Finns massvis med historier från karriären, men en av de mest minnesvärda var den gången jag blev tagen på bar gärning av min mor.
Bodde varannan vecka hos mina föräldrar när jag var yngre. En stor fördel med att bo hos farsan var att det gick att smyga ut på nätterna när han och mina syrror somnat. Ni kan för övrigt inte tänka er hur mycket man fick smyga, då vi bodde i en trea och jag delade rum med mina syrror. Dessutom sov jag överst i en väldigt knarrig våningssäng, så att ta sig från från sängen och in i badrummet för att klä sig och ut genom dörren från lägenheten utan att väcka någon kunde ta en halv natt bara det.
Denna natt hade jag tagit mig ut och mött en kompis. Vi tog oss till stället vi skulle köra, en skön vägg som syntes från tågrälsen. Det var baksidan av en garagelänga som utgjorde en gräns mot ett bostadsområde. Mellan väggen och rälsen gick ganska stor bilväg, men det fanns buskage mellan garagen som man kunde använda när det kom bilar.
Jag hade hunnit göra fyllningen och börjat dra linjer och skugga när jag tittade till vänster. Såg att det stod två personer ute vid gatan vid slutet av garaget vi körde på, kanske 30 meter bort. Var osäker på om dom sett oss, men jag sa till polaren att det var folk där. Tittade till lite noggrannare och såg då till min stora förtvivlan att det var min egen mor och hennes kompis, som bodde i området på andra sidan garagen, som stod där! Vid det här laget hade dom upptäck oss och börjat skrika. Jag sprang in i buskaget mellan garagen och försvann från platsen. Visste att det var fett knas!
Hoppade över räls och grejer och tog mig hem mot farsan. Öppnade brevinkastet och hörde aktivitet inifrån. Gick ner i källaren som låg i samma trapp och satt mig, livrädd. Efter en stund hörde jag en dörr öppnas i trappen följt av steg. Såg genom källarfönstret min farsa som cyklade iväg, för att leta efter mig. Stack sen ut och tillbringade resten av dagen utomhus. Natten därpå sov jag i cykelkällaren hos morsan, men när jag skulle ta mig ut därifrån mötte jag på henne i trappen och torsken var ett faktum. Minns inte hur många veckors utegångsförbud jag fick, men det var ingen lek det där!
Vad gäller min polare hade han också fått någon chock där på plats och helt sonika gått fram till min mor, som hade frågat vad han gjorde. Han svarade att han var på fest och då hade morsan frågat om han ofta gick på fest med plasthandskar på haha. Sen hade hon frågat om det var mig hon såg springa iväg, han hade nekat till det men hon hade redan känt igen mig, såklart.
Några månader efter denna händelse hade dom hunnit sanera garagen i fråga. Men jag gick dit ensam en natt och la en piece, utan trubbel