "jo de kom fram och den ena slog till mig, då slog jag tillbaka men de var för många så de tog min plånbok när jag hade slagit ner den första killen". Finalen i berättelsen är dock att han anmälde den fjärde varianten, också den grövsta, till polisen (

), den löd "fan det kom fram ett gäng säkert sju stycken och fan de kaxade och skrek att de skulle ha plånboken och mobilen av mig fan, då gick jag fram och knuffade till den ena snubben av dem och alla andra, fan de blev rädda och började springa därifrån, men fan de kom tillbaka många fler bara 10 sekunder senare och då vände jag mig om och fan där stod en taxi som jag hoppade in i och ropade KÖÖÖR så jag kom därifrån".
Han har mytat en hel del i övrigt också, och han är inte ens allmänbildad nog att förstå betydelsen av ordet mytoman. Lite roligt var det när han skrek att flickvännen var korkad och kallade honom mytoman eller någonting sånt och inte hade en aning om vad hon snackade om...