Vilken film såg du senast?

Såg Assault on Arkham på Netflix. Gav en ganska bra hint om hur jag tror att Suicide Squad kommer bli. Anyways, den var ganska bra. Inte i närheten av Mask of the Phantasm eller The Dark Knight Returns, men den var klart underhållande.

American Hustle - 2013

Det var ett tag sedan jag såg något med Christian Bale, som tillhör mina favoriter vad gäller skådespel. Som Batman är han suverän, men gillar även hans insatser i filmer som American psycho, The machinist, The prestige och Harsh times. Och man blir inte besviken på hans agerande i den här filmen heller - tvärtom kan jag hålla med Janne på Discshop att han stundvis gör en "De Niro". Men hur är filmen i sig?

Som hantverk är den nog så perfekt en film kan bli. Alla roller passar som handen i handsken eller skon i koskit, och även jag blev nog lite kär i Amy Adams karaktär. Musiken är fantastisk, och även om jag inte fanns till på 70-talet, så känns det som att man fångat årtiondets puls väldigt väl. Skön humor - kanske inte direkt så att man skrattar en enda gång, men man känner för att göra det!

Filmen har ett ganska lågt tempo, och är säkert seg enligt många. Själv var jag vid betraktandet av filmen själv ganska seg och trött (och bakfull), något som antagligen påverkar mitt omdöme. Men jag får skylla mig själv, man ska inte se filmer som klassas som "drama" när man inte är totalt lagd för det. Det gäller visserligen dom flesta genrer.

I vilket fall som helst får jag ge filmen 7/10 - betyget hade säkert blivit högre om jag själv varit piggare vid skådandets stund.

PS. Jag blev något förvånad över att se hela två stycken skådespelare från Boardwalk Empire i filmen! Dessa är Jack Huston och Shea Whigham. Hur kan det komma sig? Minns så var fallet i en kort scen i början av Seven psychopaths också, där man kunde se Michael Pitt och en till från nämnda serie. Vad, varför och hur?

Jag, Tarantino och Kermode mot världen låter inte helt fel faktiskt. Ne men filmen har en liten fan-base vet jag. Hade det inte varit en remake på just Godards film, är jag rätt säker på att fler skulle ge den en ärlig chans.

Varför vad? Undrar du varför det är skådespelare i en film?

Dallas Buyers Club (2013)

Förväntade mig något mycket mörkare men det här var grymt ändå. Matthew McConaughey är otroligt bra och hade man inte redan sett True Detective hade man väl blivit helt golvad. Leto gör också bra ifrån sig och det är första gången jag sett Garner göra något bra. Utöver skådespelet så är det miljöerna som är så sjukt bra. Inget att klaga på vad gäller manus, musik eller kameraarbete så jag är nöjd.

4/5

Hur kommer det sig att dom plockat in från just Boardwalk Empire?

Blitzkrieg 7/45

The Monuments Men (2014)

Några, mestadels gamla, amerikanska män åker till Europa i slutet av kriget för att rädda konstverk. Utvalda tack vare sin expertis.
Väldigt klyschigt men visst, det här skulle väl kunna fungera. Dessutom så medverkar skådespelare som John Goodman, Bill Murray, George Clooney, Matt Damon och Kate Blanchett. Det är nästan så att det inte ska gå att göra en riktigt dålig film när alla de här medverkar, men jodå, det går.

Innan jag sågar filmen nämner jag det positiva. Dels musiken, där stycket som upprepas med lite variation är riktigt bra, dels stämningen där de verkligen lyckats framkalla en illusion av att vi faktiskt befinner oss i andra världskriget i mitten av 40-talet.

Och nu det negativa. Att Matt Damons karaktär inte kunde franska var halvroligt. Första gången. Inte andra. Inte heller tredje, eller fjärde, eller femte. Att man har så många olika karaktärer och därmed sidohandlingar försämrar filmen något oerhört då man inte lyckas ingiva någon slags känsla för någon av karaktärerna, möjligtvis med undantag för George Clooney som ändå får sägas spela huvudrollen.

Donald tror jag han som var dum i huvudet hette, han beger sig alltså till Brügge för att rädda något kyrkligt konstverk när de onda nazisterna dyker upp för att ta det till Tyskland. Han gömmer sig bakom en pelare i kyrkan men en av de onda nazisterna verkar ha upptäckt honom. Så Donald skjuter honom när han väl dyker upp inom räckhåll för hans pistol. I ARMEN. I ARMEN?! Jävla dumskalle. Nazisten svarar med två skott i bröstkorgen och snipp snapp snut så var Donalds saga slut.

Sedan tramsar någon fransos runt med John Goodman och först skjuter Goodman nästan ihjäl fransosen, men istället blir det senare så att de är helt oförståeligt oförsiktiga i krigsområden under andra världskriget. Då får de fan skylla sig själva om de dör.

Bill Murray och hans kompanjon börjar snyfta när de spelar upp något på sin grammofon och om man hade lyckats med att skapa känsla för karaktärerna så hade det varit väldigt sorgligt. Nu är det bara antingen intetsägande eller löjeväckande. Eller både och. Skämten som man får stå ut med titt som tätt genom hela filmen är inte särskilt roliga.

Många konstiga uttalanden också; Donald säger till exempel att han tycker att det är konstigt att han känner sig som mest levande, nu när han befinner sig mitt bland krig och död. Ja herregud, vad konstigt! Verkligen! Nästan värd en whoco. Matt Damons karaktär säger "I do love my tie", vadå "MY tie"? Du fick den för en halvtimme sedan för att du var dåligt klädd. Nej, det här var riktigt uselt.

2/10

Barefoot Gen 2 (1986)

En uppföljare till anime-filmen om Gen Nakaoka, en pojke som överlevde atombomben mot Hiroshima. Den här utspelar sig tre år senare (och släpptes även tre år efter den första filmen) och skildrar Gen och hans adoptivbror Ryuta när de lever i efterkrigstidens Japan innan man hunnit återuppbygga i någon nämnvärd omfattning. De träffar en grupp föräldralösa barn och hjälper dem att bygga ett nytt hem efter att en tyfon förstört deras tidigare hem.

Inte riktigt lika tragisk som den första (eftersom den ju utspelar sig i fredstid), men det är naturligtvis inte någon komedi för den skull.

Betyget blir 7.5/10 eller 4/5 på Filmtipset.

Gunnar Goes Comefortable. Dokumentär film om en norsk man som präglas av en jobbig uppväxt och inte känner sig bekväm i sin personlighet. Spenderar livet med brudar, alkohol och andra saker för att få kickar.

För att lära sig leva så drar han till Indien för att gå i terapi, "the radical stuff".

Filmen är gjord med en 250 kr kamera som han haft med sig så allt är äkta, verkligen värd att se! Känner själv Gunnar så för mig var den jävligt intressant!


5/5

Helvete vad bra den var! Gere är som du säger helt fantastisk. Gillar verkligen allt med den här filmen.

9/10

Såg också Assault on Arkham nyligen och blev faktiskt ganska positivt överraskad! Roligt samspel samt annorlunda infallsvinkel att följa vad som egentligen är rätt generiska skurkar med Batman som sidokaraktär. Om Suicide Squad görs i liknande stil, med vissa förbättringar såklart, tror jag att den kan bli rätt bra! Hur som får filmen 3.5/5 av mig i betyg.

Romper Stomper

Rå och brutal film som handlar om ett gäng nazist skinheads i Melbourne som har som nöje att dricka öl och misshandla vietnameser.

Russel Crowe i huvudrollen som skinhead ledaren Hando blev hans stora genombrott för omvärlden då filmen blev rätt omtalad när den kom 1992.

Riktigt grym gammal kult klassiker och helt klart den bästa skinhead filmen jag har sett.

4/5