Engelska låter häftigt och svenska låter töntigt? [Svenskars relation till engelska]

Tack för ditt åskådliga exempel på varför svenska kan förefalla töntigt eller se lite töntigt ut. Eller det kanske är så att du skriver på någon sorts dialekt?

Det framgår inte riktigt om du har flyttat eller om du talar flytande. Jag utgår från det förstnämnda eftersom ingen människa som misshandlar en skriven text på det sätt du gör är kapabel att tala något språk flytande.

Såvida du inte skriver på dialektal svenska förstås!!

Det var så lite så

Ett annat exempel är vilken skillnad kommentatorer kan låta på svenska och engelska, engelska låter intressant och catchigt medans svenska låter tråkigt och töntigt. Brukar alltid reagera just på idrottsevenemang att de låter så sjukt fjantigt, bortsett från språket så älskar jag sverige

Det är nog snarare en indikation på att du är långt mycket sämre på engelska än du tror.

Snacka om stereotypt exempel på den engelskfixerade svensken ...

Detta låter ganska rimligt. Jag har tänkt på att man ju mer av ett språk man kan, desto mindre tänker man på hur det låter. Om någon skulle fråga mig hur mandarin låter skulle jag härma med de ljud jag uppfattat av mandarin, det vanliga ching-chong. Skulle någon däremot fråga mig hur tyska (eller svenska för all del) låter skulle jag inte kunna svara på samma sätt eftersom jag kan språken och uppfattar dessa som annat än bara ljud. Jag vet med andra ord egentligen inte hur dessa låter.

Kan det helt enkelt vara så att personer med sämre engelska uppfattar språket som tuffare än folk som verkligen kan det?

Det ligger mycket i det du säger. Man hör ofta saker som att franska är vackert och poetiskt, men för mig (som talar det) är det inget speciellt, utan ett "kommunikationsmedel".

Som barn och ungdom tycker man väl mest att engelskan låter häftig för att den är modersmål för de flesta i USA.

Engelska är dock egentligen ett ganska fult språk, fattigt på ändelser och med "orena" ljud.

1. Trots brist på ändelser lånar engelskan glatt ut sitt plural-s till svenskan.

2. Det där med »orena« var onekligen värt citattecken. En gång i tiden skickades lärare kors och tvärs i Sverige för att allmogens barn skulle lära sig av med orena ljud, som antogs vara skadliga för talorganen. Läspljud är väl inte orenare än andra fonem. Tonlöst s är rent bara i ett avseende – rensat från stämbandsljud.

Med "orena ljud" gissar jag att du menar att (standard)engelskan har en massa konstiga diftonger och ganska få enkla vokalljud som de vanliga som återfinns i de flesta andra språk, t.ex. [a] och [e].

Men varför ändelser skulle göra ett språk vackert förstår jag inte.

Tja, det är en personlig sak, men jag anser att syntetiska språk är vackrare än analytiska

Det är ett par decennier sedan jag studerade fonologi, men om jag minns rätt är det så att det finns åtta "rena" vokalljud som är internationellt erkända, och alla dessa används i svenskan. Engelskan däremot har en massa som ligger mittemellan.

Det är nog en sanning med modifikation. I många svenska dialekter finns ju diftongerade eller frikativiserade uttal av t.ex. /ʉ/ respektive /i/.