Hela Afrika VS ditt barn.

Ditt resonemang håller inte. Måste jag känna till en fix gräns för att fatta att 900.000k människovärden står över 1 människovärde+[personliga känslor för det människorvärdet]? Nej.
Lyckligtvis har ingen indikerat detta.
Jag garanterar dig att mitt förnuft alltid kommer vara avgörande när det gäller bedömning av situationer vilka kräver en omfattande grund för moraliska val. Min fråga till dig: Går du alltid in i situationer med attityden att nå vad du vill ha utan att ta andra människor i åtanke och helt enkelt placera dina drifter (känslor) först? Är du en sådan där jobbig jävel som tränger dig före i led, kör mot rött och pruttar öppet bland folk?

Jag tänkte väl det.

Ja, det måste du faktiskt. Du medger att du hellre offrar EN annan mot en familjemedlem. När blir brottet värre?

Jo, du! Du blandar in människors lika värde, vilket jag kan skriva under på. Men det har ingenting med debatten att göra.

Innan tyckte jag bara att du var ungdomligt naiv, nu bara korkad faktiskt. Vad i hela fridens namn har allt detta med saken att göra? Att man gör ALLT för sina barns välmående är väl inte samma sak som att vara en arrogant armbågsknuffare. Du måste få in i din skalle att detta över huvud taget inte har med människors lika värde, moral eller avsaknad av samvete. Ditt förnuft kommer säkerligen alltid att råda, men dina värderingar kommer att uppdateras, det garanterar JAG, och jag vet att jag har rätt! Bara en förälder förstår detta.

Två båtar håller på att sjunka, det behövs dra åt en mutter i botten på båten för att den inte ska ner havet och döda alla. I den ena vet du att det finns 10.000 människor du aldrig har mött. I den andra "bara" ditt barn. Till vilken båt simmar du med din skiftnyckel?

Ok. Jag skriver det här igen: Givetvis tar man med sina personliga känslor i ett sådant här dilemma. Om det stod mellan min mor och en främling hade jag givetvis valt att min mor får leva och främlingen dö. Samma sak med mitt barn. Förmodligen även om det var tio främlingar på spel. Men nu rör det sig inte om 1 eller 10, nu rör det sig om en hel kontinent. Och, som jag också har skrivit åtskilliga gånger, var gränsen går kan väl för Guds skull ingen svara på - men det är en självklarhet att 900.000.000 människor går långt över den.

Ironiskt nog så handlar det uppenbarligen inte om ditt barns välfärd, utan om din egen tillfredsställelse. Ni/du säger att anledningen till varför ert barn skulle få överleva framför en miljard människor, är för att ni inte känner främlingarna i Afrika men älskar era barn. Det handlar därför inte, på något plan, om att barnet förtjänar livet eller förtjänar det för att det är ett barn/ditt barn - det handlar bara om dina personliga känslor. Anledningen till varför du svarar som du gör är för att du anser att svaret hade tillfredsställt dig mest.

Med den logiken i ryggen, agerar du likadant i andra situationer?
Ni rättfärdigar en åsikt som är grundat i mål om personlig tillfredsställelse.
Ingen aning. Hade det däremot varit samma förutsättningar men med 900.000.000 människor i den ena båten och mitt barn i den andra så hade jag inte tvekat. För den sakens skull betyder det inte att jag inte hade ångrat mitt barns död eller att jag inte hade mått dåligt över det efter.

Jag uppmärksammar Ers/Roccs post (som ignorerades): [#786]

de e ju inte så att afrikanerna gör någon nytta direkt..
De dör miljontals människor runt om i världen hela tiden, det väcker inte många känslor alls för mig. Ibland kan det tillåmed vara av komisk art.

Var går din gräns då Erik, exakt alltså?

Vi vet hittills att den går någonstans mellan 900 miljoner och hela världen.
Tycker du inte själv att du är rätt sjuk som ö h t drar en gräns för att offra det mest värdefulla i ditt liv? På samma sätt som du tycker andra här i tråden vore dåliga föräldrar för att de själva skulle vara beredda att offra sitt barn. Inget ont om dig, men det känns som du inte är tillräckligt stabil för att vara med i debatten..

Till skillnad från de flesta i debatten är jag förälder, och har därmed helt andra premisser. Jag är övertygad till 100% att de flesta kommer att resonera annorlunda när de blivit äldre och själva fått barn. Jag önskar att TheGoodDoctor kunde stanna kvar på FB till den dagen han själv får barn så vi kan ta diskussionen igen. Jag lovar att jag inte ska säga Vad var det jag sa!

Att förklara obegränsad kärlek är knappst ett tecken på instabilitet, snarare tvärtom. Sedan borde du passa dig för att anklaga någon annan för detsamma med tanke på ditt resonemang i en viss annan tråd. Där om något ser vi tecken på hur en instabil resonerar.

Vidare har jag inte ens dragit en gräns, inte heller har jag mig veterligen moraliserat kring andra föräldrars beslut. Vad jag vet har fortfarande ingen förälder här gått ut och sagt att de valt att offra sitt barn före afrikanerna. Men om någon hade gjort det hada jag funnit det märkligt.

Detta citat nominerar jag till Hall of fame här på FB över det mest korkade jag någonsin läst. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Jag vet att du har barn, du har klargjort det ett antal gånger vid det här laget, och det är någonstans i just det klargörandet som jag finner dig instabil i denna fråga. Det blir sida upp och sida ner om hur mycket du älskar dina barn, fiske vid havet, livskvalitet osv. Det är inte alls konstigt att du älskar dina barn, medan jag finner det märkligt hur långt du skulle kunna vara beredd att gå för att bara rädda ett av dem. T o m som att kallblodigt hugga ner tusen kvinnor och barn med en gammal kniv. Jag tycker det luktar psykos lång väg

Dessutom har du ju faktiskt dragit en gräns. 900 miljoner är ok, men om det gällde hela världen skulle ni dela på pillret och somna in tillsammans. Det står skrivet så svart på vitt, signerat av Erik1974.

OT: Vad tänkte du på gällande mig? 911 någonting eller vad? Jag blev nyfiken på vad du menade.

Håll i hatten vad dramatisk man kan vara.

Det handlar inte om att rädda sitt barn.
Frågeställningen: Den djupaste smärta och saknad man kan känna kommer
antingen drabba dig ensam eller tusentals andra människor. Mitt ställningstagande grundas på att det får finnas gränser på
hur fruktansvärt själviskt man får agera.

På er låter det som att den egoistiska normen är något att vara stolt över.

Jag tror att hela världen hade funnit det märkligt när de läst dagstidningarna
om hur en person valt att offra tiotusen familjer för att sin egen skulle få vara kvar.
Mao , Pol pot o Hitler i alla ära men...

Säg så här, om mitt (högst) eventuella framtida barn skulle vara mongoloidt så skulle jag mer än gärna "offra" det till förmån för alla Afrikaner.