Plastikkirurg häktad i Malmö, vem? = Carl-Åke Troilius, numera Esbjörnsson

Ja den bistra sanningen är som med alla fällande domar i dumstolarna: Det har ansetts vara "ställt bortom varje rimligt tvivel" att han varit skyldig till det åklagaren påstått. Det ansågs så om Thomas Quick, Yassir Askar, Joy Rahman också...
Nyckelordet är "rimligt"! Det innefattar en subjektiv värdering...
100% säkerställt skulle jag inte vilja tala om att det är. Kanske 97-98% som det alltsom oftast är när någon döms mot sitt nekande.
Därmed inte sagt att trollet är oskyldig till det han dömdes för...

Socialstyrelsens yttrande i mål nr 22319-12

källa

Socialstyrelsen är strikta; SoS läxar upp Car* Esbjörns*on:

– De anser inte att det, om Carl Esbjörnsson hade haft en legitimation, hade förelegat särskilda skäl, som medfört att återkallelse borde ha underlåtits med stöd av 8 kap 3 § 2 stycket PSL.

– "Undantagsregeln" 8 kap 3 § 2 stycket PSL bör tillämpas restriktivt vad gäller de grövsta brotten (prop. 2009/10:210).

– SoS formulerar: ... vad Carl Esbjörnsson anger i ansökan till HSAN inte kan tolkas på annat sätt än att han fortfarande inte har tagit till sig att hans agerande gentemot målsägande i maj 2007 var grovt brottslighet.

– CE har enligt SoS inte ingivit journalanteckningar avseende den behandling som han har genomgått.

– Om han hade varit legitimerad i dag hade den tillämpande återkallelsegrunden varit 8 kap 3 § 1 stycket 2 PSL (där man skiljer sig från HSAN).

– Man avslår alltså CE:s begäran om en muntlig förhandling – med hänvisning till bland annat sakfrågans beskaffenhet.

Bland annat.

Ett intressant yttrande av avdelningschefen Erik Höglund och den föredragande utredaren Karin Sedvall!

Hur ska/kan Esjbörn*son svara på detta?

Jag är inte lika imponerad som du av Socialstyrelsens invändningar. Inte för att jag tror att Trollet legitimeras i det här försöket, det har ännu inte gått tillräckligt lång tid. Hans brott är exceptionellt eftersom det riktats mot en patient i en direkt vårdsituation. Vilket brott som helst, inklusive mord, utanför tjänsten hade varit bättre i ett mål om legitimering.
Först och främst, Socialstyrelsen är kända bland förvaltningsdomstolarna för att gå på känslor när de fattar beslut. De flesta legitimationsmål förlorar Socialstyrelsen. Faktum är att man ofta förlorar andra typer av mål också. Nu finns det en ny lag, PSL, och detta kanske förändrar saker och ting. Vi får se.
Problemet är att Socialstyrelsen har tolkat den bestämmelsen helt orimligt. De tolkar bestämmelsen så att de ställer sig själva frågan "Hade Esbjörnsson fått legitimationen indragen om brottet begåtts idag?". Svaret är givetvis ja, det är alla överens om. Det kan nämligen inte bli något annat svar i det här fallet. Därefter ställer sig Socialstyrelsen frågan om Trollet omfattas av undantagsregeln som säger att om viss tid förflutit så kan återkallelse underlåtas, se nedan.
Och här tolkar man det alltså som att undantagsregeln inte bör gälla för de grövsta brotten. Förarbetet som citeras är dock luddigt formulerat men en rimligare tolkning undantagsregeln är att den även kan tillämpas på brott som ägt rum i närtid och att den då bör tillämpas restriktivt för de grövsta brotten. Undantagsregeln tar sikte på situationer där brottslighet som normalt skulle föranleda deslegitimering bör underlåtas med hänvisning till särskilda omständigheter. Man blandar således ihop tidsaspekten med undantagsregeln vilket gör att det blir pannkaka av resonemanget eftersom de som dömts för de grövsta brotten aldrig bör komma ifråga för undantagsregeln eller återlegitimering vilket i så fall borde ha skrivits rent ut i lagtexten. Dock ska sägas att den här formuleringen aldrig tidigare har prövats i domstol varför det kan gå lite hur som helst. En vaken domare bör dock inse vad jag påpekat.
Här undrar jag lite vad Socialstyrelsen syftar på? Om Trollet inte erkänt så bör det inte ligga honom till last. Det ska inte anses försvårande att någon inte erkänt det brott han/hon dömts för. Det är en oerhört farlig utveckling om det skulle bli så att människor tvingas erkänna efter att de dömts för att på så sätt få fördelar.
Det kan finnas skäl till detta. Ett exempel kan vara att journalen innehåller mängder med känsliga uppgifter och Trollet helt enkelt inte litar på att Socialstyrelsen inte lämnat ut eller inte läcker journalen. Det skulle åtminstone inte förvåna mig. Sedan kan man fråga sig vad Socialstyrelsen ska med journalen till. Domstolen har inte kompetens att bedöma journalen. Socialstyrelsen har förvisso kompetens att utvärdera om journalen är utarbetad efter Socialstyrelsens riktlinjer...men eftersom journalen inte är svensk så finns det ingen anledning att göra en sådan bedömning. Istället får domstolen förlita sig på parternas experter, det finns inget som hindrar att Socialstyrelsen tar in en egen psykolog och ber Trollet undersökas av denne. Trollet kan vägra men då kan det anföras mot honom. Att Socialstyrelsen inte förfarit på det sättet tyder på att de egentligen försöker argumentera med det minsta lilla de kan komma med och att de inte tror att en sådan psykologundersökning skulle stärka deras fall.
Vilket igen visar att Socialstyrelsens jurist (klantskallen Helena Scarabin) och HSAN, som ju får antas vara proffsen på området kring legitimation, har delade meningar.
Detta visar egentligen bara att Socialstyrelsen försöker obstruera så mycket som möjligt. Utredningen av målet har bara att vinna på en muntlig förhandling där rättens ledamöter kan se, höra och ställa frågor till Trollet. Att Socialstyrelsen inte vill gå med på detta tyder på att de inte anser att de är säkra på att få rätt.


Jag har skrivit det tidigare, jag tycker inte att Trollet ska legitimeras någonsin. Inte för att jag tycker att något brott (ens våldtäkt, mord) ska rendera i livstids yrkesförbud utan för att brottet han begick var mot en patient i en direkt vårdsituation där han även satte patientens liv i fara för sin egen sexuella lust. Det är det allvarliga. Inte brott i sig. Hade han varit dömd för en överfallsvåldtäkt eller till och med mord på sin fritid hade jag inte sett det som ett stort problem, åtminstone inte om det gått några år och han gått i terapi.

Den förra lagen var klar på området, Trollet ska legitimeras så småningom. Den nya lagen är mycket mer luddigt formulerad och just den där undantagsregeln (som kallas säkerhetsventil i proppen) är öppen för lite olika tolkningar. Jag menar dock att den enda rimliga tolkningen är min för annars hade det stått uttryckligen i proppen att de grövsta brotten i normalfallet renderar yrkesförbud på livstid.

dagbok
aktbilaga 6 (yttrande från Bexelius)
aktbilaga 7 (kompletterande handlingar från Bexelius)

källa

Socialstyrelsens invändningar och yttranden i detta säregna ärende – är egentligen inte något som i sig imponerar på mig heller. De gör det de bör göra bara, vilket mest är det jag noterat.


Jaså?
Kan du utveckla detta med "gå på känslor"?
Vad är statistiken för "legitimationsmål" i förvaltingsrätten, förresten?

Helena Scarabin är i huvudsak synnerligen kompetent, enligt min mening.
Emellertid är just ansvarsnämndens beslut som sig bör här.

Lite väl onödigt överkonstruerat tänkt. Varför obstruera så mycket som möjligt i detta fall?

Bexelius fortsätter på samma sätt som tidigare.
Tycker han gör ett dåligt jobb för Car* Esbjörns*on.
Bland annat konstaterar och framför han enkom helt kortfattat vad gäller SoS:s yttrande:

C*rl E*björnsson vidhåller vad som har anförts i överklagandet. Vad Socialstyrelsen har anfört föranleder inte någon ytterligare kommentar. Ca*l Es*jörnsson vidhåller även begäran om muntlig förhandling.

Anförts och vidhåller ...
Borde han inte prestera bättre än ovan?

Jag menar att deras tolkning av PSL inte är självklar, oavsett tolkningen lär det ändå inte få bäring på det här målet, inte den här gången i alla fall. Det har helt enkelt gått för kort tid.
En god vän är domare i förvaltningsrätten och hon berättade att Socialstyrelsen regelmässigt alltid överklagar mål de förlorar även när det är uppenbart att de kommer att förlora igen. Det tycker jag tyder på att Socialstyrelsens tjänstemän tar det lite personligt att förlora men det kan ju även bero på avsaknad av juridisk kompetens. Min erfarenhet är att Socialstyrelsen är en av Sveriges mest förlegade myndigheter. Det finns mängder trötta pappersvändare, myndigheten är i skriande behov av att förnyas.
Min erfarenhet är att Socialstyrelsen förlorar de flesta legitimationsmål. Det här är inget jag kan bevisa egentligen utan en större arbetsinsats - vilket jag givetvis inte tänker göra för ett påstående på Flashback men du kan ju kolla NJA (finns gratis online) och där se att Socialstyrelsen förlorat majoriteten (eller är det samtliga?) legitimationsmål som gått till Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). Dock finns det en ny lag, PSL som man kan anse att den förändrar synen på när legitimation kan meddelas - eller så är det ingen förändring. Det är svårt att förstå exakt vad som avses och det står uttryckligen i proppen att det blir upp till domstolarnas diskretion att avgöra när legitimation kan meddelas, proppen är extremt mager i det hänseendet och ger inga rekommendationer. Det går alltså inte att med säkerhet säga att det skett en förändring i PSL gällande när legitimation kan meddelas. Utgången beror då mycket på domstolens personkonstellation.
Kompetenta jurister söker sig inte till Transportstyrelsens körkortsenhet - eller Socialstyrelsens enhet för behörighet. Vi talar faktiskt här om en person som blev underkänd 2004 på några skitkurser i franska. Som har skitbetyg från juristprogrammet i Lund, faktum är att jag inte kan se om hon har en jur.kand men det är ju möjligt att hon har en. Annars kan hon vara en etappavhoppare. Nog om Helena Scarabin fd Larsson.
Jag tror inte att det handlar om något personligt mot Trollet, även om jag tror att just Trollets fall kan mycket väl väcka avsky hos tjänstemännen på Socialstyrelsen. På SoS har man länge kämpat för att göra det lättare att dra in legitimationer och även högre krav för meddelande av legitimation, troligen vill man höja legitimationens status och värde, förmodligen spelar Läkarförbundets starka lobbying in här också. Att inte vilja masa sig från SoS's kontor utanför Kungsholmen till Förvaltningsdomstolen i innerstan för en muntlig förhandling är knappast av lathet utan snarare för att man vet att det skulle gynna Trollet att få tala face-to-face inför domstolen. Dock så ska inte SoS tänka processtekniskt smart utan de ska agera som en myndighet och verka för en god utredningen av ärendet. Och som jag skrev, ärendets utredning skulle gynnas av muntlig förhandling.

Finns det någon anledning att upprepa tidigare argument i absurdum? Domstolen har tillgång till samtliga inlagor i ärendet varför det inte finns skäl att upprepa sig. Hade advokatens argument blivit bättre av att han kopierat och klistrat in tidigare argument i en ny inlaga?

Kallelse förhandling 18 april

kallelse

Men skulle det inte ge Esbjörnsson en omotiverad/orättvis fördel om han, men inte motparten, hade möjlighet att agera processtekniskt smart?

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM - 2013-05-15 - 22319-12

CAR*-Åk* Un* Esbjörnsso*

Ansökan om ny legitimation som läkare

Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

källa

Förvaltningsrätten förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 §§ offentlighets och sekretesslagen 2009:400) att bestämmelsen om sekretess i 25 kap. 8 b § samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen beträffande uppgifter om Car* Esbjörnsso*s hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som lagts fram vid rättens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.

YRKANDEN M.M.

Car* Esbjörnsso* yrkar att förvaltningsrätten med ändring av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN:s) beslut bifaller hans ansökan om ny legitimation som läkare. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande.

HSAN har avslagit hans ansökan om legitimation med hänvisning till att han inte uppfyller det krav på lämplighet som är en förutsättning för att meddelas ny legitimation. HSAN har hänfört sig till bestämmelsen i 8 kap. 3 § första stycket 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Enligt denna bestämmelse krävs att läkaren visat sig uppenbart olämplig att utöva läkaryrket för att legitimation inte ska meddelas.

Det är Socialstyrelsen som ska visa att förhållanden som skulle kunna föranleda återkallelse enligt bestämmelserna i 8 kap. nu föreligger. Det har Socialstyrelsen inte gjort.

– Frågan om bevisbördan är vidare av mindre betydelse då utredningen i målet dessutom är sådan att han till och med om någon bevisbörda hade åvilat honom har visat sin lämplighet. Utredningen i målet talar otvetydigt för att han numera kommit till rätta med de förhållanden som tidigare gjorde honom olämplig.

Tre synnerligen kvalificerade personer har avgett utlåtanden som stödjer denna uppfattning. Leg. psykolog Torbjör* Nilsso*s utlåtande talar entydigt för att han ska anförtros legitimation. Det gör även psykologen Ann* Hal*-McLea*s och rättspsykiatrikern Ir* Haraldse*s utlåtanden. Dessutom ligger det brott som han begått mer än fem år tillbaka i tiden.

Socialstyrelsen bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Frågan i målet är om det finns omständigheter som gör att Car* Esbjörnsso*s legitimation som läkare skulle ha återkallats om han hade varit legitimerad. Car* Esbjörnsso* har dömts för att i maj 2007 ha utsatt en patient för grov våldtäkt. Brottet var allvarligt och ägnat att påverka förtroendet för honom. Därmed föreligger enligt Socialstyrelsens mening återkallelsegrund enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 PSL.

Vid denna bedömning har Socialstyrelsen beaktat samtliga relevanta omständigheter som rörde brottet, däribland brottets art, påföljden om fyra års fängelse, att brottet riktade sig mot en patient och den särskilda hänsynslöshet som Car* Esbjörnsso* visade genom att ge patienten Propofol i syfte att kunna förgripa sig på henne. – Socialstyrelsen anser inte att det, om Car* Esbjörnsso* hade haft en legitimation, hade förelegat särskilda skäl, som medfört att återkallelse borde ha underlåtits med stöd av 8 kap. 3 § andra stycket PSL. Att det har gått ungefär fem och ett halvt år sedan brottet och Car* Esbjörnsso* därefter inte dömts för ytterligare brott ändrar inte Socialstyrelsens bedömning.

Det gör inte heller de uppgifter som han har tillfört utredningen om vad som har ägt rum i tiden efter maj 2007. Detsamma gäller innehållet i de handlingar som han har ingett till HSAN och som bl.a. visar att han har genomgått behandling för sexualbrottsdömda män inom ramen för kriminalvård samt att han våren 2012 har haft en regelbunden kontakt med psykologen Ann* Hal*-McLea*. I denna del konstaterar Socialstyrelsen precis som HSAN att vad Car* Esbjörnsso* anger i ansökan till HSAN inte kan tolkas på annat sätt än att han fortfarande inte har tagit till sig att hans agerande gentemot en patient i maj 2007 var grov brottslighet.

Car* Esbjörnsso* anför därefter bl.a. följande. Vad Socialstyrelsen anfört föranleder inte någon ytterligare kommentar från hans sida. Han önskar dock framhålla att felaktigheter har förekommit vid ärendets handläggning hos HSAN.

Genom efterforskningar har det framkommit att ett e-postmeddelande från en av hans bröder inte har diarieförts och än mindre kommunicerats med honom. Det är uppenbart att HSAN lagt e postmeddelandet till grund för sitt beslut, bl.a. påståendet om hans och Catherin* Bergere* Galle*s relation.

HSAN:s underlåtenhet att diarieföra och kommunicera handlingen med honom är anmärkningsvärd, särskilt som HSAN lagt uppgifter från handlingen till grund för sitt beslut. Han är inte av uppfattningen att handläggningsfelet ska föranleda att ärendet återförvisas till HSAN men han vill fästa uppmärksamheten på detta för förståelsen av HSAN:s beslut.

Förvaltningsrätten har hållit muntlig förhandling i målet den 18 april 2013. Car* Esbjörnsso* har vid den muntliga förhandlingen uppgett bl.a. följande.

Han är av samma uppfattning idag som tidigare, dvs. att han är oskyldigt dömd. Enligt gällande rätt utgjorde hovrättsdomen en självklar grund återkallelse av legitimationen, men återkallelsen gäller inte för all framtid och inte ens för viss tid, utan bara tills dess att han har kommit tillrätta med de förhållanden som var grund för återkallelsen. Han gick i terapi hos psykolog under hela verkställigheten av fängelsestraffet och denne ser inga risker för återfall i brott.

Efter avtjänat straff flyttade han utomlands och han är sedan dess bosatt i Frankrike där han yrkesarbetar på en plastikkirurgiklinik. Han arbetar inte som kirurg själv men han går bredvid och assisterar en kollega. Genom samarbetet utbyter han kunskap med en skicklig kollega och upprätthåller på så sätt sina egna kunskaper. Han har alla förutsättningar att utföra yrket på ett bra sätt enligt kollegan.

Han har inte avslutat sin terapi utan går i terapi hos psykolog i Frankrike. Enligt den psykologen finns ingen risk för återfall i sexualbrott. Enligt rättspsykiatern Ir* Haraldse* finns ingen psykologisk eller psykiatrisk grund för att upprätthålla ett yrkesförbud för honom.

Socialstyrelsen har vid den muntliga förhandlingen anfört bl.a. följande. Car* Esbjörnsso*s legitimation skulle ha återkallats om han hade haft legitimation idag. Det finns inga särskilda skäl att underlåta återkallelse.

Brottet är relativt nyligen begånget, och brottets art och de försvårande omständigheterna kring det gör att det inte kan anses ha gått så lång tid att det ej kan anses ha inverkan på förtroendet för honom.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Handläggningen hos HSAN

Car* Esbjörnsso*s relation till sin arbetsgivare i Frankrike beskrivs i det av honom till HSAN ingivna utlåtandet av rättspsykiatrikern Ir* Haraldse*.

Det kan följaktligen inte anses klarlagt att HSAN lagt handlingar till grund för sitt beslut, som inte kommunicerats med Car* Esbjörnsso*. Det saknas därför skäl att upphäva det överklagade beslutet på den grunden att HSAN brustit i sin kommuniceringsskyldighet.

Tillämpliga bestämmelser

I 4 kap. 1 § PSL föreskrivs bl.a. att legitimation inte får meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. PSL om sökanden hade varit legitimerad.

Av 8 kap. 3 § första stycket 2 framgår att legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården ska återkallas om den legitimerade i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne. Enligt 8 kap. 3 andra stycket PSL får i fall som avses i första stycket 2 återkallelse underlåtas om det finns särskilda skäl.

Frågan i målet

Car* Esbjörnsso* har ansökt om ny legitimation som läkare. Frågan i målet är om de omständigheter som har anförts av Socialstyrelsen är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om Car* Esbjörnsso* hade varit legitimerad och därmed om det finns skäl att vägra honom legitimation.

Medan det är Socialstyrelsen som ska bevisa att det finns grund för återkallelse av legitimation är det yrkesutövaren som har bevisbördan för att förhållandena senare medger att legitimationen kan meddelas på nytt (se prop. 1978/79:220 s. 55 och prop. 2009/10:210 s. 116).

Finns det skäl att vägra legitimation med hänvisning till brottslighet?

Bestämmelsen i 8 kap. 3 § första stycket 2 PSL tillkom genom införandet av PSL. I författningskommentaren till bestämmelsen sägs bl.a. följande. Bestämmelsen har förts in för att markera att även allvarlig brottslighet som saknar samband med yrkesutövningen kan utgöra grund för återkallelse.

Skälet för återkallelse av legitimation i dessa fall är inte primärt patientsäkerhetshänsyn utan här är syftet att värna legitimationen som ”garantibevis” för att innehavaren är lämplig att utöva yrket. – Förutom att brottet i sig ska vara ägnat att påverka förtroendet för den legitimerade, ska brottsligheten i det enskilda fallet vara att anse som allvarlig. Vid denna prövning ska göras en helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter, såsom brottslighetens art, brottets straffvärde, påföljden, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter och gärningsmannens motiv för brottet (prop. 2009/10:210 s. 232-233).

Av förarbetena till PSL framgår att för att någon ska anses ha gjort sig skyldig till brott krävs att det föreligger en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande eller ett beslut om åtalsunderlåtelse (prop. 2009/10:210 s. 233).

Av utredningen i målet framgår att Car* Esbjörnsso* enligt en dom av Hovrätten över Skåne och Blekinge den 11 december 2007 i mål nr B 2147-07, som vunnit laga kraft, har fällts till ansvar för en grov våldtäkt begången den 3 maj 2007. Att övergreppet hade skett i en patientsituation där den som behandlas måste kunna överlämna sig utan varje tanke på sexuella övergrepp bedömde hovrätten som försvårande.

Det förhållandet att Car* Esbjörnsso* hade gett patienten injektioner av Propofol inte för att det var medicinskt indikerat utan för att kunna förgripa sig på patienten var en annan omständighet som gjorde att hovrätten ansåg att Car* Esbjörnsso* visat sådan hänsynslöshet att brottet borde bedömas som grovt. Vid bestämmande av påföljd för brottet beaktade hovrätten vad som var upplyst om att Car* Esbjörnsso* till följd av brottet sannolikt skulle komma att få sin läkarlegitimation återkallad och bestämde påföljden till fängelse i fyra år.

Enligt förvaltningsrättens mening är omständigheterna kring den grova våldtäkt som Car* Esbjörnsso* dömts för sådana att hans legitimation skulle ha återkallats enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 PSL om han hade varit legitimerad.

Av 8 kap. 3 § andra stycket PSL framgår att återkallelse på grund av allvarlig brottslighet får underlåtas om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis anses föreligga om det har passerat avsevärd tid från det att brottet begicks till dess att frågan om återkallelse prövas.

Användningen av denna undantagsregel får beträffande de grövsta brotten förutsättas ske med restriktivitet. Även omständigheter som kan hänföras till yrkesutövarens personliga förhållanden bör kunna beaktas vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger att underlåta återkallelse.

Om en brottslig gärning hade sin grund i personliga förhållanden, som exempelvis sjukdom, missbruk eller sociala missförhållanden, och dessa omständigheter inte längre kvarstår vid prövningen av huruvida återkallelse av legitimation bör ske på grund av brottsligheten, kan särskilda skäl att underlåta återkallelse anses föreligga (jfr prop. 2009/10:210 s. 233).

Avsevärd tid har enligt förvaltningsrättens mening inte gått sedan Car* Esbjörnsso* gjorde sig skyldig till den allvarliga brottslighet i yrkesutövningen som han är dömd för.

I målet har inte heller framkommit några andra särskilda skäl i den mening som anges i 8 kap. 3 § andra stycket PSL som talar för att återkallelse av Car* Esbjörnsso*s legitimation som läkare skulle ha underlåtits om han varit legitimerad.

Han kan därför inte ges ny läkarlegitimation. Överklagandet ska således avslås.