Mångfaldsidén, eller diversity management, utgår från att människor är olika och att allas idéer därför starkt kan bidra till företaget eller organisationen. I avhandlingen "Från diversity management till mångfaldsplaner?" visar Sofia Rönnqvist, Ekonomihögskolan i Lund, att den svenska diskussionen i stället fokuserat på uppifrån styrd anti-diskriminering.
---
Malmö stad är ett exempel där tankar om kvantitativ representation och anti-diskriminering överskuggar mångfaldstanken att som en rörelse underifrån öppna organisationen för nya perspektiv och sätt att arbeta.
- Det finns ingen folkrörelse för mångfald i Sverige, som det gör exempelvis för jämställdhet. Det är också en skillnad mot USA, där man har en historia med exempelvis medborgarrättsrörelsen. I USA är också minoritetsgrupperna mycket mer etablerade.
I mitten av 1990-talet plockar en av nätverket Sveriges Tekniska Attachéers omvärldsanalysenheter upp begreppet i USA och rapporterar om det. Det är en tid av ekonomisk kris och strukturomvandling, arbetslöshet och sociala sprickor. Efter generationer av invandring till Sverige visar rasistiska krafter sin fula nuna. Som en motvikt börjar människor på toppositioner i exempelvis Telia, Volvo och Polisen genom organisationen Sverige 2000 att jobba för "Mångfaldssverige" som något dynamiskt och positivt.
Men det visar sig ganska snart att Sverige importerat en diskussion i stället för en metod. På ytan verkar idén ha fått stor spridning, men någon riktigt stark ställning har den inte fått.
- Mångfaldsidén modifieras under spridningsprocessen och en del av idéns radikala karaktär försvinner när idén sprids i Sverige. I USA handlar begreppet om "alla olikheter" som kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och så vidare. I Sverige blir också mångfaldsbegreppet i mångt och mycket förknippat med just etnicitet och lagstiftning när lagen mot etnisk diskriminering skärps. Lagstiftningen gör att organisationer får krav uppifrån att arbeta mot diskriminering, vilket leder till att många organisationer skapar mångfaldsplaner, säger forskaren.
"Diversity management" är, åtminstone i teorin, en frivillig strategi där arbetet med mångfaldsfrågor i förlängningen ska vara nyttig för organisationen.
- Men "det dynamiska mångfaldsperspektivet" blir i Sverige, om man ska vara lite elak, en byråkratisk produkt. Mångfaldsplanen kan bli ett slags alibi som säger "titta vi gör något" fastän den inte används.
---
Politiker och tjänstemän i Malmö ser ett behov av förändring av den egna organisationen. Men en ganska tandlös integrationsplan och stor skillnad mellan idé och praktik gör det svårt för nyttan med mångfald att slå igenom som idé. Genom intervjuer med politiker, stadsdelschefer och operativa chefer under åren 2002-2004 i Malmö stad identifierar forskaren de här problemen, som verkar ganska representativa för liknande organisationer.
- Exempelvis verkar många chefer anse att mångfald är viktigt, men de ser inte kopplingen till kärnverksamheten, utan de behandlar frågan mer som en kvalitetsfråga som man sysslar med när man har tid, säger Sofia Rönnqvist.
Det finns en forskningsrapport, eller om det var en vanlig artikel, om att vi inte alls behöver importera folk för att ta hand om framtida åldringar. Jag har sett den i någon tråd på detta forum men hittar den inte. Någon som kan länka?
Det finns en forskningsrapport, eller om det var en vanlig artikel, om att vi inte alls behöver importera folk för att ta hand om framtida åldringar. Jag har sett den i någon tråd på detta forum men hittar den inte. Någon som kan länka?
Den demografiska bomben är en myt. Visserligen ökar antalet äldre över 65 år. Men den yrkesverksamma grupp som ska försörja oss har mer eller mindre varit konstant sedan mitten av 1700-talet.
- Vi måste vara väldigt kreativa med statistiken för att få fram den här bomben, säger sociologiprofessor Lars Tornstam vid Uppsala universitet.
Han tillbakavisar bilden av att det svenska samhällets åldersstruktur innebär att vi går en dyster framtid till mötes.
---
I det moderna samhället minskar andelen barn, andelen över 65 år blir fler. Men det som är intressant är att andelen yrkesverksamma som ska försörja gamla och unga är konstant sedan 1750, ca 60 procent. En prognos fram till 2050 förändrar inte den bilden.
Det är också viktigt att komma ihåg att produktiviteten ökat genom åren och förväntas öka även i framtiden.
---
- Vårt samhälle håller inte på att stjälpas över ända av den demografiska utvecklingen, inte ekonomiskt heller. Men vi måste göra justeringar. Om vi behöver mer folk inom vissa områden får vi skapa incitament för att få dem dit, exempelvis med bättre löner och utbildningsprogram, anser Lars Tornstam.
Det finns en forskningsrapport, eller om det var en vanlig artikel, om att vi inte alls behöver importera folk för att ta hand om framtida åldringar. Jag har sett den i någon tråd på detta forum men hittar den inte. Någon som kan länka?
-- Varannan somalisk kvinna med hemmavarande barn i Göteborg får underhållsstöd. Barnens far bor alltså inte med familjen och i hans ställe står samhället för barnens försörjning.
Ofta är det sant att mannen inte bor med familjen. Ibland är det delvis sant, somaliska män lever inte sällan en ambulerande tillvaro som innebär att de periodvis bor med familjen, periodvis någon annanstans. Och ibland handlar det om rent bidragsfusk.
Tolken Abdi igen:
- Jag har tolkat åt folk som jag vet ljuger, som lever tillsammans.
Flera andra somaliska tolkar bekräftar den bilden, att familjer väljer bidragsfusk för att bättra på ekonomin. Ibland därför att kvinnan vill kunna skicka mera pengar till behövande släktingar i hemlandet, ibland därför att mannen behöver pengar till drogen kat, som blivit ett gissel för den somaliska folkgruppen i Göteborg.
En hög tjänsteman i en av Göteborgs stadsdelar bekräftar att man vid oannonserade hembesök hos frånskilda mammor kan träffa barnens far och tecken på att denne bor i lägenheten.
- Men det är väldigt svårt för oss att bevisa.
[...]
- Att skilja sig på svenska kan i en somalisk kontext ses som en ekonomiskt bärkraftig transaktion, ett sätt att överleva i Sverige.
Paret skriver på ett papper och plötsligt tar samhället över försörjningsansvaret för barnen, trots att man och hustru i religiös mening fortfarande betraktar sig som gifta.
[...]
I nästan varannan somalisk barnfamilj i Göteborg finns fyra eller fler barn under 17 år. Bara en av 25 barnfamiljer i Sverige har så många barn.
En ensamstående mamma i Hammarkullen, utan jobb och med fyra barn födda mellan 1991 och 2004, är garanterad 19 393 kronor i månaden i barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och försörjningsstöd. Dessutom får hon, baserat på behov, hjälp med kostnader för vård och medicin, hushållsel, tandvård, förnyelse av husgeråd och utrustning i hemmet och "andra godtagbara behov".
Om hon i stället har sex barn bidrar samhället med 23 560 kronor plus det behovsprövade biståndet.
- Pappan tror att om han överlämnar familjen till det sociala systemet så blir det billigare för honom, säger tolken Abdi. Men när han inte längre försörjer sin familj försvinner respekten mellan man och kvinna. Familjen ruttnar inifrån.
- Men varför gör folk så här? Jo, med de arbeten som finns går det inte att försörja en hel familj. Hederliga människor blir tjuvar, försöker stjäla från systemet, konstaterar Abdi.
Att män överger sina familjer kan alltså ses som den logiska konsekvensen av mötet mellan somaliernas nomadiska kultur med traditionellt stora familjer, en svårintaglig arbetsmarknad och det svenska bidragssamhället.
Priset betalas av det svenska samhället och, framför allt, de somaliska barnen.
Betygen är ett sätt att mäta hur barnen mår.
Siffror från Skolverket och SCB visar att i Göteborg hade bara var fjärde somalisk pojke (född i Somalia eller född i Sverige av somaliska föräldrar) fullständigt betyg från 9:an förra våren. Sex av tio pojkar saknade betyg i två eller flera ämnen. De somaliska flickornas siffror såg bättre ut, men även deras resultat var långt sämre än det svenska genomsnittet för flickor med utländsk bakgrund.
Abdirizak Jama är skolvärd på Hjällboskolan. Han beskriver somaliska ungdomar utan hopp, utan framtidstro:
- Många struntar i skolan och skiter i om de hamnar i kriminalitet. De ser inga förebilder. Föräldrar och släktingar har sällan jobb och ungdomarna har ingen som peppar och stödjer dom.
[...]
Det finns naturligtvis fler förklaringar än bristande framtidstro till de somaliska barnens dåliga skolprestationer.
En del kom sent till Sverige från ett land där endast vart femte barn har tillgång till riktig skola. Andra har föräldrar med låg utbildning som har svårt att hjälpa till med läxorna. Språksvårigheter, traumatiska upplevelser i hemlandet och trångboddhet inverkar också.
[...]
Even Magnusson, stor och trygg polis som arbetar som samordnare av ungdomspoliserna i Göteborg, berättar om sina möten med de somaliska pojkarnas mammor:
- Jag är en luttrad polis, men de här mammornas berättelser gör mig nästan gråtfärdig. Mannen har ibland flera fruar, han arbetar inte utan sitter på kafé eller i någon somalisk förening, tuggar kat och kommer hem på morgonen och vill tillverka flera barn. Är inte frun med på det så får hon stryk.
- När mannen inte är hemma så tar tonårspojkarna över mansrollen i familjen. Eftersom det är mannen som styr familjen får mammorna ofta ett riktigt helvete.
Med ett undantag hade ingen av de somaliska pojkarna från Hjällbo sin pappa med vid polisförhören.
Abdirizak Jama på Hjällboskolan:
- Männen tycker att barnen är mammans och det svenska samhällets ansvar, inte deras.
Sheik Abdi Rahman i liberala muslimska församlingen försöker förklara:
- Det första somaliska föräldrar får höra när de kommer till Sverige är att de inte får aga sina barn. Fast i vårt hemland står inte aga för fientlighet utan används för att tillrättavisa, inte skada barnen. När barnen uppträder respektlöst här i Sverige känner sig somaliska föräldrar bakbundna. De blir rädda för sina egna barn, ser dem som ägda av myndigheterna. Men ingen myndighet kan ge barnen samma kärlek som föräldrarna.
Och myndigheter är inget man har förtroende för som nyanländ somalier. På goda grunder. Enligt den oberoende organisationen Transparency International är Somalia det mest korrumperade av 180 betygsatta länder. Med den erfarenheten i bagaget hjälper det föga att Sverige finns bland länderna i listans topp.
Sheik Abdi Rahman igen:
- Vad händer då med barnen som uppfattat att de har fullständig frihet? Inte frihet under ansvar, som att sköta skolarbetet, utan total frihet och utan närvarande fäder som sätter gränser. Jo, när de misslyckas ser de inga andra alternativ än kriminalitet eller extrema tolkningar av islam, att bli fanatiker.
Hittills dominerar kriminaliteten.
I en hemligstämplad underrättelserapport, Unga kriminella personer med somalisk bakgrund, har Göteborgspolisen studerat unga somaliers brottslighet. Som somalier definieras den som är född i Somalia eller född i Sverige av två somaliska föräldrar.
Det visade sig att var femte manlig somalisk göteborgare mellan 18 och 23 år varit misstänkt för våldsbrott under tvåårsperioden till mars i år. Även i en yngre åldersgrupp, mellan 12 och 17 år, var våldsbrott vanliga, trots att den ovan nämnda rånhärvan inte ingick i statistiken.
Rapporten skrevs av Maria Wallin, utredare på Göteborgspolisen. Hon talar om "oerhört obehagligt våld även bland unga förövare". I genomsnitt misstänktes varje gärningsman för ett tiotal rån eller misshandelsfall.
- Jag har inte stött på så grov våldsbrottslighet tidigare. Vanligtvis trappas våldet upp efter hand som gärningsmännen begår flera brott, men i många av de här fallen har man gått in med kniven direkt och redan i unga år.
31 av de sammanlagt 66 manliga individer som misstänktes för våldsbrott hade hotat med eller använt kniv.
[...]
En kartläggning gjord i våras av två studenter på det folkhälsovetenskapliga programmet vid Sahlgrenska akademin visade att av 122 intervjuade göteborgare som var mellan 17 och 55 år och hade somalisk bakgrund, så hade en tredjedel testat kat och var tionde tuggade kat vid undersökningstillfället.
Somalier som intervjuats för den här artikeln har fått frågan om hur stor andel av somaliska män mellan 20 och 30 år som de tror missbrukar kat, alltså inte använder drogen som rekreation då och då utan flera gånger i veckan. Svaren har varierat från var tionde upp till fler än hälften.
Att underhålla ett sådant missbruk kostar ett par tusen kronor i veckan.
Tolken Abdi:
- Jag vet män som hellre tuggar kat än köper mjölk till sina barn, familjer där kvinnan får tigga pengar av honom för att handla mat till barnen. Kat har blivit en flykt från arbetslöshet och känslan av att betraktas som dum och oduglig av det svenska samhället.
[...]
alla vill inte ha de jobb som erbjuds.
För ett år sedan startade SDN Lärjedalen en halvårslång utbildning för tio somaliska kvinnor med inriktning på hotell och hushållsnära tjänster. Åtta kvinnor fullföljde kursen, som i våras avslutades med en träff med en presumtiv arbetsgivare, en städfirma. Problemet var bara att tre av kvinnorna, som under utbildning varit helt normalt klädda, kom till avslutningen i heltäckande klädsel. Städbolaget konstaterade att de tre på grund av sin klädsel inte vara anställningsbara.
[...]
Det är "hålla handen" hela vägen. De berövas sitt självförtroende och det enda de behöver göra för att få socialbidraget är att gå på SFI och se till att inte bli godkända där.
Med ett exempel från nomadlivets Somalia belyser han det svenska bidragsystemet passiviserande inverkan:
- När det regnar och är grönt och kamelerna ger mjölk behöver nomaderna inte anstränga sig. De diskuterar och snackar och på nätterna spelar man spel. Men när torkan kommer jobbar nomaderna hårdare än någon svensk bonde och ser till att kamelerna och korna och getterna överlever i öknen. När samma människor kommer till Sverige så regnar det hela tiden - socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. Så det blir som i nomadlivet när det regnar och är grönt, folk sitter och tar det lugnt. Och här i Sverige kan man ta det lugnt hela året, sitta på kafé och snacka. När man har det så bra, varför ska man då jobba?
Bergsjön ligger i topp då det gäller polisanmälningar som avser våld mot kvinnor i-nära relationer. Jämförelser har gjorts med Rinkeby i Stockholm och Rosengård i-Malmö.
Statistiken sträcker sig från 2002 fram till förra året. Den visar att Bergsjön ligger högst alla år, utom 2005. - Bergsjön är värst i landet. Det är vad jag har kommit fram till. Det finns mycket som vi måste jobba med, säger Stig Andersson, familjebehandlare på Bergsjöresurser, som gjort rapporten.
Söker ett youtube-klipp om en alternativ svensk framtid.
Text eller en berättarröst berättar om att invandrarna blir uppmanade att starta ett eget parti. De gör det. Sedan blir följden att samtliga andra partiledare blir avrättade. karta på Sverige mm visas i klippet.
Jag har letat på SCB efter statistik om invandrare i Sverige. Men varken enskilda kommuners invandrartäthet eller utlandsfödda duger. Jag räknar med 20%, men eftersom det var en prognos för 2005 från -99 så är det nog inte helt exakt.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
