Vilken film såg du senast?

077 Bob Fleming: Vår man i Casablanca / A 077, sfida ai killers (1966): http://www.imdb.com/title/tt0060051/...m_flmg_act_106

En tidig James Bond-kopia och dom döljer det inte en sekund. Det här skulle nästan kunna vara en Bond-film, men Bond-filmen trots sina löjliga moment känns mer påkostade.

Actionscenerna här är om möjligt ännu löjligare än riktiga Bond. Givetvis är filmen rörigare än vad den borde vara också.

Gillar du riktiga gamla Bond kan denna film vara kul att se. Annars kan du lägga din tid på annat.

Betyg? 2,5 / 5

Suicide squad såg jag inatt, 8/10

Bor man nära Göteborg så visar Göta den Vita och Röda filmen på onsdag (23/11).

Ska du dit? Varje gång jag ser någon Kieslowski och kollar mina vänners betyg blir jag lika förvånad över att du inte betygsatt dessa på FT. Det är typ omöjligt att ogilla Blå och Röd om man ger Veronikas Dubbelliv en femma

Sköna Susanna och gubbarna (1958)

En biblisk historia återberättad i modern tid, nåja 1800- tal.
Om den sköna Susanna som baktalas och fördrivs från sin by.

Till råga på allt utgavs den för att vara komedi, riktigt rälig film på, i princip, alla plan.
Mycket närmare en etta än så här går nog inte att komma.

2- -/5

Har precis sett klart Mr.Church
Mycket sevärd och djup story

Lätt 5/5

SSF: Hell or High Water (2016) | 🌑🌑🌕🌕🌕 |

Två bröder i Texas börjar desperat råna banker för att rädda familjeranchen när pengarna inte längre räcker till för att behålla den. Den ena är en skild farsa som vill att hans söner ska ta över gården, den andra har nyss släppts från fängelset efter ha skjutit ihjäl deras gamla farsa som misshandlade hela familjen. Två motpoler - den ena ansvarstagande och den andra vårdslös, tillsammans måste de enas. Dem jagas dock av den envisa polisen Marcus som står med ena benet in i pensionen men beslutar sig att det här fallet måste lösas innan dess.

En besvikelse. Tyvärr. Ett par favoritskådisar, fina omdömen och en - om än inte speciellt originell - intressant story i läckra Texas-landskap hade höjt mina förväntningar rejält. Men alltför ofta känns det som storyn aldrig riktigt vill ta fart utan istället kastar regissören in musik varje kvart som får bli ett andrum när kreativiteten tryter. Visst är det bra musik som skapar en skön atmosfär till dem vackra landskapen, men ville jag se en lång musikvideo hade jag satt på MTV anno 1988. Storyn är uppenbart tunn när man synar den och regin är inte skicklig nog för att maskera bristerna.

Chris Pine har jag tidigare sågat jäms med fotknölarna, han är verkligen en högst ordinär skådis som borde hålla sig till nån medioker tv-produktion. Han är inte kapabel att bära en film och det syns tydligt här. Hans scener med hans barn är urtråkiga istället för att bära nån emotionell tyngd, och filmens klimax uteblir helt på grund av att han inte kan matcha Jeff Bridges så någon nerv uppstår. Ben Foster har jag däremot hyllat till skyarna och det är han som återigen stjäl filmen. Hans tragiska karaktär är den enda som är minnesvärd och har grymma scener som hans stand-off med polisen. Jeff Bridges är bra men karaktären får aldrig något djup trots ihärdiga försök.

Årets besvikelse! Skriven av Taylor Sheridan som också skrev Sicario (2015) som jag hade samma problem med - läckert foto och atmosfärisk men innehållet känns tommare och tommare ju längre den rullar. Vart är substansen? Det som höjer den från att vara en thrillerfilm i mängden? Inte här i alla fall.

Den enfaldige mördaren (1982)

Om en ung, mindre klok, yngre man i Skåne på 1930-talet, men också en historia om ont och gott.

Får omvärdera den här filmen rejält. När jag såg den hade jag massor med konstiga ideer om film, som jag nog vuxit ifrån (eller ersatt med andra konstigheter).
Den är riktigt välgjord och mångbottnad.
Synd att det tog över trettio år att förstå det.

Misstag, eller inte, men på slutet syns en Ford Capri, med vinyltak.

4/5

såg precis American Gangsters och tycker de va en bra film som är baserad på en sann historia!

9av10 möjliga poäng!!

The Place Beyond the Pines (2012).

Drama med en hel del oväntade vändningar rent dramaturgiskt, i alla fall om man som mig inte hade en aning om vad filmen handlar om innan man börjar titta. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om filmen. Det mesta, inklusive foto, musik och skådisensemblen, gör ett mycket gott intryck. Samtidigt är det svårt att säga annat än att det i brist på egentlig protagonist är manuset som har huvudrollen, och det är där skon klämmer. Är manuset bra, mellanjmölk eller dåligt? Jag vet faktiskt inte. Får kanske se om filmen igen innan jag bestämt mig. Å andra sidan var den så pass lång och långsam att jag inte vet om det är värt det.

Den hamnar väl på en 6/10 ändå. Sevärd, men sannolikt snabbt glömd.

SSF: Hacksaw Ridge (2016) | 🌑🌑🌑🌕🌕 |

Desmond Doss var sjukvårdaren som under andra världskriget räddade livet på närmare 100 sårade soldater och han gjorde det som vapenvägrare. Han var nämligen sjundedagsadventist - en kristen gren som hedrar lördagen som vilodag och har bibeln som grund för att leva sitt liv. "Thou shalt not kill" var det som Desmond hade i åtanke under sin tjänstgöring (ironiskt då hans gud själv dränkte miljontals människor och dessutom beordrade otaliga mord) och vägrade därför att döda. Först hånad och spottad på, men hans envisa övertygelse ledde till slut till hjältedom.

Vissa recensioner har kallat det skamlös kristen propaganda men det håller jag inte med om. Propaganda är att ljuga, det här hände på riktigt även om såklart ingen övernaturlig kraft skyddade Desmond utan han var en särdeles modig man (med en stor gnutta tur). Mel Gibson klarar sig bra från att trycka ner religionen i halsen på en utan berättar historien som den var. Men i slutet struntar han totalt i att vara subtil och fläskar på med övertydlighet - goda kämpar mot det onda och det goda har gud på sin sida och är därför oövervinnerlig... Synd, filmen klarade sig bra fram tills dess med att roa även en hårdnackad ateist som mig. Slutet lämnade dock en besk eftersmak.

Jag gillar uppbyggnaden med uppväxt, träning och slutligen krig som är välbalanserad. Kärlekstramset är acceptabelt, träningen där officerare och medsoldater försöker få honom att åka hem är intressant och kriget är ett långt frosseri i gore, eld och explosioner. Skådespelet är på hög nivå där Hugo Weaving briljerar och till och med Vince Vaughn fungerar. Inga större åsikter om Andrew Garfield i huvudrollen - han gör ett bra jobb men inget speciellt.

Mel Gibson är tillbaka! Och han är det med en måttligt inspirerande historia men framför allt omskakande krigsscener och stilsäker regi som bjuder på kvalitet och underhållning hela vägen. Den når inte upp till krigsgenrens giganter, men står fint på egna ben. Jag ser det som uppvärming till kommande stordåd från Gibson, förhoppningsvis dröjer det inte tio år till nästa film för han levererar alltid kvalitet och är värd sin plats i Hollywood.

Mr Church - Eddie Murphy är tillbaka! fin dramfilm om vänskap och kärlek till ens familj.
Filmen handlar om en ung tjej som bor med sin cancersjuka mor. Deras tillvaro förändras när de tar emot en personlig kock i hushållet och deras kärlek växer snabbt. 4/5