Varför du sa NEJ till WoW....

Ett WoW med mycket blod, och coola dödsanimationer som i AoC skulle verkligen vara störtcoolt. Fast då skulle dom bli tvungna att höja åldersgränsen, och då skulle många föräldrar inte köpa spelet till sina småttingar.

Lemasive, kan inte du starta en tråd med rubriken "Hur vill DU att ditt dröm mmorpg ska se ut?", där du själv ger din egen syn på saken?

Pissig grafik, pissig "story", en massa fjuniga 14-isar som avgudar spelet (pissiga skitungar).

Visst kan man säga att WoW både räddade branschen och förstörde den. Genom att få in mer folk så får man fler intresserade att investera i att utveckla ett mmorpg. Men samtidigt är risken att dom mest tittar på pengarna Blizzard drar in och mest försöker kopiera dom. Men jag tror det mest är en fas som genren går igenom. Redan nu börjar flera spel som går ifrån wow-stuket närma sig release. På rak arm kommer jag på Fallen Earth och Darkfall men jag har för mig att det finns ett par till även om jag inte minns några namn just nu.

Jag håller delvis med. UO var det som fick in mig i MMO-svängen då jag som stort fan av Ultima-spelen i mina tidiga år fanatiskt följde dess utveckling. Det var dock inte förräns EverQuest släpptes som jag började spela på "allvar", UO var det mest spela någon timma då och då och PvPa som gällde.

EQ var ett bra mycket mer tidskrävande spel om du ville lyckas med något, och världen kändes enorm på ett sätt som inget annat spel ännu har lyckats med. I EQ skippade jag dock helt PvP-biten och gav mig in på hardcore-rädande, något som faktiskt fungerade här då det i stort sett alltid fanns något att döda. Att tävla mot andra gillen om targets gav en adrenalin-kick, och känslan av att lyckas döda något i ett spel där gillen inte delade med sig av sina strategier fritt var bra mycket mer tillfredställande än något jag lyckades med under mina år i WoW.

Strax innan WoW kom så införde EQ sina första instanserade zoner, vilket dödade mycket av glädjen med rädandet. Samtidigt som det givetvis underlättar för folk med jobb/familj att slippa campa mobs så tog det bort nästan hela tävlingsmomentet. WoW hade ju som bekant samma system och det har blivit normen numer, vilket jag tycker är synd.

När WoW kom så hade vi även EQ2 som kom en månad och till skillnad från WoW var mycket mindre användarvänligt och tidskrävande. Det krävdes en grupp för att kunna levla alls i stort sett då solocontent knappt existerade. Jag testade bägge men då alla mina vänner hamnade i WoW så blev det så även för mig (Där hade vi den biten ja, man går dit ens vänner spelar oftast). Här var allting extremt användarvänligt med stora ! som visade var du hade quests m.m, du kunde ta dig 1-60 solo med vilken klass som helst utan problem (kändes t.o.m snabbare än att göra det med grupp förutom vissa levels då det fanns någon dungeon som kunde vara värd att grinda för exp ala SM Cath) och det innebar även att folk inte BEHÖVDE lära sig spela sin klass när de nådde till maxlevel, vilket var den första riktigt stora negativa skillnaden mot EQ/EQ2.

Denna användarvänlighet och enkelhet att kunna levla till maxlevel, och även instans-funktionen, drog till sig en helt ny generation spelare till MMO-scenen, som tyvärr gjorde att WoWs community överlag var fullt av "whiny kids" även om det givetvis finns många undantag för detta, alla som spelade/spelar WoW är inte idioter, långt ifrån. Dessa drog även med sig en helt annan inställning till "spoilers" än vad som tidigare varit fallet i EverQuest, där som jag nämnde innan folk höll tyst. Det är detta ihop med alla addons som förenklar allting till en alltför stor grad som förstört scenen om något, inte spelet i sig då det finns mycket bra idéer i WoW och en hel del intressanta bossfighter.

Strax efter TBC släppts och jag tröttnat rejält så gick jag över till EQ2 återigen. Dom hade då, pga WoW, förenklat spelet på väldigt många sätt.. Symboler för att vissa questgivers, väldigt mycket solo-content och kortare levels överlag osv. Dock så märkte jag när jag gav mig in i räd-spelet även där att den biten levde kvar från EQ, vilket fick mig att uppskatta det klart mer. De hade även kvar biten med öppna dungeons, även om det var blandat med instanser. Dess community var även klart bättre än det i WoW, att köra pugs t.ex innebar i 9 fall av 10 att du spelade med folk som visste vad dom gjorde medans det i WoW snarare är i 0.1 fall av 10. Jag gjorde sedan en comeback i WoW (återigen pga vänner) i våras och det var till en början rätt skrattretande hur enkelt alla addons och videos/strats som finns tillgängliga gör spelet.

Nu blev det en massa babblande utan att komma fram till särskilt mycket.. Har under dessa år testat en hel del MMOs förutom de jag nämnt här såsom Vanguard, EVE, Shadowbane, AoC, WAR m.fl men aldrig 'hardcore' så känner inte att jag kan gå in på dom. Vanguard försökte åtminstone att återgå till det som gjorde EQ så bra till en början men missköttes och var alldeles för buggigt för att slå. Det jag kommit fram till hursomhelst är att det är snarare den instansering utav rädmobs (men till viss del även av gruppcontent, öppna dungeons med plats för flera grupper är bra mycket roligare) och den nya generationens tänkande och till viss del agerande (och nej, inte alla individer från denna generation) som "förstört" den än spelet WoW i sig. Det som varit mest underhållande har varit känslan när man efter dagar/veckors hårt arbete äntligen lyckas döda något genom gillets eget trial & error.

jag spelade/spelar warcraft III istället

Försök inte låtsas som om det inte finns massor av supergear att få genom att göra en end game raider. I arena tillhör också det bästa gearet de största nördarna så man verkar ju iaf tjäna på att köra hardcore. Själv gillar jag welfare epics

Jag såg ganska snabbt att nästan alla(finns undantag) som började spela utvecklade nån form av "tönt"-personlighet. kunde säga farväl till en handfull vänner som efter att dom började spela det runt 2005, eller när det nu var, inte har brytt sig om något annat sen dess.

Det finns en massa super gear.. men alla kan fåtier6 om dom vill och har tillräckligt mycket fritid.
+ att du kan köra heroics och skaffa badgegear som är imba med.

Du behöver inte skillad alls för att skaffa über pve gear.
Man är hardcore ett tag sen kommer addons som varnar dig för alla bossar som är farliga osv och sen får alla lika bra gear som dig.

Det ända som egentligen är hardcore är att ha en arena drake eftersom för att få den måste du vara bra.
btw jag har ingen och jag har slutat spela.

Men du och jag har olika definitioner av hardcore. För mig är inte hardcore en kille som är bra på spelet utan en kille som lägger ner stora (enorma) mängder tid på spelet i fråga, skills får du inte genom att farma bort massa timmar som jag tror de riktiga nördarna gör.

Lite Ot, men mitt drömspel är ett spel där gear egentligen bara finns för utseendet. Visst, det är en viss skillnad mellan de bästa gearet och det man får av solo-quests, men en tillräckligt bra kille ska kunna ta en über-gearad kille 1on1 100% av gångerna. Bara om två ungefär lika bra spelare möts ska gearet göra skillnad.

Slutade för runt 2 månader sen:

1. Tog jävligt mycket tid
2. Skolan höll på att börja, dags att satta på det.
3. Hade spelat sen Open-Beta.
4. Hade spelat för länge, _MASSA_ gubbar till 60 & 70 och sedan lirat med massa alternative gubbar till 30/50.


//Ka.Bo

Har precis som ovanstående lirat sen Open Beta.
Jag ångrar inte att jag började spela, och jag ångrar inte att jag slutade

Det har varit askul, men det asroliga började sitt långsamma försvinnande ungefär samtiigt som de installerade battlegrounds.
Nu är det är det ett söndertrasat och sårigt spel som Blizzard har försökt sätta barnplåster på, men istället bara gjort det värre. Varvat med hardcore geeks och icke-engelska talande ryssar och dyliknande.

WoW är numera som en sönderknullad prostituerad vars själ har lämnat oss för länge sen.