Citat:
Ursprungligen postat av SergioTacchini
Haha ok, det skulle du ha sagt för det förklarar saken. Vi har olika erfarenheter helt enkelt vilket jag tror beror på att du bor i Englands ghetto med stora influenser från den svarta kulturen och det kan inte jämföras med platser som alltid låg i förgrunden för stil och klass som Manchester där allt startade en gång och där kläder tillverkades.
Konstigt att alla huliganer jag träffat burit tennisbyxor som inte ska blandas ihop med joggingbyxor men det ordet är ju också populärt bland svenskar som inte ser skillnaden. Jag bara vet att du har bättre kunskaper än du vill förmedla här och om du har en personlig aversion mot Fila och Sergio Tacchini och tennismärken rent generellt så är det ok. De som är chav har inte råd med de märkena och bär ju Reebok och Adidas och Puma och Nike.
För att vara chav krävs ju också att man bär bling-bling och det ser man inte ofta bland huliganer medan invandrare och maffia-folk gärna bär en fet guldkedja och en svart t-shirt.
Du måste vara rätt ensam om att inte bära tennismärken under sommaren för trenchen blir väl lite för varm då. Det har ju helt klart med säsong att göra. Jag vet i alla fall att jag har mer stil än de flesta andra som bär samma kläder och samma märken och gärna svart mitt i sommaren fast de ofta inte klär i svart vilket få personer gör på grund av hudfärgen. I England är ju klimatet mildare än här vilket gör det möjligt att bära tennismärken längre under året jämfört med här.
Att bära såkallade huligan-märken behöver inte innebära att man är huligan men det har huliganer som du svårt att förstå. Dessa märken skulle vart nedlagda och borta för länge sen om det bara var huliganer som bar dem. Huligan-kulturen är ju hur liten som helst jämfört med alla de som också köper dessa märken för att man vill ha designer-kläder som är välgjorda och som håller. Det är knappast huliganerna som har en ensamrätt på dessa kläder.
Ska man tala om chav så kan man ju jämföra de med huliganer för det är ju knappast människor som är smarta som slåss för något så dumt som ett spel med en boll. I den kulturen förstår man ju att dålig uppväxt och frånvarande farsor är grogrunden vilket ni delar med alla chavs. Själv spelade jag tennis från barnsben på grund av en viss Björn Borg som förgyllde somrarna fem år i rad då han vann Wimbledon. Trots det så blev med tiden McEnroe också en favorit med sitt kaxiga beteende och de kläder han bar. Huliganerna satt ju uttråkade på sommaren utan matcher och slagsmål och såg på tennis från Wimbledon och började klä sig i de kläder som spelarna där bar. Det är rätt enkelt att förstå hur tenniskläder blev huligankläder. Priset har ju mycket med det att göra också.
Vad bär du nu under sommaren även om ni inte heller har någon?
Skicka gärna PM så kan vi snacka om huligankultur och egna erfarenheter och lite annat kul för den scenen roar mig trots allt och har jag sårat dig eller upprört dig så var det inte meningen alls.
Respekt!
Du ger mig ett jäkla besvär genom att skriva så långa poster. Eftersom det är så uppenbart att du läst dig till en del fakta men att du missförstått mycket, känner jag ändå att jag måste replikera. Att du sedan gissar och antar saker om mig som är helt felaktiga, det tror jag att alla som läser detta förstår. Jag betar av stycke för stycke i ditt inlägg. Men först måste jag säga att jag anser att titeln på denna thread är ganska missvisande. Lyckligtvis har man ändrat den och på så vis åtminstone en aning förtydligat vad det är alla skriver om här. Det finns för det första inget som heter huligan-kläder eftersom att vara huligan i sig inte talar om hur du klär dig. Jag ser tillräckligt med chavs varje helg på matcherna som gärna är med och stökar. De skulle definitivt klassas som huliganer men ändå inte räknas till scullies, dressers, football casuals eller vad du väljer att kalla det.
För det första bor jag inte i något ghetto och har aldrig gjort det. Jag är delvis uppvuxen i Sverige och delvis i ett helt vanligt arbetarklass/medelklass område i Midlands. Nu arbetar jag på kontor och har eget hus.
Allt startade som du säger absolut inte i Manchester (vad du nu syftar på). Hade du haft det minsta fotbollsintresse så hade du vetat att Man U var ett ganska mediokert lag på den tiden. Om det "startade" någonstans så var det i Liverpool då scousers spelade i Europa på slutet av 70-talet och början 80-talet. Även om jag vet att en del från Manchester gärna vill tillskriva sig själva en del i historien. De var helt enkelt copy cats precis som lads från alla andra städer.
Jag har heller inte som du skriver, aversion mot "tennismärken" eftersom jag har burit dessa kläder sedan jag var barn och tonåring på 70- och 80-talen. Det gör jag än i dag. Åtminstone polo shirts och tracksuit tops. Jag tycker det är trevligt att dessa märken har startat upp igen och blivit lätta att hitta igen. Nu får man istället jaga de mer sällsynta förgställningarna. Att du sedan tror att de skulle vara speciellt dyra är helt fel. Du kan få en ny ST eller Fila tracksuit för £40, vilket många gången är billigare än motsvarande adidas. Vet ej hur priserna är i Sverige men jag antar att de är liknande. Det finns därför inget som hindrar en 14 åring med Byrberry kopia på huvudet och skate skor att de också köper en ST tracksuit. Det var för länge sedan precis som du sa, dyra och svårtillgängliga märken, men inte längre.
Att vara chav är ett ganska missuppfattat begrepp. Även bland engelsmännen, och framförallt bland pressen och överklass/övre medelklass. Din beskrivning av en chav är som direkt hämtad ur Wikipedia, skriven och tolkad av en svensk. Det behöver absolut inte vara något bling med i bilden, även om det är relativt vanligt. Chavs kallar sig heller själva inte för chavs, precis som det inte heller var dressers som till en början kom att kalla sig huliganer eller football casuals. Det är ett ganska svårdefinierbar begrepp men en chav är helt enkelt ett nedlåtande ord på personer, ofta från förorten, som inte gärna jobbar, klär sig casual och beter sig allmänt stökigt och högljutt. Klädseln är oftast någon form av träningsbyxor, trainers och en sweat eller t-shirt. Killarna oftast i keps. De bilder du ser på internet är väl de mest karaktäristiska. Jag ser definitivt personer jag skulle klassa som chavs i wct byxor och olika former av tracksuit tops.
Som jag sa tidigare bär jag dessa märken men jag skulle aldrig drömma om att dra på mig ett par ST byxor till puben eller på match. Det upphörde för 30 år sedan. Däremot tror jag säkert att konceptet med att dra på sig hela overallen kommer tillbaka. Dock inte bland oss äldre. Jag förstår att det blivit lockande och inspirerande för en ung generation som sett det sista årtiondets romantiserande filmer.
Jag är mycket väl medveten om att det klädmode som växte fram kring fotbollskulturen på läktarna inte längre bara bärs av "huliganer". Här kan du lika gärna se en 70-åring i en Stone Island jacka som en som gärna försvarar lagets färger. Man ser dock ganska tydligt vem som är vem och vad de står för. Attityd och kroppsspråk säger mer än kläderna och helheten i klädseln visar ganska tydligt om du menar allvar eller om du bara bär enstaka plagg som du gillar. Majoriteten av de gamla gardet har också sedan länge slutat att vara involverade men de bär fortfarande samma kläder och följer sitt lag.
Fotboll är heller inte bara ett spel, det är en livsstil och den livsstilen är för mig intimt förknippad med de kläder jag bär. Från det vi vaknar på morgonen tills vi somnar på kvällen är fotbollen i centrum. Det är helt enkelt något som någon med din bakgrund aldrig kan förstå. Den diskussionen avstår jag från eftersom du ändå inte har något att referera till. Jag tatuerar gärna in mitt lag på kroppen men inte min flickvän. Mitt lag kommer följa mig hela mitt liv och det kan ingen annan konkurrera med förutom mina barn.
Cheers