Vilka böcker köpte du senast - och varför

Beställde dessa igår morse när jag kom hem från jobbet. Är absolut ingen storläsare men har börjat med att ha en bok i ryggsäcken så man har något att sysselsätta sig med i maskinen när det är lugnt på skiften.

Vår egen lilla hemlighet (Ninni Schulman)
- Fjärde boken i serien.
- Utspelar sig i Hagfors i Värmland, pappa är därifrån så därför har jag fastnat för denna bokserie därför att jag känner igen platserna, butikerna osv, tycker ju naturligtvis att de är bra också.

Maffiakrig : nio avrättade män och staden de levde i (Tobias Barkman, Joakim Palmkvist)
- Här kan man läsa om 9 olika mord i den undre världen i Sverige.

Hell's Angels : en sällsam och skrämmande legend (Hunter S. Thompson)
- En journalist levde med HA under ett år och berättar om sina upplevelser.

Raggarna (Per-Olof Sännås)
- En reportagebok av en fotograf som hängt med raggare i 3 år.
- Då jag är inne i den svängen själv så ska det bli intressant att få se det med en blick från en utomstående.

Från Akademens reahylla:

Göran Hägg: D'Annunzio - Dekadent diktare, krigare och diktator (2015)
Peter Englund: 1916 Stridens skönhet och sorg - Första världskrigets tredje år i 106 korta kapitel (2015)

Köper böcker så ofta jag kan, men det senaste boktillskottet fick jag i julklapp. Det var Stormen av Steve Sem-Sandberg. Jag fick den för att jag önskade mig den (det låter barnsligt, men så var det) och anledningen till att jag önskade mig den var att jag har tyckt mycket om flera av denne författares tidigare böcker.

The Jewish Annotated New Testament (2011). Judisk kommentar till Nya Testamentet. Oundgängligt för bokhyllan.

Trevligt att höra att du köpt D'Annunzio-boken. En oförglömlig bekantskap väntar!

Jag skulle vilja polemisera mot Hägg som rubricerat mannen som "dekadent diktare". Att som D'Annunzio skriva lyrisk poesi om hembygden och att skriva romaner om renässansen är inte dekadent. OK, att skriva ateistiska sedesromaner (som D'Annunzio också gjorde) är lite dekandent men i så fall är 90% av västerlandets författare dekadenta.

D'Annunzio hyllade Nietzsche (hans övermänniskoideal kallas "superomismo" på italienska, så snitsigt) och han var inte religiös -- men han erkände kristendomen som historisk realitet i västerlandet och han var ingen barbar som, säg, sin samtide landsman Marinetti -- han som ville sälja renässanskonsten för att bekosta upprustning av flottan, som larvade sig med "bullermusik" och som skrev manifest som hypade allt och alla. Där är vi närmare dekadensen.

Vad gäller det dekadenta så handlar det väl om hans sexuella eskapader som han, åtminstone till viss del, också bevarade i skriven form. Kanske främst genom privat korrespondens. Det var tämligen grafiska brev han skickade till sina älskarinnor.

Vid närmare eftertanke så var nog personen D'Annunzio, i sin samtids kontext, lite av en dekadanstyp.

Han var en poserande superman. Och han levde "vilt" med sina älskarinnor.

Men i sin poesi och romankonst är det tämligen städat med nutida glasögon. Han må i romanen Elden (Il Fuoco, 1901) antyda den passionerade samvaron med älskarinnan La Foscarina men det är inte över sig dekadant.

Men OK, Hägg kan ha fog för sin dekadensstämpel.

Måste tacka Germanofil och Carobnjak som tipsade mig om nätbutiken Book Depository som verkar vara en guldgruva om man är på jakt efter engelska/internationella böcker. Blev följande fem böcker därifrån för egen del.


Selected Writings - Meister Eckhart, Penguin Classics.
The Portable Abraham Lincoln - Penguin Classics.
The Founding Fathers: A Very Short Introduction - R B Bernstein, Oxford University Press.
Russian Literature: A Very Short Introduction - Catriona Kelly, Oxford University Press.
Dune - Frank Herbert, Orion Publishing Co. Inbunden.


460 kr för alltihopa, fraktfritt.


Fortsätter samla på mig Penguin Classics. Tror jag har över 25 titlar av deras utgivning vid det här laget, samt ett par Modern Classics och ett par Hardback Classics. Mina inköp från dem har dock gått från skönlitteratur till att bli mer essäer och filosofiska, historiska arbeten.
De där korta introduktionsböckerna av OUP tycker jag också är härliga att samla på. Som alltid vill man köpa flera stycken men budgeten måste säga sitt också, därför blev det i slutändan just dessa två som såg extra intressanta ut.
Har egentligen svårt för sci-fi, men blev så förbaskat positivt överraskad av Bradburys Fahrenheit 451 att jag är villig att gå utanför min bekvämlighetszon och planerar att börja läsa denna klassiker inom genren. Hoppas att den är bra!

Penguin Classics är da shit liksom. Sobra svarta pockets, själv har jag kanske 15-20. Antika författare och saker som English Romantic Verse, Mabinogion etc. Ett folkuniversitet indeed.
Fahrenheit 451 är Bradbury i högform, polemisk skärpa i lysande stil. Men vad gäller sf så är den Dune du nämnde inte dålig, kommer man bara in i denna tegelsten blir man rikt belönad. En ålderdomlig framtid -- arkeofuturism -- futurism renad med arkasimer. Ojämförlig, den största sf-bestsellern någonsin och det med rätta.

Dune är som en Wagneropera, man kan behöva läsa ett handlingsreferat först (typ på wikipedia).

Mm, egentligen borde man väl samla på sig inbundna böcker av hållbarhetsskäl, men jag är sjukt svag för de där svarta pocketutgåvorna. Precis som du säger har de många klassiska verk man kan upptäcka bara av att bläddra runt i deras katalog.

Jag har hört ryktesvägen att Dune är en svår nöt att knäcka, men jag ska ta ditt råd till mig och försöka läsa på litegrand inför läsningen. Låter som att det är lite fantasy insprängt i den där romanen, eller är jag ute och cyklar kanske? Gillar om det kopplas på något sätt till uråldriga myter, riter etc.

Penguin Classics: de är som sagt charmiga för att de är just pocket. Och: papperskvaliteten! Den är vida högre än på svensk pocket, även sk. kvalitetspocket i det här landet.

Dune skildrar en framtid där datorer förbjudits, dessutom har man förbjudit fiat currency etc., det ska vara kontant betalning. Man har dock rymdfart -- som bedrivs genom att navigatörerna blir fjärrseende genom att ta en viss drog, melange, som bara finns på planeten Dune. Denna planet strids det om, det är basintrigen.

Man har därtill visst inslag av österländska vishetsläror, rätt mycket parafraserad Middle Eastern-kultur. Litegrann som Lawrence of Arabia i rymden, fast med en solid, egen underbyggnad i form av kulturer, språk etc. -- Herbert är som författare ingen Tolkien, han är mer som Asimov, lite torr, dock är romanens koncept fascinerande -- för det är ingen skinande blank framtid med politikpratande nihilister, det finns istället en andlig feeling som är great liksom, en arkaisk, tidlös-traditionell feeling.

Igår inspekterade jag Fidas nyöppnade loppmarknad vid Stora Robertsgatan och kom över

Knut Helskog: Helleristningene i Alta - Spor etter ritualer og dagligliv i Finnmarks forhistorie (1988)
Sture Linnér: Mulåsnan på Akropolis - Mitt Hellas genom tiderna (1996)
Adrian Goldsworthy: Antony and Cleopatra (Paperback, 2010)
Judith M. Brown: Nehru - A Political Life (2003)
Glenn Mitchell: The Chaplin Encyclopedia (1997)

Jag har redan slukat avsevärda delar av Linnérs bok och är fullkomligt begeistrad. Nu inleds jakten på hans övriga verk ...