2015-09-19, 08:49
  #37945
Medlem
Harry-Greys avatar
Viaggio in Italia (Journey to Italy, 1954, BRD, 85 min)

Kortrecension

En rätt så obetydlig historia, där man verkligen måste anamma sig de små detaljerna för att utvinna någon som helst njutning. Även om det helt klart finns en hel del intressanta element i historien, så tycker jag tyvärr att det blir uppenbart att produktions bristfälliga ledning smittar av sig på filmens slutresultat.

Betyg: 3 (Det mest intressanta med Viaggio in Italia blir debatten om Rossellini's excellens eller ej.)

LÄS MER OM FILMEN PÅ MIN BLOGG : http://theshinbonepost.blogspot.se/2...taly-1954.html
Citera
2015-09-19, 08:57
  #37946
Medlem
Merwinnas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Harry-Grey
Viaggio in Italia (Journey to Italy, 1954, BRD, 85 min)

Kortrecension

En rätt så obetydlig historia, där man verkligen måste anamma sig de små detaljerna för att utvinna någon som helst njutning. Även om det helt klart finns en hel del intressanta element i historien, så tycker jag tyvärr att det blir uppenbart att produktions bristfälliga ledning smittar av sig på filmens slutresultat.

Betyg: 3 (Det mest intressanta med Viaggio in Italia blir debatten om Rossellini's excellens eller ej.)

LÄS MER OM FILMEN PÅ MIN BLOGG : http://theshinbonepost.blogspot.se/2...taly-1954.html

En 3:a på vilken skala då?

Jag har försökt se de där Bergman-Rossellini-filmerna tidigare, jag minns dem som ominnesvärda. Det är bara intressant ur filmhistorisk synpunkt, eller om man är intresserad av Ingrid Bergman som person.
Citera
2015-09-19, 11:35
  #37947
Medlem
NaSteffes avatar
Straight Outta Compton(2015)
Vilken jävla berg-och dal bana! Filmen om N.W.A uppkomst är nog det bästa jag sett i år. Jag är inte världens största fan av gruppen, men det var ju omöjligt att inte sugas med. Storyn lät en inte slappna av. Skådespeleriet var helt hundra och medlemmarna var verkligen typecastade. Allting skildras perfekt, det svåra stunderna, de bra stunderna. Karaktärernas dåliga och bra ( de bra är ibland obefintliga sidor). Jag vet inte riktigt hur jag ska få ut allt, men det är en skitbra film som jag rekommenderar till alla, oavsett om ni har en relation till gruppen eller inte.
5/5
Citera
2015-09-19, 12:50
  #37948
Medlem
Merwinnas avatar
"Pay the Ghost" från i år, med Nicolas Cage som en pappa som tappar bort sin son på en Halloweenmarknad. Alla föräldrars mardröm, alltså, som är lätt för alla föräldrar att leva sig in i. Pojken kommer inte till rätta, men både pappan och mamman börjar uppleva syner och tecken. Finns han någonstans och försöker kommunicera med dem..?

En hyfsad skräckhistoria med ett riktigt mysterium och en riktig förklaring, något man inte så ofta ser idag. Rös även till några gånger! :-) Slutet blev dock lite "för mycket av allt", och där rök en poäng eller två.

Förut så snygge Nicolas Cage hade för övrigt blivit... gammal. Men jag kollade upp hans ålder och fann att han är 50+ nu, så konstigt är det inte om det syns...

Ger den 7/10.
Citera
2015-09-19, 16:28
  #37949
Bannlyst
How to Draw a Perfect Circle En portugisisk film om en knepig kille som vill knulla med sin syster. Filmen är väldigt långsam och det händer inte speciellt mycket. Men han får till sist knulla syrran i alla fall.

3/10

Citat:
Ursprungligen postat av NaSteffe
Straight Outta Compton(2015)
Vilken jävla berg-och dal bana!
En medioker film om ett band. Precis likadan som de flesta filmer om band med skillnaden att det var negrer det handlade om den här gången. Det enda roliga var Snoop Dog.
__________________
Senast redigerad av pethom 2015-09-19 kl. 16:31.
Citera
2015-09-19, 16:51
  #37950
Medlem
Ghost.B.Cs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pethom
En medioker film om ett band. Precis likadan som de flesta filmer om band med skillnaden att det var negrer det handlade om den här gången. Det enda roliga var Snoop Dog.

Till exempel?
Citera
2015-09-19, 19:13
  #37951
Medlem
Neatlesss avatar
SSF: World War Z (2013.) Baserad på, eller snarare namne med, boken av Max Brooks. Ett zombieutbrott sprider sig explosionsartat över världen och vår hjälte Brad Pitt med familj hamnar mitt i blodbadet men lyckas fly. Nu är det upp till honom att resa runt jorden i jakt på en förklaring som kan vända utvecklingen och rädda världen.

Snacka om att missa öppet mål. Här har dom köpt rättigheterna till en lysande zombiebok som beskriver hur LÅNGSAMMA döda på ett vetenskapligt och trovärdigt sett kan hota mänskligheten, med perspektiv och händelser från hela världen. Och vad gör dom med det? Jo, ignorerar allt det intressanta. Ut byts långsamma zombies mot furiösa gräshoppor snabbare än Sonic som för tankarna till vampyrerna i I Am Legend (2007), vetenskapliga förklaringar snuddas det bara vid, känslan av samhällskollaps på olika nivåer lyckas dom inte förmedla utan allt sånt där avhandlas snabbt för att nästa actiondos inte ska vara långt borta - vi vet ju alla att biopubliken konstant måste matas med action (eller naket) för att inte somna. Till det lägger vi massiva omskrivningar av manuset och en produktion så strulig att slutet helt fick filmas om.

Det har gjort filmen ryckig, ytlig och tunn. Men likt förbannat är den underhållande. Brad Pitt har jag alltid tyckt varit en sköning som höjer varje film, här spelar han huvudrollen stabilt om än lite stelt och oinspirerat. Zombiesarna känns livsfarliga och skrämmande men jag hade velat se mer blod och gore, det är för familjevänligt för min smak. Dom har satsat krutet på massiva scener med flera tusen zombies i och det är ganska lyckat, ibland blir man imponerad. Klättervägg i Israel och zombies on a plane är två minnesvärda scener - tyvärr får dom sällskap av ett bollhav av klyschor. CGI-effekterna är bra i stor skala men på detaljnivå hade det kunnat vara bättre. Fotot är snyggt och musiken storslagen och man får en rätt go episk känsla ändå.

Besvikelsen över hur dom har fegat ur och gjort en plastig blockbuster när det hade kunnat vara så mycket bättre är enorm. Så mycket potential är outnyttjad men filmen står stabilt för vad den är - en snygg och underhållande actionfilm i rasande tempo. 3/5
Citera
2015-09-19, 19:15
  #37952
Medlem
Merwinnas avatar
"Altar" från 2014. Medioker spökfilm. Det börjar bra när familjen flyttar in i det stora gamla huset, som är perfekt för den sortens historier. De hittar igenmurade dörrar och gömda rum, och på internet hittar de otrevlig och mystisk information om de forna ägarna o.s.v.. Men spänningen tas inte tillvara. På slutet blir det bara det vanliga flåsiga jagandet, och twisten alldeles i slutet blir bara dum. Dessutom gör fokuseringen på de två kidsen, att filmen nog skulle vara intressantare för 11-15-åringar som kan identifiera sig med dem - än för vuxna.

Ger den 4/10.
__________________
Senast redigerad av Merwinna 2015-09-19 kl. 19:18.
Citera
2015-09-19, 21:34
  #37953
Medlem
bajsfittkorvens avatar
Ice age 2

Rätt bra uppföljare. Gillar alla karaktärer så det var ett kärt återseende


3/6
Citera
2015-09-19, 22:02
  #37954
Medlem
Merwinnas avatar
"Mary, Queen of Scots" från 1971. En kompetent, tidstrogen och påkostad skildring av Mary Stuarts liv. De riktigt starka, minnesvärda scenerna saknas dock, och särskilt Vanessa Redgrave spelar drottningen för "vanlig". Magin som står kring Mary Stuarts namn än idag - finns inte hos Redgrave. 30-talsfilmen med Katharine Hepburn i huvudrollen gjorde ett mycket starkare intryck på mig.

En ung Timothy Dalton är dock utmärkt som den veke och aningen feminine och bögige Lord Darnley, och Nigel Davenport är manlig, viril, hetsig och kraftfull som Lord Boothwell. Och Glenda Jackson, ful och frän och utan kvinnlig grace, kan mycket väl se ut och vara precis som Drottning Elizabeth I var på riktigt!

Ger den 7/10.
Citera
2015-09-19, 23:50
  #37955
Medlem
Catapillas avatar
Jag såg Intermezzo (1936) som var Ingrid Bergmans internationella genombrottsfilm.

Filmen är ett romantiskt drama om en äldre gift musiker som förälskar sig i en ung talang,
Det är kul att se Bergman i en tidig roll då hennes talang och karisma klart lyser igenom även om hon har spelat bättre i senare filmer och även Ekman fungerar bra här.
Det som tyvärr drar ned filmen för mig är att den bitvis är för melodramatisk och för teatralisk, egentligen inte mer så än mycket annat från denna tiden men jag har väldigt svårt för den typen av filmer och därför blir betyget:

5 / 10. Godkänt och inte utan kvalitéer men jag har svårt för stilen som sagt, jämfört med samtida Franska filmer känns den väldigt förlegad.
Citera
2015-09-20, 01:40
  #37956
Medlem
Lotsos avatar
Sicario (2015)

En självsäker kvinnlig polis ansluter sig till ett hemligt CIA-uppdrag som går ut på att ta ned en mexikansk knarkkung. Det visar sig vara ett jobb som skjuter hennes etiska och moraliska värderingar till bristningsgränsen.

Ungefär 10 minuter in i Sicario blir vi introducerade till en mexikansk familj. En fader som arbetar hårt vars son går på fotboll och vill spela med sin far. De äter frukost som alltid är ägg med en het kopp kaffe till. Sedan går dagen vidare med deras vanliga sysslor.
Denna familjen tar filmen och klipper till lite från och till under filmens gång. Till en början förstod jag inte alls vad regissören ville ha sagt med familjen till en början då de inte synts till igen på ett tag då andra scenen ändå är ganska snarlik första scenen. Det är inte fören slutet jag börja få pusselbitarna ihop och förstår den riktiga handlingen med denna filmen och dess riktiga budskap.
Jag kan tyvärr inte gå in på det då det såklart är en stor spoiler, så jag lämnar det med det så får ni bitar på det sura äpplet tills ni ser filmen själva.

Sicario är en film som fick ganska så bra beröm och en del hype efter sin premiär i Cannes detta året. Jag själv hade haft ögonen på den, främst via regissören, skådespelarna och en trailer som verkligen var nagelbitande.
Det hjälpte ju också att den fina berömmelsen filmen fick var något positivt. De är ju ganska så känt att filmer blir utbuade i Cannes. Jag såg väldigt mycket fram emot The Sea of Trees.
Jag kan med glädje säga att Sicario verkligen levde upp till MINA förväntningar. Jag har sedan dess när den kommit ut här i Sverige hört den fått lite mer svalare recensioner och jag kan se vart de kommer ifrån.

Bland annat kan det kännas att filmen inte riktigt känns sammanhängande i en stor röd tråd. Att den inte riktigt har en början, mitten och slut. Men filmer kan lyckas med detta. Sicario är en av de filmerna. Jag var investerad i handlingen och ville se vart som hände härnäst. Det är för mig alltid ett bra tecken. Jag kan också tycka att de olika scenerna ändå binder ihop säcken någorlunda i slutet, men som jag skrev i början. Filmen är egentligen något annat när du väl kommer ner i grunden till det och vad den egentligen är om.
Vad som också hjälper det är tre riktigt starka insatser från tre riktgit bra skådespelare. Benicio Del Toro har en stor roll här och det är sällan vi får se honom i en av huvudrollerna. Annars brukar han alltid spela skurken i en stor budgetfilm.
Emily Blunt har verkligen på senare år visat vart skåpet ska stå. Hon är en ledande kvinna i huvudrollen, och hon gör det verkligen extra bra i actionrullarna. Här har dem gjort henne något smalare än vanligt och inte lika sexig utan en mer "smutsig" kvinna. "One with the guys" så att säga. Josh Brolin är stört skön som alltid. Visserligen kan man säga han spelar sitt gamla vanliga jag i filmen. Men han gör det så förbannat galant och han är ju så jävla charmig och karismatisk att det är svårt att ogilla honom i vilken film man än ser honom i. Ironiskt nog återvänder han igen vid nästa biofilm nästa vecka.

Sidoskådespelarna dyker upp i korta scener i filmen och har inga större roller. Så som Jon Bernthal, Jeffrey Donovan och Victor Garber är mer eller mindre med i små korta sekvenser vid ett par scener och inte mycket mer.
Men filmen och manuset kräver inte mycket mer av deras karaktärer så det är inte så att de blir bort skrivna för att göra plats åt de andra mer, utan mer att i det skedet där berättelsen är i filmen behövs inte karaktärerna längre.
Lite synd när det gäller Jeffrey Donovan då jag verkligen gillar honom. Han borde få fler större roller i större filmer. Visserligen spelade han huvudrollen i serien Brun Notice, men jag vill gärna se honom i en storfilm i relativt stor roll. Diggade mustaschen han hade i filmen för övrigt!

Andra klagomål jag hört är att filmen är något förutsägbar och själva budskapet är gammalt och något vi sett förr.
Jag sagt det förr, säger det igen. Om en film kan ta något vi sett förr och ändå göra det till dess eget och komma iväg som ett bra budskap för filmen och ändå kännas komplett och originellt så har jag inga problem med klichéer som vi sett förr. Det är när filmer tar dessa klichéerna och inte gör något nytt med det. Det är då jag blir förbannad och uttråkad.

Däremot kan jag inte säga att filmen är förutsägbar. Där var flertals scener jag satt på helspänn och undrade verkligen hur tusan karaktärerna skulle komma ur den situationen eller vad som skulle hända härnäst.
Detta tack vare mycket bra redigering och musikval, samt uppbyggnad för scenerna. Favoritscenen för mig var när de skulle eskortera en mycket fullmäktig narkotika person i Mexiko in till USA precis vid gränsen. Där de körde i flera bilar och var på vakt hela tiden. Den scenen var helt fantastisk och jag satt seriöst och bet på naglarna.
Där är även en scen där en actionscen utspelar sig i en tunnel och filmningen här tillsammans med ljuset är toppenbetyg.

Det är också en riktigt snygg film att kolla på. Där är flera scener där karaktärerna befinner sig under bar himmel och det är som man ser på ett foto.
Nära slutet är där en scen då dem har militärutrustning på och glasögon man ser i mörkret med och det är precis vid sista solens strålar. Sedan klipper den till två olika kameror karaktärerna använder sig utav i mörkret för att se. Det var bara riktigt grymt och snyggt att se.

I sin helhet är Sicario en film som är rik på karaktärer men desto mer i sitt skådespel, fotot och såklart actionscenerna och spänningen den medför som är toppklass rakt igenom. Jag skulle ändå föredra Prisoners före denna som regissören Denis Villeneuve gjorde innan. Däremot tar jag denna vilken dag som helst över Enemy som inte alls gick hem hos mig.
Det är en film med många olika händelser i sig. Man kan till en början kanske tycka mycket av det känns slummigt och inte riktigt hänger ihop utan någon röd tråd. Men kollar man djupare in i filmen märker man att filmen egentlig handlar om något helt annat och budskapet desamma.
Vi får ju trots allt veta hemligheten i dess titel...

4 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt3397884/...ref_=hm_otw_t4

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=G8tlEcnrGnU
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in