The Guest (2014) av Adam Wingard med Sam Stevens och Leland Orser.
En amerikansk familj som förlorat sin äldste son i Irakkriget får plötsligt besök av en ung man som säger sig ha varit en nära kompis till den förlorade sonen. Familjen accepterar honom snabbt och välkomnar honom in i familjen och hemmet. Ganska snart börjar dock allvarliga vålds- och dödsfall ske efter att han dykt upp i området. Är han verkligen den som han utger sig för att vara och är det säkert att ha honom i huset?
Jag gillade filmen, även om den innehöll några mindre klyschor som att den yngre sonen är utstött och mobbad (såklart) och så löser man detta på ett väldigt våldsamt sätt (såklart). Det jag gillar med filmen är dels Sam Stevens i huvudrollen då han gör ett väldigt bra jobb – sättet han ler på när han spelar litegrann en ulv i fårakläder gör han det bra, tycker jag – och dels råheten och det brutala våldet med allt blod som uppstår mot slutet uppskattar jag verkligen. Vågat och modigt av manusförfattaren och regissören att berätta en sån här typ av historia. Möjligen att Stevens karaktär lider lite av det jag nyss klagade på i Vargarnas pakt, nämligen att han är för bra för att vara sann. Iofs är väl hans skicklighet av det militära slaget, typ att slåss och skjuta och dylikt vilket kanske är förståeligt och inte så konstigt egentligen. men det störde mig lite att han var närapå oövervinnerlig.
I likhet med Vargarnas pakt är det också mer action och fightscener i den här än kanske vad man skulle förvänta sig att en ren thriller eller rysare skulle innehålla. Men i båda fallen är de väldigt underhållande fram till slutet, och mer kan man väl inte begära av en film. Tackar än en gång för tipsen jag har fått av Lotso och Rakii. Det har varit intressanta och sevärda filmer jag sett hittills.
Betyg: 3.5/5
En amerikansk familj som förlorat sin äldste son i Irakkriget får plötsligt besök av en ung man som säger sig ha varit en nära kompis till den förlorade sonen. Familjen accepterar honom snabbt och välkomnar honom in i familjen och hemmet. Ganska snart börjar dock allvarliga vålds- och dödsfall ske efter att han dykt upp i området. Är han verkligen den som han utger sig för att vara och är det säkert att ha honom i huset?
Jag gillade filmen, även om den innehöll några mindre klyschor som att den yngre sonen är utstött och mobbad (såklart) och så löser man detta på ett väldigt våldsamt sätt (såklart). Det jag gillar med filmen är dels Sam Stevens i huvudrollen då han gör ett väldigt bra jobb – sättet han ler på när han spelar litegrann en ulv i fårakläder gör han det bra, tycker jag – och dels råheten och det brutala våldet med allt blod som uppstår mot slutet uppskattar jag verkligen. Vågat och modigt av manusförfattaren och regissören att berätta en sån här typ av historia. Möjligen att Stevens karaktär lider lite av det jag nyss klagade på i Vargarnas pakt, nämligen att han är för bra för att vara sann. Iofs är väl hans skicklighet av det militära slaget, typ att slåss och skjuta och dylikt vilket kanske är förståeligt och inte så konstigt egentligen. men det störde mig lite att han var närapå oövervinnerlig.
I likhet med Vargarnas pakt är det också mer action och fightscener i den här än kanske vad man skulle förvänta sig att en ren thriller eller rysare skulle innehålla. Men i båda fallen är de väldigt underhållande fram till slutet, och mer kan man väl inte begära av en film. Tackar än en gång för tipsen jag har fått av Lotso och Rakii. Det har varit intressanta och sevärda filmer jag sett hittills.
Betyg: 3.5/5
