Fan det känns som att mitt liv står stilla just nu, jag har inte gjort någonting sen jag berättade sanningen bara suttit i mitt rum hela dagarna!
Hur fasen skall man gå vidare med sånt här? Jag tror inte ens det blir bra om hon tar tillbaka mig och förlåter mig, det kommer kännas helt krystat och fel!

Jag kan inte heller tänka mig börja leta efter en ny flicka framöver

Har funderingar på att hoppa av på det universitet jag studerar på nu och flytta till en annan stad och börja studera på en utbildning jag blev antagen till häromdan, bara för att komma ifrån... Jag tycker inte på något sätt synd om mig själv, är mer helt apatisk och mållös för tillfället och vet inte riktigt hur jag skall gå tillväga för att få en normal vardag igen...