Citat:
Ursprungligen postat av GroteskKarlek
Så, nu har jag det svart på vitt. Vi kommer alltid vara vänner, men inget mer. Han vägrar ge med sig på att kärlek är bra och han vill inte ha några erfarenheter av det, alls. Det måste vara ett tecken på att de är mig de är fel på. Synd att han inte kan säga att han avskyr mig bara, hade underlättat :/
Kanske kan jag charma mig till honom så han ändå vågar ge sig in på det, men hur fan gör man det? Nej, jag pallar inte mer. Fuck it.
ELLER..! Så kanske det är fel på HONOM? Släpp honom. Varför spilla tid på någon som uttalar att denne inte vill ha kärlek i sitt liv?
Citat:
Ursprungligen postat av Cunadura
Antar att det är min tur att söka hjälp här, efter många timmars läsande genom tråden så har jag insett att ni kanske är till någon hjälp trots allt.
Jag träffade min flickvän för ca ett år sedan, vi blev stört kära direkt och efter 3-4 veckor tilltalade vi varandra som pojkvän, flickvän.
Jag har sedan tidigare haft ett par seriösa förhållande men jag är hennes första pojkvän.
Vi har det väldigt bra, vi har vart utomlands tillsammans, åkt till sommarställen med familjer osv, vi trivs ihop och våra familjer trivs tillsammans.
I början av vårt förhållande så var vi helt galna i varandra, vi kunde ha sex 2-3 gånger om dagen, flera dagar i veckan och jag fick även avsugningar med jämna mellanrum utan att be om det.
Vi sa även till varandra redan från start att vi inte skulle schemalägga vårt förhållande utan köra på och träffas så mycket vi kände för tills det inte höll längre. "Hellre kort och gott än långt och trist".
Vi har nu under dom senaste ~ 3 månaderna träffats 2-3 gånger i veckan, varav en helgdag då vi oftast kollar på film och myser.
Nu till ämnet;
På senare tid har vi börjat bråka allt oftare, vi irriterar oss på små saker och har svårt att släppa dessa. Det var en lördag för någon vecka sedan då vi träffades på förmiddagen, var tjuriga hela dagen och gick och la oss som ovänner, helt utan anledning (vi pratade ut om det senare).
Vi har även slutat ha sex, helt och hållet. Senast var nog 2-3 veckor sedan.
Jag ser mig själv som en person med stark sexlust och har därför svårt att inte kolla på andra kvinnor, men pga disciplin och respekt mot min flickvän har jag aldrig vart otrogen.
Saken är att jag ibland har bett om avsugningar, men de senaste 5-6 gångerna fått svar som; "Nej jag orkar inte" "Kan du inte knulla mig istället?"
Det har ofta blivit så att vi haft sex, men det känns inte bra alls, jag menar, man är två som har sex. Det känns som att hon bara ligger där, låter mig göra allt jobb, kan be henne om att rida mig.. men det "är bättre om du gör". Känns som hennes lust att tillfredsställa mig är helt borta.
Jag börjar närma mig 20 år, håller på ta körkort och har fullt upp att söka jobb / lgh.
Får ibland känslan av att jag kanske inte har tid med förhållande just nu, som att jag behöver lite egentid emellan åt. Har tidigare haft saker att se framemot med henne. Men nu ser det väldigt tomt ut, alla planer inför sommaren är med polarna.. Ser tyvärr väldigt lite "hon&jag" framöver.
Hon skrev en liten text till mig häromdagen där det stod något i likhet med " Jag vill dela min framtid med dig". Jag visste helt ärligt inte var jag skulle svara.
Som jag skrev i början, vi har det bra.. vi är jätte kära, ibland.
Och att ta upp det med "Hellre kort och gott än långt och trist" kommer inte heller funka, då jag är säker på att allt det här kommer komma som en chock för henne.
När jag är med henne kan allting vara underbart, men när jag inte är med henne så är det så jag vill ha det, känner mig fri, mår nästan bättre, känner mig inte stressad el.dyl.
Hon åker iväg på en skidresa om 2 veckor och är borta i 3 veckor.
Jag vet inte vad jag vill eller om jag vill något över huvudtaget, kanske någon av er kan tyda mina tankar?
Vet nog inte egentligen vad jag vill ha fram, men lite tankar från er skulle vara till hjälp, stanna kvar? göra slut? Är så splittrad att det är sjukt.
Ber om ursäkt för den långa texten, skulle kunna skriva det dubbla, men då skulle förmodligen ingen orkat läsa
// Cuna
Gnäll gnäll gnäll. Har du prövat med att prata med henne om hur du känner? Hon har ett intresse utav att fortsätta relationen med dig medan du känner dig fångad och inbillar dig att du inte har tid med en relation. Relationer kräver omvårdnad, att man hanterar dessa på ett delikat sätt. Jag föreslår att du pratar med henne eller att du gör slut på förhållandet, för du verkar inte vilja kämpa för att få det att fungera.
Citat:
Ursprungligen postat av brunkadunka
Hur fan kommer man ur friendzone med en brud? Har hållt på med bruden förut och gjort allt i princip förutom att knulla men nu är det tvärstopp, börjar bli riktigt irriterad då jag inte är speciellt snäll mot bruden i fråga men ENDÅ är det så enligt henne.
Du är förvånad över att du inte kommer längre när du inte är snäll mot henne? Pröva vara lite snäll då som omväxling.
Citat:
Ursprungligen postat av Liiiinn
Hur ska man tolka detta?
Träffade en av min brors (väldigt) bra vän för ca 6mån sedan. Blev en fling och hamnade hemma hos honom efter en krogenkväll. Hände inte så mycket mer, lite sms här och där, någon bild som skickades, men såg inget intresse från hans sida,så efter en lång tid så gav jag upp.
Blev en kväll riktigt onykter och en av denna killens kompisar skulle skjutsa hem mig. Han nykter och kåt, jag full som ett as (och dum) får med mig hem till hnm, och resten är en självklarhet. Killen som jag smsat med innan blev såklart ledsen och sa att ingenting kunde hända mellan oss igen eftersom det kändes konstigt.
MEN, ca 4 månader senare så börjar kontakten tas upp igen från hans sida... Under en period var han jätte på, men det försvann. Så har jag varit hemma hos honom några gånger efter krogen, men han verkar inte våga höra av sig. Han hörde av sig när jag tagit körkort och var social, sedan var jag hemma hos honom efter krogen i lördags då jag hade druckit men han var nykter.
Förstår mig inte på detta. Har funderat på om han är lite rädd för min bror? Dom är som sagt riktigt bra vänner och jag tror (och han tror) min bror skulle bli rätt irriterad och arg om han visste att vi hade setts. Eller så vill han bara ha en sak, and u know what.
Vad tror ni?
Välkommen tillbaka.
Ignorera honom. Få honom att spela ut sina kort så du får någon förståelse om vart han står.
Citat:
Ursprungligen postat av donned
Jag har problem eller kanske inte problem men är lite förvirrad.
Jag träffade en tjej ute, vi snackade lite grann och jag fick hennes nummer. Vi har träffats en gång efter detta (bara vi). Allt gick bra och vi hade kul, när vi skulle ta farväl sa hon att hon gärna ses igen. Det ville jag också. Vi bestämdes att höras av.
Allt känns bra, grejen är bara den att hon är otroligt seg på att svara på SMS. Vi pratar inte om vardagliga saker via SMS utan endast om när vi ska ses och var vi ska ses osv. Det tar ofta över 15h för henne att svara, trots att hon sa att hon alltid kollar sin mobil när vi träffades. Skumt tänkte jag. Har försökt ringa utan att hon svarar några gånger, har ofta fått ursäkten att hon är upptagen med annat viktigt. Tex möte.. Däremot så fortsätter hon skicka SMS och säga att hon vill ses. Vi ska ses en gång till nu i veckan. Jag föreslog att vi skulle kunde gå ut på stan eller vara hos mig, sen dess har jag inte fått något svar.
Blir galen på detta, vad fan vill hon egentligen? Ha bekräftelse? Hon verkar vilja ses men är otroligt seg och svår? Nu låter det som om att vi snackat och dejtat väldigt länge men så är inte fallet, hon är bara seg som fan
Det var ett udda bevis på att hon var intresserad.. Håll eran konversation via sms till ett minimum, sådant som när ni ska träffas osv. Ingen idé att slösa sms på någon som inte orkar bry sig.
Citat:
Ursprungligen postat av MandoPando
Kände att han borde sagt tidigare om han var så osäker att allting helt plötsligt var fel och att jag inte är någon framtid för honom. Ändå hade vi haft kul samma dag innan och han sagt att han tyckte om mig och tydligen också när han lämnade. Han bara försvann och hör inte av sig utan nästan undviker. Mår superdåligt och känner mig förvirrad. Tyckte han om mig? Men ändå lämnade utan att ens tänka någon dag eller ens försöka med mig. Hade börjar gilla honom och såg att han också gjorde det.
Kan ni ge mig råd! Känner mig förvirrad och lurad eller som sagt besviken på honom att bli så iskall samma dag man säger att man tycker om mig...
Jag tycker du inte ska ta så allvarligt på det han har sagt förut om en framtid tillsammans. Om han kan vända sin kappa så fort så är det ett bevis nog på att han inte såg dig mer än som ett tidsfördriv som han lätt kan göra sig av med. Ledsen.