Tråden för ovetenskaplig vetenskap och trosgrundade uppfattningar om naturlagarna.

Du svarar ju inte på de intressanta delarna i folks inlägg. När någon pedagogiskt förklarar och visar dig hur det är BEVISAT att det gick till så ignorerar du detta. Min tro, jag har ingen tro. Att se vetenskap som en tro är fel, då detta handlar om ett genuint sanningssökande.

Du resonerar som så att om man hade en symaskin, två tekniska snubbar och en newagefåne så har newagefånen rätt när han fullständigt ignorerar de tekniska snubbarnas förklaring på hur symaskinen funkar. Newagekillen säger "alltså, det är typ en Gud, som snurrar på hjulet, och så kommer magisk tråd ut där... Typ"

Till skillnad från materian, så programmeras inte programmeraren...

bevis för detta. om jag programerar ett program så är ju jag programeraren. och du menar att något programerat mig. Alltså måste någon ha programerat denna programmerare. Och om ingen programerade den ursprungliga programeraren så kan man ju undra vem som byggde hans dator. Eller menar du att han gjorde det själv och sedan skapade allt annat? Programerade han i java eller c? är du en bugg i hans program? varför skiver du ej på mankan?

Din världsbild är ganska begränsad och selektiv.
Vetenskapen har inte svar på alla frågor. Vetenskapen ignorerar frågeställningen om hur allt fungerar, med motiveringen att "om vi inte kan observera det, finns det ingen teoretisk möjlighet att det skulle existera"
Det finns två problem med detta paradigm:
1 - Det har bevisats gång på gång genom historien att fenomen som empiristerna hårdnackat förnekat, visat sig existera. Tex elektromagnetism, kvantfluktrationer etc. Efter varje upptäckt stämmer alla upp i en enig kör; Det här var den sista upptäckten! NU vet vi ALLT om hur universum fungerar.
2-Empirismen förlitar sig blint på sinnenas förmåga att varsebli en objektiv och korrekt världsbild, baserad på den information som sinnena levererar till hjärnan.
Problemet är att sinnena är bedrägliga. Vi ser bara SPÅR av verkligheten.

Ja, men vad mankan sysslar med är att förneka det vi ser och kan förklara. han tar en godtycklig accepterad teori och säger: "Nej. Det där stämmer inte. Den här länken på nätet stäger att det inte stämmer". Sedan när folk förklarar för honom så ignorerar han allting. Det exempel som du dissar förklarar EXAKT vad som är fel med mankans resonemnag och tänkande.

Men nu får du väl ge dig Mankan.(lite förenklat funkar det så här) Kol uppstår i stjärnor som kommit till slutet av sin bränslecykel dvs gamla stjärnor som är på väg att slockna. Då börjar dem bränna allt tyngre ämnen(beroende på storlek) och till slut exploderar stjärnan och blåser ut kol och andra ämnen i universum. Allt som är tyngre än väte och helium skapas på detta sätt det får man lära sig på fysiklektionerna, vilka Mankan aldrig var på tyvärr. Tror faktiskt inte att Mankan varit i skolan alls!

Tack, då slapp jag skriva det.

Givetvis är det omöjligt att förklara allting, men då är det bäst att låta bli att försöka förklara det eftersom det då handlar om rena spekulationer som kan vara lika fel som rätt, finns ingen som helst garanti alls. Vetenskapen förklarar successivt det mesta man kan undra över, det är ju hela idén med vetenskapen att kunna visa hållbara fakta. Religiöst svammel hör inte hemma där, och inte hemma på detta forum heller.

Det är rätt lustigt: Mankan litar på åldersbestämmning av material när det passar och avfärdar dem lika fort om det inte stämmer med hans underliga ideer. Typisk kreationistiskt beteende.

Det är ju en fråga om källkritik.
Jag är tyvärr ganska OT. Jag vill diskutera den grundläggande teoretiska ram som behövs för en den här typen av metafysiska frågor.
Om man för enkelhetens skulle skita i Mankans källhänvisningar, och koncentrera sig på själva tanken bakom resonemanget, skulle det bli mer intressant och inte så tjatigt med alla "du e dum i huvudet" kommentarer". Det är ju ändå ingen idé så att säga.

Nej. Det där har du hittat på själv, och därmed faller även resten av ditt resonemang. Vad man säger är istället följande: För att få tillförlitlig kunskap om något så måste man kunna observera det, eller observera effekterna av det.

Med andra ord: Det är fullt möjligt att flygande, eldsprutande drakar existerar i en annan dimension, men så länge vi inte kan observera den dimensionen så är detta ingen fråga för vetenskapen.

Det är ingen som har programmerat dig...du har en fri vilja, till skillnad från maskiner...

Nu svamlar du igen. Vetenskapen har ju förutspått elementarpartiklar, svarta hål, relativitetsteorin, osv osv, INNAN de observerades experimentellt. Dessutom ligger det en massa teoretiska upptäckter och väntar på att förkastas/bekräftas. Att hävda att vetenskapsmän ej är öppna för nya idéer visar bara hur lite du vet om dem. Dessutom har jag aldrig sett någon vetenskapsman (till skillnad från religiösa tokstollar) som hävdar att vi vet allt.

Angående sinnen-världsbild: Våra sinnen är sedan länge förstärkta med en enorm arsenal instrument som kan skåda/lyssna/mäta/lukta/höra där vi inte kan. Denna arsenal växer ständigt och varje verktyg förbättras konstant, och våra "begränsade" sinnen får åtkomst till ytterligare delar av universum.