Tråden om källhänvisningar (Harvard, Oxford, APA) [/Mod.]

Självklart. Jag tänkte mest på Oxford faktiskt. Men är det inte rätt ovanligt i Harvard ("et al" undantaget, det är en annan sak tycker jag)?

Jag har sett ibid användas både i Oxford och Harvard-systemet. Skriver du en c-uppsats med uppåt 100 noter med hänvisningar till ett tjugotal böcker tar det en jäkla tid att dubbelkolla samtliga innan man lämnar in. Bättre vara noggrann från början. Ofta har man kanske inte tillgång till alla böcker man använt heller. Brukar alltid vara några biblioteksböcker som någon annan ställt sig i kö på och som man då måste lämna tillbaka under arbetets gång.

Som nämnts tidigare är det harvard- eller oxfordsystemet som är praxis gällande källhänvisning vid avhandlingar på akademisk nivå. Välj ett utav dem, och gör för guds skull inget avsteg från vald metodik eller beblanda de bägge systemen.

Hur hänvisar man till NE på nätet? Det står ju aldrig något årtal på artiklarna. Fult att skriva u.å. överallt. Särskilt om det blir flera uppslag och man måste använda a, b, c och så vidare.

Harvardsystemet.

ämne-I:NE-Hämtad senast- länk-

alla webbadresser skall du ha tid och datum för när du har besökt den.

Zotero är bra. Personligen föredrar jag dock Mendeley som också är ett freeware-program. Kan laddas ner här: http://www.mendeley.com/

Har aldrig läst en artikel där någon har refererat till en internetkälla där de skrivit ut vilken tid de besökt sidan. Låter överdrivet petigt och har väl inget direkt intresse för någon läsare.

Ibid är precis som du nämner på väg ut och är enligt min mening bara irriterande att se som läsare - sparar heller inte så mycket plats jämfört med att skriva (Svensson et al 2003).

Är också lätt att något blir fel om man flyttat om i texten eller lagt in någon till referens emellan. Om man envisas med att plita in ibid bör man därför göra det genom någon typ av referenshanteringssystem (Mendeley/Zotero/Endnote) och välja en mall som använder sig utav ibid-utskrivning.

ehm jo, då du annars inte vet när du hämtade informationen. En webbsida kan ändras.

Självklart ska datum skrivas ut. Klockslag känns dock överdrivet, men det kan möjligen bero på vilken typ av källa som hänvisas till.

Varför blir du irriterad av ibid? I vissa lägen sparar man ju ganska mycket plats och får bättre flyt i texten genom att använda ibid. Exempelvis (Svensson & Lundqvist 2012, s. 123) som kan reduceras till (ibid., s. 145) eller bara (ibid.) om man refererar till samma sida i ett nytt stycke. Dock håller jag med om att man inte ska använda det i onödan, referera till exempel hellre till (Svensson 2012, s. 123-124) än (Svensson 2012, s. 123) och sedan (ibid., s. 124) i samma stycke. Dock är ibid mest relevant om man använder Oxord-systemet eftersom noterna ibland kan se ut såhär:

1. Svensson 2012, s. 123
2. Svensson 2012, s. 58
3. Svensson 2012, s. 256 osv...

Då är det bättre att skriva

1. Svensson 2012, s. 123
2. ibid., s. 58
3. ibid., s. 256 osv...

Det är väl en smaksak, men om jag läser något som är ibid:at och själva referensen står på sidan innan så kan man bli osäker på vad det egentligen refererar till varpå man måste gå tillbaka och titta vilket bara förstör läsningen. Om man är van att läsa vetenskaplig text så lär man sig också att hoppa över referenserna i läsningen om inte de är av särskilt intresse. Det blir alltså enligt mig inte bättre flyt i texten om det står ett "ibid" jämfört med ett "Svensson 2012".

Utifrån min erfarenhet stöter man i princip aldrig på ibid förutom i en del studentuppsatser. Det är dock möjligt att det ser annorlunda ut inom andra forskningsfält än de jag har koll på.

Förstår inte heller varför det är bättre att skriva som du gör i ditt exempel? Du sparar tecken, visst, men en läsare som ska kolla upp not tre måste först gå till not tre och läsa ibid, sen gå upp med blicken och läsa Svensson 2012, s 123. Istället för att direkt under not tre läsa: Svensson 2012, s 123. Det blir alltså lättare för läsaren om du skriver ut hela referensen hela tiden.