Listan på svenska STASI-spioner finns, men namnen hålls hemliga

Du gör en vansklig tolkning däremot och bygger nästan hela din replik på just den tolkningen. Jag tyckte inte det behövdes kopiera hela texten då den stod just ovanför, mest för läsarens komfort, sen får du göra din egen lilla tolkning och fläka ut spydigheter bäst du vill.

Vem säger att harmlösa människor kommer att bespottas? Menar du alltså att STASI-arkiven ENDAST innehåller namn, och exakt ingenting om vad agenterna och spionerna gjorde? Om du läste inlägget nyss ang det aftonbladet skrev så förtäljde informationen från STASIs arkiv vad personen hade gjort.

Du gör alltså en antagning om att det inte överhuvudtaget står i STASIs arkiv om vad deras agenter och spioner utförde för uppdrag, du tror alltså att sådant inte öht dokumenteras, utan bara en lista på namn, helt utan anknytande information? Du bygger alltså hela ditt argument på detta antagande?

Ja, jag undrar egentligen vad Jan Guillou och Peter Bratt tycker om att öppna arkiven? IB-affären, som ju var århundradets avslöjande handlade ju om att folk hade fått sina liv förstörda just för att dom hängdes ut av SÄPO. Dom fick inte jobb som dom var kvalificerade för på försvaret bl.a för att dom ansågs vara en säkerhetsrisk. Dagens unga arga män som vill hänga ut hela världen har ingen aning om vad IB är för någonting. Dom var en våt fläck på sin mammas lår när det hände.

Jaså det handlade den om. Den historieskrivningen tycker jag att du bör propagera mer för.
Människor som anses vara säkerhetsrisker ska naturligtvis inte få jobba i försvaret oavsett hur kvalificerade de är, vad är problemet med det?

De verkliga intressen som står mot varandra är rimligtvis rikets säkerhet vs den enskildes rättssäkerhet. Man skall fråga sig om det finns en saklig grund för att släppa namn, finns det någon bra princip bakom? Principen att allt skall upp på bordet kan låta bra, men kan allt läggas på bordet, och kommer de som förtjänar föraktet mest också att bli de som föraktas?

I IB:s fall byggdes det upp ett informationssystem med säkerhetspolitik, utrikespolitik och inrikespolitik i oskön förening. Detta var givetvis djupt olämpligt om man därigenom inte klarar av att skilja på demokratiska, tillåtna meningsskiljaktigheter och rent förrädiska beteenden. Det finns mer än enstaka exempel på hur den granskningen spårade ur i övernit och också hur IB agerade inrikespolitiskt, mot alla vedertagna regler för externt och internt kontraspionage.

Jag håller givetvis med dig, om vi kan byta ordet anses mot är/var eller åtminstone kvalificera begreppet anses på något plan. Men det var IB:s och SÄK:s problem då som nu, detaljerad information om källor, tillvägagångssätt och hur man kommit fram till en uppfattning vill man oftast inte gå ut med.

Jag kan se två stycken fördelar med att öppna arkiven.

- Offren vill veta.
- Det finns ett strikt intresse för forskningen i nutidshistoria.

Mot detta ska vissa nackdelar ställas.

För det första. Det här är alltså andrahandsuppgifter som SÄPO har fått från amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Det är fråga om ett arbetsmaterial som inte kräver någon säkring av något slag. Det var ju aldrig meningen att de här uppgifterna skulle offentliggöras, 30-50 år innan internet fanns. Tillförlitligheten kan kraftigt ifrågasättas. Det finns ett ganska färskt exempel man kan dra upp: de sk egyptensvenskarna. Dom skickades till egypten på basis av rykten som CIA hade snappat upp. Är det säkert att dom är terrorister? Tydligen inte eftersom dom faktiskt frikändes!

För det andra: Dom här människorna har aldrig blivit misstänkta eller dömda för något brott. I alla andra sammanhang offentliggör man inte ytterst känsliga uppgifter om det inte finns en polisutredning i bakgrunden. Varför ska dom här personerna utgöra ett undantag?

ja vet i alla fall en spion som finns med . men det förnekas ihärdigt
men i dag borde dom som har ett öppet sinne kunna lista ut vad som hänt för att detta skulle kunna hända,
man bör fundera över varför en överste i flyget plötsligt blir brev bärare och lämnar provokativa brev till polska ambassaden,
det är så att vid denna tiden så hade försvaret och säkerhetstjänsten problem med läckor och ett antal okända spioner i Sverige, och man kan påstå ganska säkert att Palme var den viktigaste förrädaren just här, man kan konstatera det efter hans död då sovjetunionen plötsligt ger ut ett frimärke med Palmes bild på, visserligen bara ett en kopeks med om man har någon hum om övriga frimärken som getts ut i denna staten så fattar man sammanhanget, men det mest graverande är faktiskt den omständighet som öst tyska säkerhetstjänsten står för då man startar se egen mordutredning , dock lika framgångsrik som svensk polis. man kommer ingen stans men bara beteendet säger ju mer om Palme än någon utredning ,,
och om man sen ser till det uppdrag Palme hade så är det ju ganska klart att införa planekonomi i sverige och för det hade man en plan för dom så kallade löntagarfonderna, som gick ut på att köpa upp företag på börsen med företagens pengar som avtvingats dom i skatt,. sen företag som inte gick att förstatliga på detta sätt hissade man skatterna så det skulle bli omöjligt att behålla kontrollen, IKEA är ett sånt företag . men Rausin och Kamprad lyckades manövrera sig ur denna manöver ,,
i detta läge började sönderfallet i sovjetunionen att bli besvärande särskilt läckorna mellan säkerhets tjänsterna och då var ju Palme körd inte för att det fans någon risk för att han skulle bli åtalad utan mera för vad ett avslöjande kostat partiet, dessutom hade Palme omgivit sig med folk han kunde påverka justitieminister var ju en pedo och det gjorde ju att han hade full kontroll och det trodde han vist felaktigt att han hade över polisen när han ringde dit och meddelade vilka som inte skulle åtalas men det gick inte så bra i v Tyskland avslöjades tidigare en minister till premiärministern som spion och det fick det partiet att förlora ¨åtskilligt på alla fronter och det skulle troligen bli värre i Sverige, så frågan är vem som noterar orsak och verkan först partiets verkställde utskott eller säkerhetstjänsten, men en sak är säker något måste göras men att hitta en enskild polis eller militär är nog svårt bara det faktum att den utredning polisen gjort är så dålig bevisar i sig att det är sabotage som polisen utfört det kan liksom inte vara otur att all blir fel om det nu inte var så att det var det som var meningen, den stora frågan är om såssarna med partistyrelsen lyckas censurera eventuela listor

Alltså vad har du för jävla debatteknik egentligen? Hängdes ut av SÄPO? Hängdes ut, som i att offentliggöra för "allmän bespottning", som du skrev tidigare?
Under krigstiden med många Sovjetiska infiltratörer, spioner, agenter och dubbelagenter, så informerade SÄPO försvaret om personer som var säkerhetsrisker, där det misstänktes vara kommunistiska landsförrädare. Hurfan kan du jämföra dessa säkerhetsåtgärder bland SÄPO och försvaret, med att offentliggöra dokumenterade kommunistiska dubbelagenter och deras landsförrädiska spionagehandlingar? IB eller SÄPO hängde inte ut någon för "allmän bespottning", det var en intern säkerhetsregistrering. Men du försöker alltså sätta likhetstecken mellan dessa väsenskilda situationer och fall? Sitter du medvetet och fular dig genom denna falska retorik?
Du jämför alltså med att två journalister blev anhållna, misstänkt för brott, sedan släpptes, med personer som det dokumenterats att de var landsförrädare och deras spionageuppgifter?

Hur fan står det till hos dig egentligen?

Nej, SÄPOs åsiktsregistrering var nästan gulligt mild i jämförelse med den skada som en publicering skulle orsaka idag för berörda individer. SÄPO förhindrade att hippies fick jobb inom polis och försvaret. Men en publicering av stasiinformatörer skulle orsaka en betydligt större skada för berörda individer.


Jobbar du på SÄPO? Fattar du inte att det här inte är några dokumenterade spioner? Dom har ju aldrig blivit misstänkta eller dömda för något brott! Det här är överskottsinformation som CIA har snappat upp mitt i kalla krigets paranoia. Kanske ett telefonsamtal som någon har ringt. Jag lovar dig, att om 2000-talets jakt på terrorister är lite väl nitisk så var det inte bättre på 1960-talet.

Säkert finns det en hel del skumma filurer i materialet, men det är bara spionskvaller. Nödvändig information och nonsensinformation i en enda soppa. Ingenting som en åklagare någonsin har bläddrat igenom.


Jobbar du på SÄPO? Varför har ni hållit tyst i alla år om 900 dokumenterade landsförrädare? Det grova brottet spioneri som kan ge livstids fängelse. Och detta har ni hållit tyst om? En skandal.

Dom ska ta skada, oroas lida, men det viktigaste är brottspreventionen. Vi måste visa att förrädare förr eller senare kommer att avslöjas.

Problemet är att något brott inte har begåtts. Detta är själva kärnfrågan som ni verkar vifta bort med en axelryckning. Det var inget brott att lämna ut information om grannar eller vänner till stasi. Det var moraliskt vidrigt, men det som är moraliskt vidrigt är inte olagligt. Personuppgiftslagen ger oss ingen rätt att lägga ut information som är moraliskt vidrig. Dom här personerna har aldrig bett om att hamna i säpos register. Det är inte deras sak att försvara sig i media. Varför ska registren då vara offentliga.

Det fanns många saker som var helt lagliga för 30-50 år sedan. Det var lagligt att läsa barnporr eller att gå till prostituerade. Det var lagligt att bygga in blåbetong i husen. Det var lagligt att bära kniv på offentlig plats.

"Överskottsinformation som CIA snappat upp"?!?!

Pratar du verkligen om samma fyra kartotek, ett i Sverige och resterande tre kvar hos CIA, som på något sätt hamnade i USA när DDR föll?! Rätta mig gärna om det är så, för annars är du aningen snett ute.

Men visst, det som finns hos SÄPO är inte en fullständig beskrivning, är det det du syftar på? För att få en komplett bild av vem som gjort vad och hur personen värderades av DDR behövs alla delarna, men Sverige har inte ens bemödat sig att be om resten.

CIA har inte några "andrahandsuppgifter". De sitter på kopior av originalhandlingarna som var det östtyska utrikesspionaget HV A:s "nycklar", eller om man vill kalla det för "säkerhetssystem" som för eftervärlden kallas Rosenholz.

Underrättelsechefen Markus "Mischa" Wolf byggde upp en av världens främsta underrättelsetjänster och inom verksamheten var "källskyddet" viktigast att skydda. Därför byggde man upp ett kartotekssystem så att bara den som hade tillgång till kartoteken kunde säga vem "IM Si" och "IM Så" egentligen var. Bara den som har kartoteken kan hämta akter, rapporter och annat som hör till de olika agenterna. Bara med det så kallade Rosenholzkartoteken kan man berätta vilka som var Stasis toppagenter (HV A var en av Stasis avdelningar).

Tyvärr är det så att Sverige verkar ha klantat till sig. Vi har inte har fått ut alla delar som berör våra medborgare. Säpo har bara dessa:
http://www.bstu.bund.de/DE/Wissen/Ak...-Beispiel.html

Däremot har vi inte sett till att få ut de två andra kartoteken, som är de man kan avgöra om en person varit agent eller inte:
http://www.bstu.bund.de/DE/Wissen/Ak...-Beispiel.html
http://www.bstu.bund.de/DE/Wissen/Ak...-Beispiel.html

Även för den som inte kan tyska så tror jag att detta är en väldigt informativ video:
http://www.bstu.bund.de/DE/Archive/U...ive/_node.html